RÅDJUR rå³~jω²r, n.; best. -et; pl. ==. ( ro- 1545–1603. rå- 1537 osv. råd- 1764. Se för övr. DJUR, sbst.¹)

[ fsv. radiur; jfr dan. o. nor. rådyr eng. roe-deer; av RÅ, sbst.⁵, o. DJUR, sbst.¹; jfr äv. isl. rádýr]

[RÅDJUR 0]

hjortdjuret Capreolus capreolus Lin.; äv. allmännare, med inbegrepp av andra (utländska) raser av släktet Capreolus J. E. Gray. Jngen bonde skall skiute rådiur eller högdiur. G1R 11: 243 (1937). STIERNHIELM Herc. 165 (1648, 1668; bildl.). Rådjuret finnes utbredt öfver hela Europa med undantag af norra och mellersta Ryssland samt norra Skandinavien. 1Brehm 1: 485 (1874). Det asiatiska rådjuret (Capreolus pygargus). Därs. Rådjurets kött är mört och utsökt i smaken. StKokb. 342 1940. – särsk.

[RÅDJUR .a]

a) i jänlförelser; särsk. med got tanke på rådjurets snabbhet o. vighet. Var han .. Snabb, som skogens rådjur i sitt lopp? Ossian 1: 5 (1794). Qvick som ett rådjur. ALMQVIST Grimst. 29 (1839). (Märren) springer ... som ett rådjur. NILSSON Bombi 163 (1932).

[RÅDJUR .b]

b) (mera tillf.) om rådjurshud l. rådjursskinn. Förbundet 1907, nr 16, s. 7.

Ssgr:

(numera bl. mera tillf.):

– RÅDJUR-SKINN,

– RÅDJUR-SLÄKTE(T),

– RÅDJUR-STEK, se C.

(†):

– RÅDJURA-SKINN, se C.

– RÅDJURS-BESTÅND. konkret; jfr bestånd 11 b. FoFl. 1983, s. 94.

– RÅDJURS-BLICK. om bllck från ett (särsk. dödsskjutet) rådjur; oftast (i vitter stil) bildl., särsk. om vemodig l. förebrående blick från en människa; jfr -öga. LIDFORSS Fragm. 208 (1904; bildl.). (Han) ser .. på en med den där rådjursblicken, så man vill gråta. HELLSTRÖM Kärlek 77 (1942).

– RÅDJURS-BOG. kok. bogstycke av rådjur. Sockersaltad, kokt och brynt rådjursbog .. kan rekommenderas som smörgåspålägg. Jakten 340 1951.

– RÅDJURS-BRUN.

[jfr d. råderbrun, t. rehbraun]

jfr -färgad samt rehbrunt. HASSELBLATT Mann Trist. 21 (1918).

– RÅDJURS-DREV jäg. jfr drev 1 d. Balck Idr. 2: 54 1887.

– RÅDJURS-DRIVARE, m. l. r. jäg. drevhund använd vid rådjursjakt. Jakten 96 1951.

– RÅDJURS-FAMILJ. BiblJäg. 4: 181 1897.

– RÅDJURS-FLOCK, r. l. m. BiblJäg. 3: 439 1895.

– RÅDJURS-FÄRGAD, p. adj.

[jfr d. rådyrfarvet, t. rehfarben, rehfarbig]

som har samma brunaktiga färg som rådjurets hårfäll; jfr refarb. MARKLIN Illiger 77 (1818).

– RÅDJURS-HAGEL jäg. om (jämförelsevis grova) hagel använda ss. ammunition vid rådjursjakt. MÖLLER 2: 677 1785.

– RÅDJURS-HIND. (i vitter stil) råget. SvJägarfT 1863, s. 38.

– RÅDJURS-HORN,

[jfr t. rehhorn]

BiblJäg. 3: 408 1895.

– RÅDJURS-HUD. särsk. : hud från rådjur. ÅSTRAND 1855.

– RÅDJURS-HUND jäg. jakthund som användes vid rådjursjakt. BJÖRKMAN 1889.

– RÅDJURS-HÅR,

[jfr t. rehhaar (se rehår)]

hår i l. av ett rådjurs fäll. PH 11: 168 1777. Varulex. Beklädn. 37 1945.

– RÅDJURS-JAKT. jakt på rådjur. SCHULTZE Ordb. 2056 (c. 1755).

– RÅDJURS-JÄGARE. jfr jakt. BiblJäg. 3: 457 1895.

– RÅDJURS-KALV. rådjurskid. DÄHNERT 239 1746.

– RÅDJURS-KID. kid av rådjur. Prinsessans unga tjenarinnor .. sprungo .. såsom rådjurskid på Tibets välluktande slätter. ARNELL Moore LR 2: 74 (1830). ÖSTERLING SkånUtfl. 123 (1934).

– RÅDJURS-KILLING. rådjurskid. WIKFORSS 2: 385 1804. SELANDSR SvMark 97 1934.

– RÅDJURS-KÖTT, kött av rådjur. HovförärSthm 1561 A, s. 4. .

– RÅDJURS-LAMM rådjurskid. BibJäg. 3: 415 1895.

– RÅDJURS-LÄND. särsk. (i vitter stil, tillf.) bildl., om länd som liknar ett rådjurs. KARLFELDT FlBell. 39 (1918).

– RÅDJURS-MILD. (i vitter stil) om öga l. blick: (vemodigt) mild som ett rådjurs (öga l. blick). POSSE BrokFrih. 43 (1932).

– RÅDJURS-PAR, n. par av råbock o. råget. FoFl. 1908, s. 261.

– RÅDJURS-PASS, n. jäg. jfr pass, sbst.¹ I ⁷. SPARRE SkeppLärk. 118 (1918).

– RÅDJURS-PATRON, r. l. m. jäg. patron (med jämförelsevis grova hagel) använd ss. ammunition vid rådjursjakt. KNÖPPEL SvRidd. 157 (1912).

– RÅDJURS-REMIS, jäg. jfr remis, sbst.² ⁴. TurÅ 1959, s. 159.

– RÅDJURS-REN, adj. jäg. om hund (stövare): som icke driver rådjur (o. därför kan användas för jakt på vilt av annat slag under rådjurets fridlysningstid). NFSportlex. 1943.

Avledn.

– rådjursrenhet , r. l. f. jäg. Jakten 91 1951.

– RÅDJURS-RIK. om område: där det finns gott om rådjur. Rådjursrika marker. Jakten 190 1951.

– RÅDJURS-SADEL. kok. ryggstycke ("sadel") av rådjur (avsedd till l. serverad ss. stek o. d.). HAGDAHL Kok. 645(1879). HELLSTRÖM Lekh. 500 (1927).

– RÅDJURS-SKINN. ( -djur- 1705. -djura- 1723. -djurs- 1705 osv.) skinn av rådjur. HovförtärSthm 1708 B, s. 1266.

– RÅDJURS-SKOG. skog där det finns (gott om) rådjur. 2NF 27: 788 1918.

– RÅDJURS-SKYGG. (i vitter stil) skygg som ett rådjur. DN(B) 1954, nr 16, s. 4.

– RÅDJURS-SLÄKTE(T). (-djur-) zool. släktet Capreolus J. E. Gray. HOLMGREN Däggdj. 318 (1865).

– RÅDJURS-SPILLNING. VäxtLiv 4: 335 1938.

– RÅDJURS-SPÅR. i sht jäg. spår efter rådjur. BiblJäg. 4: 41 1897.

– RÅDJURS-STAM. stam l. bestånd av rådjur. NF 14: 185 1890.

– RÅDJURS-STEK. ( -djur- 1678–1863. -djurs- 1804 osv.)

[jfr d. rådersteg]

stek av rådjurskött. HovförtärSthm 1678, s. 59.

– RÅDJURS-STIG, stig använd av rådjur. GULLBERG Terzin. 35 (1958).

– RÅDJURS-STÅND. rådjursbestånd, rådjursstam; äv. (i fackspr.) om enstaka rådjursfamilj som håller till på en plats. Skogarne bortåt Andrarum och Christinehof, hvarest ännu Rådjursstånd finnes. TJäg. 1834, s. 1021. För den som vill hafva ett större rådjursstånd och se det förökadt är ej nog med att lemna det i fred BibJäg. 3: 423 1895. 2NF 24: 12 1916.

– RÅDJURS-TALG. talg från rådjur. HAMMARSTRÖM Sportfiske 26 1925,

– RÅDJURS-VITTRING jäg. vittring av rådjur. BiblJäg. 4: 174 1897.

– RÅDJURS-ÖGA.

[jfr d. rådyrøje, t. rehaugen, pl.]

om ett rådjurs vackra ögon; oftast (i vitter stil) bildl., om (vackra, vemodigt blickande) männsiskoögon som likna ögonen hos ett rådjur. BOYE Ast. 160 (1931; bildl.). Livet har så vackra ögon, / rådjursögon, / sorgsna, djupa. LAGERKVIST Lägereld 50 (1932).