RÅDSTUGA rå³d~stω²ga, sbst.¹, l. (i sht ss. ssgsförled ofta) RÅDSTUVA, ~stω²va, sbst.¹, förr äv. RÅSTUGA, sbst.¹, r. l. f. best. -an; pl. -or ((†) -ur RA II. 2: 271 1617, HSH 31: 143 (1667)); l. (i sht ss. ssgsförled ofta) RÅDSTU rå³dstω² l. rod³- l. (vanl.) rå³stω² l. ros³-, sbst.¹, l. (i sht ss. ssgsförled; numera icke i vårdat skriftspr.) RÅSTU rå³stω² l. ros³- (råsstu MOBERG Gr. 100 (1815; angivet ss. an- vänt "i dagliga umgänget")), sbst.¹, r. l. f. best. -n; pl. -r. Anm. DALIN har följ. uppgift om ordets former o. uttal: Rådstufva ell. Rådstuga .. uttalas i dagligt tal: rå'ddstu ell. rå'stu, sanit skrifves ofta förkortadt: Rådstu. (A. Former med tvåstavig efterled: ra- 1523–1532. raadz- (-dtz-) 1521–1526. rad- 1525–1694. radz- 1524–1524. ro- 1533–1545. rod(h)- 1624–1644. rot- 1644. ru- 1588–1593. rå- 1535–1669. råd- 1526 osv. rådt(t)- 1587. rådz- 1524–1617. -stov- 1525–1592. -stu- 1521–1587. -stug- 1524 osv. -stuv- 1524 osv. -a, nom. 1579 osv. -a, oblik kasus 1525 (: -stoffwandh, sg. best.), 1586 (: råstoffua) osv. -e, nom. 1587–1646. -e, oblik kasus 1521 (: raadzstue[n]] – 1700 (: Rådstugen sg. best.). -o, nom. 1586–1625. -o, oblik kasus 1531–1601. -u, nom. 1584–1755. -u, oblik kasus 1526–1758. – i ssgr: -a- 1637. -e- 1561 osv. -o- 1590–1845. -u- 1523 (: rastwu dagh), 1525 osv. Se för övr. STUGA. B. Former med enstavig efterled: rådstu 1781 (: Rådstun, sg. best.), 1807 osv. råstu 1780 (: Råstuns, gen. sg. best.), 1807 osv. – i ssgr: radstuv- 1599. rådstu- 1795 osv. rådstug- 1659. råstu- c. 1635 osv.)

[ fsv. raþstova; jfr d. rådstue, fnor. ráðstova, nor. rådstue, t. ratstube; av RÅD sbst.³, l. RÅDA, v.¹, o. STUGA]

[RÅDSTUGA.sbst1 1]

1) (†) lokal där en rådplägande församling l. ett råd håller sammankomst, rådkammare o. d.

[RÅDSTUGA.sbst1 1.a]

a) == RÅD-KAMMABE a. RP 7: 77 1637.

[RÅDSTUGA.sbst1 1.b]

b) bildl., i uttr. Faderns rådstuga == Guds rådkam- mare (se RÅD-KAMMARE b). Kryper tu vthan migh j Fadhrens Rådstugu.. så warder han tigh en förtärande eeld (säger Kristus). PERICI Musæus 3: S 1 b 1582.

[RÅDSTUGA.sbst1 2]

2) (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) sammanträdeslokal (i allm. på rådhuset) för rådet l. rådhusrätten i en stad;

[RÅDSTUGA.sbst1 0]

äv. (o. vanl.) om byggnad med sådan lokal, rådhns. SthmSkotteb. 3: 187 (1521). The godhamen stadzens inbyggiare mågha och skola vpbyggia sigh ena rådhstugho vtåff for:ne Helgeandz kyrkio (i Arboga). G1R 7: 307 (1531). Rättgånger å Ekness Rådhstugu Anno 1633. EkenäsDomb. 1: 26 (1633). Genom anslag å stadens rådstufv. BtRiksP 1891, I. 1: nr 3, s. 68. Vilken fjärdingsmn som helst skulle kunna ta .. (de förrymda barnen) och då väntade stryk på rådstugan. MARTINSON KärlekKr. 113 (1947).

[RÅDSTUGA.sbst1 3]

3) (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) om rådstuga (i bet.2) l. rådhus, med särskild tanke på ngn av dess olika funktioner 1, i motev. oeg. anv.; jfr 4.

[RÅDSTUGA.sbst1 3.a]

a) med särskild tanke på en rådstugas l. ett rådhus' användning ss. sammanträdeslokal för rådet l. rådhusrätten i en stad; ofta oeg., liktydigt med: sammanträde med rådet l. rådhusrätten i en stad (särsk. i uttr. hålla råd- stuga). JönkTb. 110 (1525). Sam

[m]

e dagh hölss råstoffuo. TbLödöse 1 1586. (Målet) Emellom P

[er]

Arffuidasonn och Dijttmer Möller bleff wpskuthidh thill ehn annen rustuffuue. Därs. 165 (1590). Alle .. Skipzmåål skole i Städerne gå Cämnäre Rätten förbij, och på Rådhstugun aff Borgmestare och Rådh sielff vthi förste Instantz vptagas. Siöl. 1667, s. a 4 a. Mästaren .. skulle .. på råstun svära konungen och staden trohet, AMBROSIANI SvSkråämb. 34 1920.

[RÅDSTUGA.sbst1 3.b]

b) med särskild tanke på l. (oeg.) om rådet l. rådhusrätten i en stad ss, institution l. myndighet; förr äv. konkret, om sammanfattningen av rådets l. rådhusrättens medlemmar. Th[etta] ær th[e]n tenkiebock som jach Olauus Petri sc[ri]ffuit haffu[er] th[e]n tijdh jach war i rådzstugh[e]n (i Sthm). OPETRI Tb. 1 (1524). Eisleben lärde vthi sine Predikningar och Skriffter, at man icke skulle förhandla Mosis Lagh.. vthi Kyrkiorna, vthan sådant lände til Rådhstugun. SCHRODERUS Os. III. 1: 217 (1635). Anno 1644 dhen 24 Aug. woro borgemästare och Rådstufuan församblade. VRP 1644, s. 26. I Städerne examinerar Kyrckioheerden, och någon aff Rådstufwan sådana Casus (dvs. fall då spädbarn kvävts gm olycks- händelse). GEZELIUS PerbrCom. D 3 a 1673. (Lektorn) blev instämd vid råstun för att han hade rukit på en kar på gatan o gett'n en örfil. ÅbSv- UndH LlX. 3: 37 1940.

[RÅDSTUGA.sbst1 3.c]

c) (†) med särskild tanke på rådstuga l. rådhus ss. rymmande fängelselokaler (särsk. i källaren) l. om fängelse(lokal) i rådstuga osv.; särsk. i uttr. som beteckna att ngn får l. sättes i fängelse, t. ex. (in)sätta ngn på l. i l. under rådstuga(n), få ngn rådstugan; äv. bildl. (En "mat- ljugare") plägar man kalla byytiwr, / Få honom rådstughan för jungfrwbwr. CMRONANDER Bel. E 2 a 1649). Huru han.. för oliud, oskick och tumult på tårget och offentlige gatur, aff Stadsens wacht .. bleff i Rådstugun insatt och fängslat. BraheBrevväxl. II. 1: 111 (1658). Jakop Larson.. (som icke vill infria sitt äktenskapsöfte) Skall settiass på råstugan i några dagar. ConsEcclAboP 403 1660. Nu hafver jag låfvat at skaffa Hans frantzson qvarter under Rådstugun. LAGERSTRÖM Holberg Jean 77 (1744). Jag .. fick stryk, höll på att komma i råstu'n. STRINDBERG Kamm. 2: 58 (1907); möjl. till a.

[RÅDSTUGA.sbst1 4]

[specialfall av 3]

(förr) allmän sammankomst av en stads röstberättigade medlemmar (före år 1863 i allmänhet burskapsägande borgare) för beslutande i stadens angelägenheter; äv. konkretare), dels om sammanfattningen av de vid sammankomsten närvarande, dels om en sådan sammankomst l. samling ss. organ l. institution; företrädesvis (o. utom tillf. numera bl.) i uttr. allmän (förr äv. allmännelig l. menige mans l. alle mans) rådstuga. 2SthmTb. 4: 626 (1575). Thenu 23 Decembris höldz allemanns råstuffuu. VadstÄTb. 100 (1584). Den 22 maji höltz menige mans rådstwge. 3SthmTb. 1: 45 (1592). Denn 6 junij Bleff aff slottet tilsagt, at ringes skulle til rådstuge. Därs. 53. Den 8 Junÿ hölttes Een almenneligh Rådhstughu medh Ecknes bårgherskapett. EkenäsDomb. 1: 1 1623. I stad, där stadsfullmäktige icke finnas, tillkommer allmänna rådstugan beslutanderätten i stadens alla gemensamma angelägenheter. SFS 1922, s. 591. Därs. 1949, s. 460. jfr NYÅRS-RÅDSTUGA.

Ssgr: (i allm. till 3 a, b; utom i -predikan o. -rätt numera nästan bl. i skildring av ä. förh.):

– RÅDSTU-ALN,

– RÅDSTU-ARKIV,

– RÅDSTU-BETJÄNT,

– RÅDSTU-BORD,

– RÅDSTU-HÄKTE,

– RÅDSTU-PREDIKAN,

– RÅDSTU-RÄTT, se F.

– RÅDSTU-SAK.

[jfr d, rådstuesag]

(†) rättegångssak som rådhusrätt hade att handlägga. SSHRODERUS Dict. 86 (c. 1635).

– RÅDSTU-SAL,

– RÅDSTU-TRAPPA, se F.

(†):

– RÅDSTUG-ALN l. RÅDSTUV-ALN, se F.

– (2) RÅDSTUG-HUS. rådhus. BRAHE Tideb. 33 (1599).

(†):

– RÅDSTUVA-DÖRR, se F.

(numera bl. med vard. prägel):

– (2) RÅDSTUGE-ARMBÖSSA l. RÅDSTUVE-ARMBÖSSA. ( stuve-) (†) på rådstuga befintlig fattigbössa. STIERNMAN Com. 3: 1074 (1672).

– RÅDSTUGE-BALK,

– RÅDSTUGE-BETJÄNT,

– RÅDSTUGE-BORD,

– RÅDSTUGE-DAG,

– RÅDSTUGE-DÖRR,

– RÅDSTUGE-GÅNG, se F.

– RÅDSTUGE-HANDEL. (-stuge-) (†) == rådstu-sak. HELSINGIUS Cc 5 a 1587.

– RÅDSTUGE-KLOCKA,

– RÅDSTUGE-RÄTT, se F.

– (2, 3 a, b) RÅDSTUGE-SKIVA, f. ( -stuve-) (†) == rådstugu-bord. VRP 2/9 1624, s. 86.

(†) : RÅDSTUGO- l.

– RÅDSTUVO-BALK,

– RÅDSTUVO-HANDLING,

– RÅDSTUVO-RÄTT, se F.

– RÅDSTUGU-ADVOKAT l. RÅDSTUVU-ADVOKAT. (-stugu-) (förr) advokat som förde parts talan inför rådhusrätt.

BtÅboH I. 11– 12: 249 1696.

– (2) RÅDSTUGU-ALN. ( -stu- 1936 osv. -stug- 1659. -stugu- 1936 osv.) (förr) jfr -mått.

Fatab. 1936, s. 158 1659.

– (2, 3 a, b) RÅDSTUGU-ARKIV, (-stu-1917 osv. -stuvu- 1912 osv.) tiil en stads rådstuga (o. där inrymda inrättningar o. myndigheter, särsk. dess rådhusrätt) knutet (o. i rådstugan inhyst) arkiv; jfr rådhus-arkiv.

SFS 1912, s. 274.

– (2) RÅDSTUGU-BAL; pl. -er. ( -stugu-) rådhusbal. LAGERLÖF Länk. 11 (1894).

– RÅDSTUGU-BALK. ( -stugu- 1614 osv. -stuve- 1587. -stuvo- 1590. -stuvu- 1617 osv.)

[fsv. radhstovu balker]

(förr) lagbalk som hade avseende på rådhusrättens värksamhet. TbLödöse 80 1587. SVH 2: 210 1903.

– (2, 3 a, b) RÅDSTUGU-BETJÄNT, m. ( -stu- 1807. -stuge- 1790–1828. -stugu- 1749–1872. -stuvu- 1855) (†) == -vaktmästare. LIND 1749. SvTyHlex. 1872.

– (2, 3 a, b) RÅDSTUGU-BORD. ( -stu- 1604 osv. -stuge- 1596. -stugu- 1596 osv. -stuve- 1359) bord i rådstuga, vid vilket rådhusrättens medlemmar sitta vid rättssammanträde; i vissa uttr. äv. oeg., ss. beteckning för rådhusrätts sammanträde l. rådhusrätt o. d.

Her emoth kastede hann wadh vnder rÿkzens rådh, leggendes 20 [markland] peninger på rådstuffwe bordett. 2SthmTb. 8: 10 (1589). Rådman Nils Eklin .. stötte till .. (en av parterna i ett mål), och viste honom ifrån Rådstugu bordet. VRP 2/3 1724.

– RÅDSTUGU-BUD. (-stuvu-) (†) kallelse att svara inför rådhusrätt, stämning. BtHforsH 1: 200 1634.

– RÅDSTUGU-DAG, ( -stuge- 1578–1828. -stugu- 1524 osv. -stuve- 1569–1590. -stuvu- 1523 (: rastwu-), 1532 osv.)

[ fsv. radhstovu dagher]

[RÅDSTUGU-DAG.ssg 1]

1) till 3 a, b: dag då rådhusrätten (l. rådet) i en stad sammanträder (sammanträdde) för rättegång; ofta med tsnke på viss(a) ss. rättegångsdag(ar) fastställd(a) veckodag(ar) (sÄrsk. i uttr. rätt l. vanlig l. ordinarie rådstugudag); förr äv. oeg., om rättegångssammanträdet (särsk. i uttr. hålla rådstugudag). Onssdagin Nesth epth[e]r s[anc]te perss dagh tha kom ffør rætthæ ssom vi ffør rætthæ ssatio[m]a rætth[e]n rastwu dagh hedh[e]rligin .. hwst[rv] by[ri]tha. ArbogaTb. 3: 338 (1523). Wart ho[nom] fo[re] sacht at .. arfwi[n]genes fformy[n]de[re] skwlle stæmpnas til næste radzstugu dagh. OPETRI Tb. 8 (1524). Såsom och den tÿdh på åhrett war nu inne, att icke någre rådestuffwe dager holles borde. 2SthmTb. 8: 147 (1590). Rådstugudag hålles 1 el. 2 gånger i veckan (i Ekenäs). BtVLand 2: 33 (1760). DALIN 1855.

[RÅDSTUGU-DAG.ssg 2]

2) till 4: dag för allmän rådstuga; särsk. i uttr. allmän (förr av. allmännelig l. menige mans) rådstugudag; förr äv. oeg., om sammanträdet (särsk. i uttr. hålla rådstugudag). 2SthmTb. 4: 147 (1571). Skole i på allmenneliga Rådstugu dagar .. thet (dvs. förbudet mot införsel av tyskt öl) lathe hwar ooh ehn få wette. STIERNMAN Com. 1: 337 (1585). Den 21 februarij höltz menige mans rådstugedager. 3SthmTb. 1: 110 1593. Sthm 1: 148 (1897).

Ssg (till -dag 1):

– rådstugudaga-brott. (†) om förseelse bestående i försumlighet att infinna sig till rådhusrätts sammanträde l. sammanträde med rådet i en stad. 2SthmTb. 1: 241 1547.

– RÅDSTUGU-DAGS. (-stugu-) (†) dags l. tid för rådhusrätts sammanträde. BoupptSthm 25/4 1672.

– RÅDSTUGU-DOM ~dωm³. (-stugu- 1629–1714. -stuvu- 1734) (numera föga br.) dom fälld av rådhusrätt. EkenäsDomb. 1: 1 1629. RB 25: 15 (Lag 1734).

– (2) RÅDSTUGU-DÖRR. ( -stuge- 1572–1596. -stugu- 1696 osv. -stuva- 1637. -stuvu- 1594 osv.)

[ fsv. radhstovu dyr]

dörr till rådstuga l. rådhus. 2SthmTb. 4: 216 1572.

– RÅDSTUGU-FRID, r. l. m. ( -stugu-)

[ fsv. radhstovu fridher]

(förr) fred l. säkerhet som var tillförsäkrad dem som befunno sig i rådhus l. voro på väg dit l. därifrån (i samband med deltagande i rättegång); jfr tings-frid. FörarbSvLag 4: 396 (1696).

Ssg:

– rådstugufrids-förbrytelse. (†) brott mot lagen om rådstugufrid. BtÅboH I. 6: 129 1633.

– (2, 3 c) RÅDSTUGU-FÄNGELSE, förr äv. -FÄNGSEL . (-stugu-) fängelse inrymt i en rådstuga l. ett rådhus. BtÅboH I. 9: 153 1637. STAF PolisvSthm 404 (1950).

– (2) RÅDSTUGU-GÅNG; pl. -ar. ( -stuge- 1573–1593. -stugu- 1593 osv. -stuve- 1591. -stuvu- 1751 osv.) gång l. korridor i rådstuga l. rådhus (utanför rådstugusalen). 2SthmTb. 4: 257 (1573). På Anslags-taflan i gamla Rådstufvugången. PH 5: 3070 1751.

– (2) RÅDSTUGU-GÅRD. (-stugu-) till rådhus hörande gård. DRYSELIUS Måne 290 (1694).

– RÅDSTUGU-HANDLING. ( -stugo- 1746. -stugu- 1891. -stuvu- 1897) (numera föga br.) akt gällande en rådhusrätts förhandlingar. CEDMAM Bahusl. 105 (1746). HAGSTRÖM Herdam. 1: 268 (1897).

– (2, 3 c) RÅDSTUGU-HÄKTE. ( -stu- 1888 osv. -stuvu- 1897 osv.) jfr -fängelse. HEIDENSTAM Vallf. 189 1888.

– (2, 3 a, b) RÅDSTUGU-KAMMARE. ( -stugu- 1625. -stuvu- 1587–1640) (†) rådets l. rådhusrättens lokal(er) på rådstugan i en stad; möjl. äv, allmännare (till 1): rådkammare l. dyl.; jrf -sal. HELSINGIUS Ff 4 b (1587). BUREUS Suml. 86 (1625). Linc. (1640; under senaculum).

– (2, 3 a, b) RÅDSTUGU-KISTA. (-stugu-) (förr) jfr kista 1 a o. rådhus-kista. VRP 26/4 (1724). Därs. 5/10 1730.

– (2) RÅDSTUGU-KLOCKA, r. l. f. ( -stuge- 1561. -stugu- 1677 osv. -stuve- 1588. -stuvu- 1672 osv.)

[ fsv. radhstovu klokka) rådhusklocka (se d. o. 1).

SVART G1 42 1561. Nu ringer rådstuvuklockan i tornet. NÄSSTRÖM FornDSv. 2: 279 (1948).

särsk. i ordspråket: Sqwallerbytta, rådstuguklåcka, bing, bangh .. (dvs.) Sqwallerkona och rådstuguklåcka giör mången med sitt oliud bångh (dvs. förtret l. för- fång l. dyl.). TÖRNING 140 1677.

– (2) RÅDSTUGU-KNUT. (-stugu-) jfr knut, sbst.¹ ³ d. HärnösDP 1694, s. 319.

– (2) RÅDSTUGU-KÄLLARE. (-stugu-)

[jfr d.rådstuekælder, nor. rådstukjeller) rådhuskällare; särsk. om (lokal i) sådan källare använd ss. restaurang l. restaurang inrymd i sådan lokal.

BtÅboH I. 11–12: 204 1682.

– RÅDSTUGU-LAG, m. l. f. ( -stugu-) (†) lag gällande för rådhusrätts värksamhet. RUDBBEKIUS KonReg. 477 1620.

– (2) RÅDSTUGU-MÅTT. ( -stugu- 1807 osv. -stuvu- 1855 osv.)

[jfr d. rådstuemål) (

förr) likaremått förvarat på rådstugan i en stad. WESTE 1807. DALIN 1855.

– RÅDSTUGU-NOTARIE, förr äv. -NOTARIUS , (-stugu- 1730 osv. -stuvu- c. 1786 osv.) (förr) notarie vid rådhuskansli. HENEL 1729 178 1730.

– (2) RÅDSTUGU-PLATS. (-stuvu-) plats för l. offentlig plats framför l. invid rådhuset i en stad. FörarbSvLag 5: 300 1713.

– (2) RÅDSTUGU-PORT. (-stugu-)

[ fsv. radhstovu porter]

port till rådstuga l. rådhus. OPETRI Tb. 87 (1525).

– RÅDSTUGU-PREDIKAN. ( -stu- 1795 osv. -stugu- 1771 osv. -stuvu- 1847 osv.) (numera bl. vard., i sht i fackkretsar) == rådstugu-rätts-predikan. DA 1771, nr 41, s. 3. SCHREVELIUS CivPr. 59 (1853).

– RÅDSTUGU-PREDIKNING. (-stugu-) (†) == rådstugu-rätts-predikan. VRP 4/2 1726.

– RÅDSTUGU-PROTOKOLL. (-stugu-) rådhusrättsprotokoll. CEDMAN Bahusl. 105 1746. MEYERSON VapArboga 54 1939.

– RÅDSTUGU-RANNSAKNING ~⁰²⁰. (-stugu-) rannsakning inför rådhusrätt. ConsAcAboP 3: 307 1669.

– RÅDSTUGU-RÄTT, r. l. m. ( -stu- 1855 osv. -stuge- 1587–1886. -stuga- 1635 osv. -stuve- 1886. stuvo- 1845. -stuvu- 1668 osv.)

[jfr d. rådstueret, nor. rådsturett) (om nutida förh. icke i officiellt spr. utom i Finl.) rådhusrätt. Rysserne, som skole föres för rätta, skole först stellas för Rådstugurätten här i staden.

RP 5: 137 (1635). Städernas underdomstolar äro.. Kämnersrätten och Rådstufvorätten. SKN 1845, s. 161. Såsom förvaltande myndighet.. kallas rådstufvurätten magistrat. ALDÉN Medb. 1: 69 (1884). SFS 1932, s. 277. Rådstuvurätten beslöt.. höra de av kärandena åberopade vittnena. Hufvudstadsbl. 1959, nr 149, s. 11. jfr: Rådh stughe handel (lat.) Dica,.. actio forensis. Rådh stughe rett idem. HELSINGIUS Cc 5 a 1587. särsk. (†) om rättegångssammanträde med rådhusrätt. Så at han.. må kunna begära en extraordinarie Rådstugu-Rätt, som denna skuldfordringssak emellan honom och Sundströms sterbhus.. å nyo lagligen uptager och afgiör. 2RARP 12: 381 1741. PH 5: 2983 1750.

Ssg:

– rådstusurätts-predikan. (om nutida förh. icke i officiellt spr. utom i Finl.) rättegångspredikan hållen före rådhusrätts första sammanträde för året, magistratspredikan; jfr hovrätts-, tings-predikan. BtRStP 1840–41, VII. 1: nr 17, s. 6. 2Sv- UppslB 1952.

– (2, 3 a, b) RÅDSTUGU-SAL. ( -stu- 1855 osv. -stugu- 1695 osv. -stuvu- 1855 osv.)

[jfr d. rådstuesal]

(större) sal i rådstuga använd ss. sammanträdeslokal lör rådhusrätten (l. rådet) i en stad l. ss. allmän samlingssal o. solennitetssal o. d,; jfr rådhus-sal. NORDSTRÖM o. DAMLANDER ÖrebroSl. 146 (i handl.fr. 1695). SVEDELIUS Lif 93 (1887).

– RÅDSTUGU-SEKRETERARE, fön äv. -SEKRETARIE. (-stugu-) (förr) sekreterare vid rådhuskansli BtÅboH I. 11– 12: 213 1687.HENEL 1729 189 1730.

– RÅDSTUGU-SKRIVARE. (-stugu-)

[jfr d. rådstueskriver]

(förr) == rådhus-skrivare. NORDFORSS 1805.

– RÅDSTUGU-TING. (-stuvu-) allmänt sammanträde av rådhnsrätt. SvJurisT 1937, s. 6.

– (2) RÅDSTUGU-TORN, n. ( -stugu-) rådhustorn. KKD 3: 90 (c. 1740).

– (2) RÅDSTUGU-TRAPPA. (-stu-) (yttre) trappa till rådstuga l. rådhus. BERGVALL Michaëlis Bibi 81 1935.

– (2, 3 a, b) RÅDSTUGU-VAKTMÄSTARE ~⁰²⁰⁰. ( -stugu- 1906 osv- -stuvu- 1791 osv.) person anställd att sköta vissa vaktmästarsysslor på en rådstuga l. ett rådhus. IT 1791, nr 22, s. 3.

– RÅDSTUGU-VÄG. (-stuvu-)

[ fsv. radhstovu vägher]

(†) väg som ngn tog, då han färdades till l. från rådstuga l. rådhus i samband med rättegång. Sitter någor före androm å Rådstufvu-väg.., och dräper, sargar eller slår sin vederdeloman.. för det han honom stämt .., då är Edzöret brutit. ARNELL Stadsl. 40 1730.