RUSSIN rus³in² (ru`ssin WESTE; rùssinn DALIN; i vers: ⏑[metrisk_makron]- SPEGEL ÖPar. 10 1705– [metrisk_makron]⏑ BrölBesw. 152 (c. 1670), KOLMODIN QvSp. 1: 241 (1732). skrivningarna -iin o. -ijn tyda på uttal med långt i o. betoning på sista stavelsen), sbst.², n.;.
best. -et; pl. == (TullbSthm 1536 s. 57 b, osv.) l. (numera bl. ngn gg skämts. l. arkaiserande) -er rusi⁴ner (HovförtärSthm 1678 s. 19 UHRSTRÖM Hemläk. 416 1880 ÖSTERGREN 1936); äv. (numera bl. ngn gg skämts. l. arkaiserande i pl.) ROSIN,
n. pl. -er rωsi⁴ner (OxBr. 11: 750 1640, ENGSTRÖM Glasög. 191 1911) ((†) == VadstÄTb. 114 1587, HovförtärSthm 1645, s. 216); förr äv. RYSSIN,
n.; pl.
== (
TullbSthm 3/6 1543,
LINDSCHÖLD Vitt. 196 (c.
1670)).
( rosijn 1644. rosin 1587–1911 (: rosiner, pl.; i vers). rossen 1589. rossin (-sz-) 1620–1640. rossinner, pl. 1640. rousin 1705. rusiin (-uu-, -w-, -ij) 1540–1700. rusin 1536–175. rusinn 1557–1573. russen 1657 (: Långh Russen). russijn (-nn) 1546–1637. russin (-sz-) 1539 osv. russinn (-sz-) 1543 (: Ruszinna korg), 1550–1633. ryssin 1543 – c. 1670) [fsv. rusin, rosin, sv. dial. russin³² l. ⁰⁴
n. l. r. l. f., rosina⁰⁴⁰, d. f. rusina⁴⁰ f., m. fl. former; liksom d. rosin (ä. d. äv. rusin), r., av mlt. rosin(e); jfr mnl. rosine (holl. rozijn), mht. rosin(e) (t. rosine, ä. t. äv. rusine), eng. raisin; av ffr. rosin, roisin (fr. raisin, druva), av lat. racēmus, druva, druvklase, av ovisst urspr. – Jfr RUSSENDE] [RUSSIN.sbst2 0]
moget bär av vinrankan (Vitis vinifera Lin.) som (kvarsittande i klase l. avplockad från stjälken) fått torka i solen l. på artificiell väg, torkad vindruva; jfr KORINT TullbSthm 1536,
s. 57 b. Chorinter eller små Rusin.
2VittAH 8: 112 1546, The vptorckade
(vindruvorna) äre antingen medh Steenar, och blifwa kallade Rusin; eller vthan, och kallas Corinther.
PALMCHRON SundhSp. 63 (
1642). När ändan är god, är alting godt, sade diäknen, då han fann russinen i bottnen på den magra soppan.
OVDALIN (c. 1755) i
2SAH 59: 395. En del söta drufvor torkas i solen och kallas rosiner eller russin.
BERLIN Lsb. 185 (
1852). "De' ä' bara russin" – sa' bagarn om bobborna.
HOLMSTRÖM Sa' han 11 (1876). Hustrun tar kryddorna fram, kardemumma, kanel och rosiner. ENGSTRÖM Glasög. 191 (
1911).
Kärnfria russin. Varulex. Livsm. 196 1942. jfr
AVFALLS-,
DAMASKENER-,
DESSERT-,
DRUV-,
KONFEKT-,
KORG-,
KRUK-,
LÅD-,
MALAGA-,
MAT-,
MATT-,
MUSKAT-,
MUSKATELL-,
POTT-,
SMÅ-,
STJÄLK-,
SULTAN-,
ÄTTIK-RUSSIN m. fl. – särsk.
[RUSSIN.sbst2 .a]
a) [jfr holl. blauwe rozijnen, lange rozijnen]
(
†)
i uttr. blå l. långa russin, om vissa slag av finare russin (i sht om soltorkade russin från Damaskus); jfr BLÅ-, LÅNG-RUSSIN. 2VittAH 8: 118 (i handl. fr 1557). Långh eller blå Rusin – 3 korger.
TullbSthm 7/11 1578.
(Sv.) Blåå Rusin
(t.) Lange Rosinen.
ApotT 1698,
s. 57.
(Sv.) Blå russin. Fr.) Raisins de Damas. NORDFORSS 1805.
[RUSSIN.sbst2 .b]
b) mer l. mindre bildl.; i sht för att beteckna ngt ss. det bästa (godaste), särsk. i uttr. som ange att det bästa kommer sist; ofta i uttr. russinet l. russinen i kakan, äv. [jfr d. rosinen i pølseenden; med tanke på bruket att vid korvstoppning lägga ett l, några russin i ändan på korven]
russinet i pölsan. Han öppnade.. (det sista brevel i bunten). Det var inget tvivel därom, det var russinet, som han sparat till sist. Här var något som uppvägde alla besvikelser. HAMMARLING Wodehouse PsmithOrdn. 72 (
1934).
Det är det finaste och bästa till sist. Det är russinet i pölsan. SvD(A) 1938,
nr 190 s. 6.
Ssgr:
A
:
–
RUSSIN-BEREDNING.
jfr beredning 2. LAHT 1912,
s. 265.
–
RUSSIN-BRUN.
brun ss. russin. Freja 1880,
s. 80.
–
RUSSIN-BRÖD.
jfr -bulle. SErikÅb. 1913,
s. 112.
–
RUSSIN-BULLE.
(vete)bulle med russin i l. på. FORSS MAN Gret. 94 1897.
–
RUSSIN-DRUVA.
vindruva som odlas för russinberedning. JÖNSSON Gagnv. 256 (
1910).
–
RUSSIN-GÖDD,
p. adj. (
tillf.)
gödd med russin. Den russingödda dufvan. WADMAN Saml. 1: 108 (
1830).
–
RUSSIN-HY,
r. l. m. (
tillf.)
om torr o. rynkig hy (påminnande om ytan på russin). SvD(A) 1958,
nr 278, s. 19 (i annons). –
RUSSIN-KAKA,
r, l. f. [jfr t. rosinenkuchen]
kaka med russin i l. på; särsk. om plumkaka. SERENIUS (
1734;
under plumcake).
HAGDAHL Kok. 922 (
1879).
Engelsk russinkaka. MELLERSTEDT Kond. 646 (
1924).
–
RUSSIN-KORG.
( russin- 1640 osv. russina- 1543) 1) [jfr t. rosinenkorb]
korg för förvaring av russin; särsk. (förr) om de korgar (av viss storlek) i vilka russin exporterades o. försåldes; äv. om innehållet i sådan korg. Enn halff Ruszinna korg för 10 m(ar)c. TullbSthm 19/11 (
1543).
Sääff ther aff man gör Rusinkorgar. Linc. (
1640;
under butomum).
Et slags Spanskt ris, hvaraf russin-korgar.. flätas. LIND (
1749;
under ginst).
[RUSSIN-KORG.ssg 2]
2) (
†)
koll., om flätvärk av russinstjälkar; jfr korg 2. (Åsnorna) lastas med 4. à 6. små Fastager fylda med vatn, och sammanbundna med Russinkorg.
BRELIN Resa 8 (
1758).
–
RUSSIN-LIKNANDE,
p. adj. De russinliknande ögonen ,. på båda sidor om en krum näsa. SJÖBERG Kvart. 15 (
1924).
–
RUSSIN-LÅDA,
r. l. f. låda för förvaring av russin; jfr -korg 1. SCHULTHESS 1885.
särsk. (
mera tillf.) ss. symbolisk beteckning för specerihandlaryrket. Min fallenhet låg på den tiden mera riktad åt russinlådan än åt predikstolen.
CVLIEDBERG hos
SKARSTEDT Pennfäkt. 99 1897.
–
RUSSIN-MAN ~man². [jfr t. rosinenmann]
människoliknande figur av på tråd uppträdda russin vilken användes ss. prydnad på vissa bakvärk o. d. Russinmännen å en krokan. MARTINSON Kap 8 (
1933).
–
RUSSIN-PUDDING.
pudding med russin i.; särsk. om plumpudding. SERENIUS (
1734;
under plum-pudding).
EKBERG Hvad äta? 314 1899.
–
RUSSIN-RIS.
i sht förr) maträtt tillredd gm kokning av risgryn russin, vatten o. mjölk; jfr rabarber-ris. EKBERG Hvad äta? 317 1899.
–
RUSSIN-SKRYNKLARE. (
skämts.)
ss. fiktiv yrkesbeteckning; särsk. nedsättande, med tanke på sysselsättning som icke anses utgöra ngt egentligt arbete. LANGENFELDT OffJarg. 263 (
1947;
om militär vid intendenturen).
UNNERSTAD Snäckh. 214 1949.
–
RUSSIN-SNAFS. (
tillf.)
om raki. Ymer 1929,
s. 368.
–
RUSSIN-SOCKER, (
numera bl. tillf.)
socker som erhållits ur russin. Jäsningen (av mäsken) blir raskare och fullkomligare om russin-såcker, honing eller bärsaft tillsättes. EconA 1807, aug.
s. 90.
–
RUSSIN-SOPPA,
r. l. f. soppa vari russin ingår ss. en väsentlig beståndsdel. KryddRSthm 1558,
s. 47.
HÖGSTEDT KokB 54 (
1920).
–
RUSSIN-STJÄLK.
torkad vinrankestjälk (i sht förr använd bl. a. ss. krydda); äv. koll. l. ss. ämnesnamn. LIND (
1749;
under rosin-stengel).
NORDSTRÖM Matlagn. 221 1822.
StKokb. 630 (
1940;
koll.).
–
RUSSIN-STRUT.
jfr -påse. STIERNSTOLPE DQ 3: 49 (
1818).
(Jag tål inte) att flickorna skola sitta som russinstrutar för alla skolpojkar.
NUMERS Dram,) 1: 21 1892; jfr
b. särsk. (numera bl. tillf.)
[RUSSIN-STRUT.ssg 2.a]
a) i uttr. som beteckna att en skrift är misslyckad l. är av föga värde (o. endast duger till att göra russinstrutar av). Jag därför med min skrift i ljuset mig vil våga, / Hon til det minsta må til russinstrutar dåga. JGHALLMAN Vitt. 200 (
1736;
i bröllopsskrift till handelsman).
Om hans verk just icke äro några mästerstycken, (äro) de likväl icke heller endast och allenast.. bestämda till russinstrutar. RADEMINE Knigge 3: 81 (
1804).
[RUSSIN-STRUT.ssg 2.b]
b) ss. uppskattande l. smeksam benämning på kvinna (särsk. i tilltal). Elin är min russin-strut. HOLMSTRÖM Vitt. 209 (c.
1700). Min söta russinstrut.
KNÖPPEL Möt. 31 (
1750;
ss. tilltal).
–
RUSSIN-SÖT. särsk.
om vin: söt gm att vara framställd av (övermogna l.) skrumpnande druvor; jfr -vin. Russinsöta, spritstarka dessertviner. 3NF 19: 1081 1933.
–
RUSSIN-TÅGA,
r. l. f. (
†)
(tåga av) russinstjälk. Russin tågor, deraf flätas kårgar och mattor. ROTHOF 662 1762.
–
RUSSIN-VATTEN. (
förr)
jäst dryck tillredd av vatten, russin, citroner (l, pomeransskal) o. jäst; jfr -vin. EGERIN Kokb. 276 (
1733).
(De som lida av mjältsjuka, böra dricka) jäst björklaka eller Russinvatn.
HAARTMAN Sjukd. 265 (
1765).
BBERGIUS PVetA 1780, 2:
250. –
RUSSIN-VIN,
vin framställt av skrumpnande druvor (t. ex. tokajer); förr äv, om jäst dryck tillredd av (vinblandat) vatten, russin, socker o. jäst. SERENIUS Ppp 1 b (
1734).
ODENIUS 2Celsus 122 (
1906).
–
RUSSIN-VISKA,
r. l. f. (
†)
viska av russinstjälkar. KNORRING Förh. 2: 370 (
1843).
I arbetsstugor för barn) göras.. köksspisborstar, russinviskor
(m. m.). HIERTA-RETZIUS
ArbStug. 93 1897.
–
RUSSIN-VÄLLING.
välling med russin i. Man har sett lika stora grytor förr en gång, och de ha ändå inte kokat russin-välling. GRANLUND Ordspr. (c.
1880).
–
RUSSIN-ÄRT.
[jfr motsv. anv. av d. lollandske rosiner, pl.]
bot. i sht förr använd benämning på storfröiga varieteter av foderärt. UtsädT 1898,
s. 86.
B
(
†):