RUST rus⁴t, sbst.², r. l. m.; best. -en; pl. -ar. ( rost- (-å-) i ssgr 1567 (: Råstth kistor) – 1592 (: Rostwangs tecker). rust 1556 (: Rustwaghn) osv. röste- i ssgr 1564 (: Röste vagnnz hiull) – 1565 (: Röstekister))

[jfr d. rust. (i ssgr); av t. rust, rüst, redskap, utrustning, kläder, av fht. hrust, rustning; jfr feng. hyrst, smycke, utrustning, vapen; besläktat med isl. hrauð, brynja, hroðinn, smyckad, feng. (ge)hroden, lastad, fylld, smyckad; möjl. till den ieur. rot som föreligger i fbulg. krgti, betäcka, o. lit. kráuti, stapla upp, lasta; i bet. 2 möjl. inhemsk bildning till RUSTA v.¹, – Jfr RUSTA, v.¹, RUSTIG, adj.²]

[RUST.sbst2 1]

1) (numera bl. ss. förled i ssgr) militär utrustning varmed en soldat l. en armé o. d. är försedd; förr äv. om en ss. skydd mot hugg o. stötar o. d, av krigare buren skyddsdräkt, rustning; särsk. i uttr. uti rust ock vapen l, uti vapen och rust, rustad o. väpnad, i full militär utrustning, uppföra ngn uti rust och vapen, rusta o. väpna ngn, förse ngn med full militär utrustning, sätta sig i rust och vapen, rusta o. väpna sig, ställa ngn (l. sig) uti rust (och vapen), ställa upp ngn (resp. sig) i full miiltär utrustning; jfr RUSTNING sbst.² ² b, c. The Dardanier,. som medh swår Rust beladne woro. SCHRODERUS Liv. 420 (1626). Därs. 642 (: sitt Folck .. vthi rust ooh vapn stälte). Sättia sigh vthi Rust och Wapn. Därs. 706. Befalte så tribunerne ,., at heele Krigzmachten sigh vthi rust stella skulle. DÄrs. 753. (J. III) upförde ock uti rust och wapn en stor och ansenlig krigsmackt, med den Han affärdade Krigs-Öfwersten Herr Pontus .. åt Rewel. GIRS J3 85 (1627). (De) liggia förthenskul nu vthi Wapn och rust wederrede til Fäderneslandzens befrijelse. DENS. G1 14 (c. 1630).

[RUST.sbst2 2]

2) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) kläder, "stass". En stund senare hade jägarn uppe å vinden iklätt sig den nya rusten. HÖGBERG Frib. 85 (1910; om vadmalskostym). jfr: Helgerust. DENS. Storf 190 (1915).

Ssgr: (till 1. Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kunna möjl. äv. hänföras till rusta, v.¹; jfr anm. 2:o till rusta, v.¹ ssgr):

– RUST-BOD. bod (se bod, sbst.¹ ²) använd för förvaring av militär utrustning; utom i skildring av ä. förh. numera bl. ngn gg bildl., om samling av material för vetenskapligt arbete o. d. (jfr rustkammare 7). SPF 1858, s. 172 (om trossbod vid indelt kompani i Finl.). WIESELGREN Bild. 476 (1881, 1889; om A. Fryxells materialsamling till "Berättelser ur svenska historien").

– RUST-HUS.

[jfr t, rüsthaus) (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) hus för förvaring av militär utrustning, arsenal; jfr -bod, rustkammare 1.

SCHRODERUS Comenius 622 (1639). ALMQUIST LORENTS ErinFackl, 115 (1925; om iriska förh. på 400-tarlet). särsk. (†) bildl., == rustkammare 7. PERICI Musæus 5: 263 b 1582. L. PAULINUS GOTHUS Ratio 36 1633.

– RUST-KAMMARE, se d. o.

– RUST-KAPPA, r, l. f. (numera bl, ngn gg om ä. förh.) om kappa buren över eu rustning (se rustning, sbst.² 2 c). Är leff(verera)tt Hans Knopmakar(e) thil en rustkappa åth konung(slig)e m(ajestä)tt Röth skillertt (dvs. ett slags taft). KlädkamRSthm 1561 K, s. 86 a. Fatab. 1939 s. 142 (om förh. 1568).

– RUST-KISTA. ( rust- 1567. ruste- 1565) (†) ett slags fordon med lådformigt överrede för transport av militär utrustning o. d.; jfr -kärra, -vagn o. kist-kärra. ArkliR 1565 avd. 23. Råstth kistor – 11 m(ed) beslagnne hiwll. Därs. 1567, avd. 9.

– RUST-KÄRRA, r. l. f. (†) kärra för transport av militär utrustning; äv. om kärra för civil transport; jfr -kista, -vagn. GenMRulla 1684, s. 121. DA 1793, nr 264, s. 3 (till salu).

– RUST-MÄSTARE, se d. o.

– RUST-SKRIVARE. ( rust- 1617–1662. ruste- 1618–1620) (†) rustkammarskrivare; jfr rustnings-skrivare. HovförtärSthm 1617– 18, s. 3. Mönsterrulla 20/3, 1662.

– RUST-TYG.

[jfr d. rusttøj (i bet. 1), t. rüstzeug (i bet. ! o. 2)]

(†)

[RUST-TYG.ssg 1]

1) militär utrustning för soldat o. d.; jfr rustnings-tyg. En Hofman.. (har fått en summa) till att kiöpe sig Rusttygh före. GripshR 1597, s. 12. CEDERSTRÖM o. MALMBORG ÄLivrustk. XIW (cit. fr. 1648).

[RUST-TYG.ssg 2]

2) om belägringsmaskin; jfr maskin 1 c α. WÄRNSKIÖLD- Fortif B 3 b 1673 Wari alle fästnings-wärk lempadhe emot sådhane wapn och wåldsamheeter, sampt rusttygh (machiner) och andre påfundh, som en fiende kan bruka til theras angrep, förderf och eröfringh. Därs. C 1 b.

– RUST-VAGN. ( rust- 1556 osv. ruste- 1564–1650)

[jfr d. rustvogn, mlt. rustwagen, t. rüstwagen) (numera bli skildring av ä. förh.) (av hästar dragen) större lastvagn använd för transport av militär utrustning (t. ex. vapen l. ammumtion), trossvagn; äv. om sådan vagn använd för civil transport (t. ex. av bagage o. d. vid resor l. av flyttsaker o. d.), flyttvagn, packvagn.

ArkliR 1556, avd. 2. Wår K. Dotter.. skall.. hafwa medh sigh.. 2. rustwagnar och 4. häster för hwardera wagn, der hennes tingest kan föras på. STIERNMAN Riksd. 618 (1605). En heel Krigzhär med hela dess Rustwagnar, Tält och Läger. RUDBECK Atl. 3: 676 (1698). En större rustvagn, fyld med flyttsaker. VL 1895, nr 74, s. 2. MEYER Stud. 75 (1930; om förh. 1869).α

Ssgr (numera bl. i skildring av ä. förh.):

– rustvagn-beslag l. (vanl.) rustvagns-, förr äv. rustvagne-beslag. jfr beslag I 1 b α. KKD 10: 151 1708. -hjul. ArkliR 1564, avd. 35. -häst. om häst som drar l. är avsedd att dra rustvagn. KläkamRSthm 1630 A, s. 57 a. -kusk. kusk som kör rustvagn. KARLSON EBraheHem 40 (i handl. fr. 1670). -svängel. (-vagne- 1567) svängel till rustvagn. ArkliR 1597, avd. 25.

– rustvagn-tyg. ( -vagn- 1630, -vagns- 1621–1654) (†) om dragtyg till rustvagn. KlädkamRSthm 1621 A, s. 87 a. Sex Spann Rustwangntygh medh 4 str hästar i spannet. Därs. 1630 A, s. 154 a. Ett gemeent Rustwagnstygh til fyra Hästar. SthmStadsord. 1: 113 1654. -täcke. (-vagne- 1718. -vagns- 1592 osv.) (vagns)täcke till rustvagn; jfr presenning. KlädkamRSthm 1592 B, s. 24 a. KKD 2: 299 1718.

(†):

– RUSTE-KAMMARE, se rustkammare.

– RUSTE-KISTA, se A.

– RUSTE-MÄSTARE, se rustmätare.

– RUSTE-SKRIVARE, se A.

– RUSTE-SMED. smed som tillvärkade o. reparerade rustningar o. d., rustningssmed. 2VittAH 17: 258 1620.

– RUSTE-VAGN, se A.