© Svenska Akademien. SAOB spalt: R3442; tryckår: 1960
(Observera att webbversionen av SAOB på http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 11/9 2014). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningsformer av uppslagsorden.)
RYTTERI ryt¹eri⁴, n.; best. -et, äv. -t; pl. (mera tillf.) -er (Krig VAT 1594 s. 129, ÖSTERGREN (1937; angivet ss. sällsynt)). (reuterij 1628–1632. ryteri (-ij) 1581–1704. rytteri (rÿtt-, -ie, -ij, -ije, -y) 1558 osv.)
[jfr d. rytteri; av mlt. l. mnl.) rūterie (motsv. ä. t. renterei), avledn. av rūter (se RYT TARE); jfr äv. t. reiterei]
[RYTTERI 1]
1) abstr.
[RYTTERI 1.a]
a) () motsv. RYTTARE 1 o. 2: ridande, ridning; ridkonst; äv. sammanfattande, om all den värksamhet som utövas av en ryttare (se d. o. 2) l. om de färdigheter som erfordras för utövande av denna värksamhet. (Det) vore och goth, ath .. (våra hästar.) icke komme udi theris hender, som föge förstandh haffve på rytterij. G1R 28: 153 (1558). Såsom .. Ed. Kongl. Maj:t mig kallat owärdigan, at underwisa alt det ringa jag förstår uti Rytteri, då (osv.). GHÅRD 1697 i SVMerc. IV. 2: 27.
[RYTTERI 2.b]
b)
[väsentligen att uppfatta ss. avledn. av ssgr med RYTTARE ss. senare led]
bildl., i anv. motsv. RYTTARE 3: ridande o. d.
[RYTTERI 2.b.α]
α)
motsv. RYTTARE 3 c; i ssgn PROV-RYTTERI.
[RYTTERI 2.b.β]
β)
motsv. RYTTARE 3 e; i ssgn ORD-RYTTERI.
[RYTTERI 2.b.γ]
γ)
motsv. RYTTARE 3 f α); i ssgrna FORM-, PRINCIP-RYTTERI.
[RYTTERI 2.b.δ]
δ) (utom ss. senare led i ssg bl. tillf.) motsv. RYTTARE 3 f γ, om växelrytteri. FLIESBERG Handel. 15 (1891). jfr VÄXEL-RYTTERI.
[RYTTERI 2.b.ε]
ε) motsv. RYTTARE 3 f δ; i ssgn ORD-RYTTERI.
[RYTTERI 2]
2)
[möjl. deivis att uppfatta ss. bildl. l. oeg. anv. av 3]
() konkret, motsv. RYTTARE 1.
[RYTTERI 2.a]
a)
skara av ryttare, ridande följe o. d.; äv. bildl. Här komma svåra gäster, / Et fasligt rytteri, / På röda, svarta hästar / Och blacka; thesse tri, / Krig, hunger. pest sku döda / Det hela landet. ÖSTERLING Lärops. 150 (1724). Rytteriet, som hade förskräkt Sophia, bestod af tvänne Fruentimmer och en Karl, som visade dem vägen. EKELUND Fielding 301 (1765). En öfverste-ceremonimästare rider omkring .. uppläsande riksdagskallelsen. Honom åtfölja trumpetare och tvänne härolder .. besynnerligt utstyrda, till stor förlustelse för gatfolk och pojkar, som jublande följa det besynnerliga rytteriet. AFZELIUS Sag. X. 2: 55 1866.
[RYTTERI 2.b]
b) koll., om riddjur. Åsnor, ett i .. (Italien) allmänt rytteri. ATTERBOM Minn. 446 (1818). Därs. 516.
[RYTTERI 3]
3) konkret, motsv. RYTTARE 2: trupp l. styrka l. här(avdelning) av ryttare; äv. dels om det truppslag som bildas av ryttare, dels om sammanfattningen av ett lands l. en armés samtliga trupper av detta truppslag; jfr KAVALLERI; förerädesvis i fråga om ä. förh., särsk. om sv. förh. före o. under indelningsvärkets tid. Sweriges Rytterij skifftes och delas vthi trätton Regemente. TEMPEUS Messenius 27 (1612). Footfålkett bleff mest på platzen, rytterijet salverade sigh medh flychten. RP 7: 401 (1639). Öfwerste Lybekers Rytterij som till Skåne opbrytas Skulle. HSH 31: 153 1661. Mellersta Europas rytterier. KrigVAT 1894, s. 129. Det gäller .. att vid början av ett krig förfoga över ett talrikt rytteri. NMilT 1935, s. 391. – jfr BESOLDNINGS-, LANDS-, LINJE-, MILIS-, STADS-, TREMÄNNINGS-RYTTERI m. fl. – särsk. (förr) i uttr. lätt l. tungt rytteri, om vissa slag av beridna trupper med jämförelsevis lätt utrustning o. stor rörlighet resp. med tyngre utrustning o. mindre rörlighet. Lätt rytterj. SERENIUS Ii 1 b (1734). Adeliga rusttjensten (tillhörde) det tunga rytteriet. 2VittAH 17: 200 (1839 1846). KLINT (1906: lätt). jfr: Det macedoniska rytteriet, som .. (på Alexander den stores tid) var indeladt i tungt och lätt. KrigVAH 1885, s. 2.
Ssgr: (i allm. till 3, företrädesvis om ä. förh.):
RYTTERI-ANFALL ~⁰², äv. ~²⁰. jfr anfall, sbst. 1. 2VittAH 17: 332 (1839
RYTTERI-ANGREPP ~⁰², äv. ~²⁰. jfr -anfall. HAZELIUS Förel. 290 (1839).
RYTTERI-ANLOPP ~⁰², äv. ~²⁰. jfr -anfall o. anlopp ¹ 2. Krig VAT 1853, s. 67.
RYTTERI-AVDELNING ~⁰²⁰. jfr avdelning 3 g. FRYXELL Ber. 15: 101 (1848).
RYTTERI-BATALJON. (om ä. förh.) BtRiksdP 1892 B, 2: nr 19, s. 13.
RYTTERI-BEFÄL. konkret, motsv. befäl 4.
[RYTTERI-BEFÄL.ssg 1]
1)
koll., motsvv. befäl 4 a. FRYXELL Ber. 7: 148 1838.
[RYTTERI-BEFÄL.ssg 2]
2) om enskild person, motsv. befäl 4 b. Earl-marshal .. (dvs.) engelsk titel och ämbete urspr. betecknande ett högt rytteribefäl. 3NF 6: 245 1926.
RYTTERI-BEFÄLHAVARE ~⁰⁰²⁰⁰, äv. ~⁰²⁰⁰⁰. jfr befälhavare ². HAZELIUS Förel, 307 1839.
RYTTERI-BEVÄPNING. särsk. konkret; jfr beväpning 1 b. JAKOBSSON BevBeklädn. 149 (1938; om ä. förh.).
RYTTERI-BRIGAD. (om ä. förh.) RICHARDSON Krigsv. 3: 82 (1749).
RYTTERI-DRABBNING. jfr drabbning 2. KrigVAT 1845, s. 341.
RYTTERI-FANA. (förr) jfr fana 2. HANKELL Krigsm. 1: 6 1865.
RYTTERI-FÄKTNING. (numera föga br.) rytteristrid. MANKELL Fältsl. 283 (1858). 2NF 2: 231 1904.
RYTTERI-FÖRDELNING. (förr) fördelning (se d. o. 2 a) bestående (huvudsakligen) av rytteri; jfr kavallerifördelning. Krig VAT 1834, s. 321 (om ryska förh.). BtRiksdP 1892 B, 1: nr 1. FörslHärordn. s. 17.
RYTTERI-FÖRVAKT ~⁰² äv. ~²⁰.(förr) jfr förvakt, sbst.² KKD 11: 238 1704.
RYTTERI-GENERAL. (om ä. förh.) general vid rytteriet. KrigVAT 1850 s. 318.
RYTTERI-HANDGEMÄNG ~⁰⁰² äv. ~²⁰⁰. handgemäng mellan ryttare; särsk. om sista fasen av rytterianfall (efter anlopp o. sammanstötning). KrigVAT 1851, s. 430.
RYTTERI-HÄR, r. l. m. CTJÄRTA i 2SAH 17: 357 1836.
RYTTERI-INDELNING ~⁰²⁰. (förr) indelning (se indelning, sbst.¹ 2) för uppsättande o. underhåll av rytteri. SCHYBERGSON FinlH 1: 424 (1887; om förh. på 1600-talet).
RYTTERI-KOLONN. jfr kolonn 2 a. RICHARDSON Krigsv. 2: 231 (1741).
(1 a) RYTTERI-KONST. () ridkonst (se d. o. 1. EMANUELSSON Plut. 1: 308 (1842).
RYTTERI-KÅR. (om ä. förh.) jfr kår, sbst.³ 2 b; särsk. om Jämtlands hästjägarkår. BtRiksdP 1892 B, 1: nr 1, FörslHärordn. s. 74.
RYTTERI-LINJE. jfr linje 3 b . RICHARDSON Krigsv. 2: 262 (1741).
RYTTERI-OFFICER. (om ä. förh.) officer vid rytteriet. RICHARDSON Krigsv. 1: 302 (1738).
RYTTERI-REGEMENTE. (om ä. förh.) jfr regemente 10. PH 1: 81 1719. MeddRiksheraldÄmb. 10: 170 (1945; i fråga om förh. 1665).
RYTTERI-ROTE. (förr) jfr rote, sbst.¹ 1 d. HAZELIUS Bef. 33 (1836).
RYTTERI-SEGER. seger vunnen av rytteri. KrigVAT 1846, s. 105.
RYTTERI-SIKTE. (förr) på handeldvapen: sikte som lät kulan gå högre än normalt o. var avsett att användas vid eldgivning mot anfallande kavalleri. KrigVAH 1883, s. 136. NORDENSVAN o. KRUSENSTJERNA 2: 55 1886.
RYTTERI-SKARA. (numera mindre br.) rytteristyrka. Svenska rytteriskarorna på vestra sidan (om Elbe). FRYXELL Ber. 7: 290 (1838). HANKELL Fältsl. 224 1857.
RYTTERI-SKVADRON. HOLMBERG Artill. 4: 113 (1886).
RYTTERI-STORM. () rytterianfall. KOLMODIN Liv. 3: 254 (1832).
RYTTERI-STRID, r. l. f. HAZELIUS Förel. 272 (1839).
RYTTERI-STYRKA, r, l. f. konkret: truppstyrka av rytteri, rytteri. KrigVAT 1856 s. 564. Denna tillväxt uti vår armés rytteristyrka .. är (osv.). BtRiksdP 1892 B, 1: nr 1, FörslHärordn. s. 33.
RYTTERI-TAKTIK. KrigVAT 1846, s. 123.
RYTTERI-TJÄNST. (krigs)tjänst vid rytteriet. FRYXELL Ber. 6: 181 (1833). En åkardräng (är) ej .. till rytteritjänst lämplig, därför att han tros kunna sköta hästar och köra. IllMiöRevy 1905, s. 311.
RYTTERI-TROPP. tropp l. (numera mindre br.) trupp av rytteri. Bille .. medförde de honom tillhöriga rytteritropparna. FRYXELL Ber. 7: 286 (1838).
RYTTERI-TRUPP. trupp av rytteri; förr äv.: rytterihär, rytteri. HAZELIUS Förel. 281 (1839). Carl VII i Frankrike var den förste, som, i större skala upprättade en ständig rytterrrupp. KrigVAH 1847, s. 149.
RYTTERI-TRÄFFEN. (förr) träffen bestående av rytteri. HAZELIUS Förel. 327 (1839).
RYTTERI-TRÄFFNING. (numera bl. arkaiserande) rytteridrabbning. KrigVAH 1847, s. 188.
RYTTERI-VAKT. vaktavdelning bestående av beridna soldater. CARLSON i 2SAH 48: 157 1872.
RYTTERI-VAPEN.
[RYTTERI-VAPEN.ssg 1]
1) om rytteriet ss. vapenslag; jfr ryttarvapen 1. KrigVAT 1839, s. 459. Rytterivapnets fullständiga pånyttfödelse. IllMilRevy 1899, s. 248.
[RYTTERI-VAPEN.ssg 2]
2) inom rytteriet använt vapen; jfr ryttar-vapen 2. Svärdet – det enda verkliga rytterrapnet. KrigVAT 1851, s. 440. NILSSON HallMus. 26 (1902).
RYTTERI-VÄRJA, r. l. f. (om ä. förh.) ryttarvärja. SPAK BlVap. 31 (1890; om förh. 1684).
RYTTERI-ÖVERSTE. (om ä. förh.) KOLMODIN Liv. 1: 354 (1831; om fornrommerska förh.). HT 1949, s. 336 (om fornrommerska förh.).