RÄPP

© Svenska Akademien, uppdaterad:2008-09-24
[Webbversionen är inte slutkorrigerad.]
SPALT: [R3964][red. avslutad år 1961]

räp⁴, sbst.¹,
r. l. m.; best. -en; pl. -ar ( HYLTÉN-CAVALLIUS Vär. 1: 174 1863 osv.) ((†) -er KARLSSON ÖrebroSkolH 3:
XXXIII
(cit. fr. 1633: vinterräpperna)); äv. (numera knappast br.)
RÄPPA
räp³a², r. l. f.; best. -an; pl. -or.
(räpp (re-) 1593 osv. räppa (re-) 1621 (i vers) – 1932)
[jfr sv. dial. räpp, stycke, bygdelag, vall bildad på fuktig slåtter­ mark, anfall, tid, stund, fjärdedels år, nor. dial. repp, krets av gårdar, bygdelag, sjukdomsanfall, isl. hreppr, kommun; till den stam som föreligger i RIM­ PA; med avs. på bet.-utvecklingen

jfr RAST sbst.¹, RID, VECKA.

– Jfr RÄMPA]


ARVIDI 95 (1651; i rim­lista; bet. oviss).
[1]

1) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) stund, tillfälle.
Om itt paar Skoor, Aff Isgrims kloor,/ Badh han (dvs. Rei­necke) ther til, Sin Drotning mill,/ Alt i then samma räppa. FORSIUS Fosz 226 (1621).
[2]

2) (numera bl. skildring av ä. förh. o. utom i bygdemålsfärgat spr. i vissa trakter bl. etnogr.) om var o. en av de fyra perioder om (ungefär) tre månader l. tretton veckor i vilka ett år indelades med utgångs­ punkt i räppadagarna, "tretting"; äv. allmän­nare: fjärdedels år, kvartal.
Så nära i 3. åhr på en räpp när. VDAkt. 1714 nr 182.
Vår Fru­dagen.. är i Wärend tillika en reppa-dag, så att andre reppen, vår-reppen, med honom begynner. HYLTÉN-CAVALLIUS Vär. 1: 239 (1864).
Arv 1955, s. 20. jfr VÅR-, VÅRFRUDAGS-RÄPP.
[3]

3)
[jfr 2]


[0]
(†) om del av arbetsåret i skola (omfattande omkr. tre månader), termin.
I annor Scholer i Pasto­ris och Saccellani närwarhu måghe publica exa­ mina 3 resor om åhret en i hwar räpp hallin bliffwa. ANNERSTEDT UUH Bih. 1: 21 (i handl. fr. 1593). I hvarje lexo vttydde jag (då jag var profes­sor) otta eller tijo verser. Så at vngdomen kunde vid hvarje termin eller repp, som the här (dvs. i Uppsala) kalla, få höra til enda en eller flera bö­ker. SWEDBERG Lefv. 220 (1729). jfr PÅSKE-, VIN­TER-RÄPP.
SAMMANSÄTTNINGAR: Ssgr: (tll 2; numera bl. i skildring av ä. förh. o. utom i bygdemålsfärgat spr. i vissa trak­ter bl. etnogr.):
A
:
RÄPPA-DAG,
( räppa- 1863 osv. räppe- 1932) om var o. en av fyra märkesdagar under året (i regel Marie bebådelsedag, mid­sommardagen, Mickelsmässa (se d. o. 2) o. jul­dagen, länge beräknade efter gamla stilen) med vilka de olika räpparna ansågos börja. HYLTÉN­ CAVALLIUS Vär. 1: 174 (1863).
RÄPPA-RÄKNING. beräk­ning av tid med utgångspunkt i indelningen i räppar, räkning i räppar.
VIDE SmålMinn. 55 (i handl. fr. 1863). Arv 1956, s. 127.
B
:
RÄPPE-DAG, se A.
RÄPPE-TALS.

[jfr sv. dial. räpp(e)tals, tidtals, stundtals]

(†) kvartalsvis.
Förmantes til at pålysa skrifft och mesza til någon söndag i hwar månad åhret öfwer, på thet folcket måtte afwenjas ifrån then oseden at rote- och reppetals gå til Gudz bord. ConsPSkara 7/7 1726, s. 255. Kulturb Vg, 1: 32 1728.
RÄPPE-VIS, adv.
(†) == -tals. På det alfvarsammaste förböds all natt­vardsgång räppe- eller terminsvis såsom stri­ dande emot sakens rätta beskaffenhet. SkaraDVi­sitP 1755, nr 11.