RÖNTGENO- rön¹tgenω l. -ken-, l. -no-, äv. ⁰¹⁰~, äv. (i ord där senare ssgsledens första stavelse är obetonad) ¹⁰¹~, förr äv. RÖNTGO-. (röntgeno-
1903 (:
röntgenogrammen) osv.
röntgo- 1902 (:
röntgografi))
[jfr t.
röntgeno-, ä. t. äv.
röntgo-, eng.
roentgeno-; bildat til personnamnet RÖNTGEN (se
RÖNTGEN-) efter mönster av förleden i ett stort antal från gr. härstammande ord, t. ex.
BIB LIOTEK, GYNEKOLOGI, ssgr med
FOTO- o. ORTO- (jfr
RADIO-)]
Ssgr i fackspr. ): –
RÖNTGENO-GRAF ¹⁰⁰⁴, äv. ⁰¹~. [jfr eng. roentgenograph]
person som sysslar med röntgenografi. 2NF 1916 –
RÖNTGENO-GRAFERA ¹⁰¹⁰⁴⁰ l. ⁰¹⁰~, i Sveal. äv. ~³², -ing.
[jfr eng. roentgenograph]
röntgenfotografera (ngt l. ngn). ,
s. 9 (:
Röntgenografering).
2NF 24: 176 1916,
–
RÖNTGENO-GRAFI ¹⁰¹⁰⁴ l. ⁰¹⁰~. [jfr t. röntgenographie eng, roentgenography]
(vetenskapsgren som sysslar med) undersökning av ngt (t. ex, skador i organismer l. struktur hos kristaller) med hjälp av röntgenbilder; röntgenfotografering; förr äv. konkret: röntgenfotografi. WIDE MedGymn. 338 (
1902).
,
nr 124, s. 5 (konkret).
–
RÖNTGENO-GRAFISK ¹⁰⁰⁴⁰, äv. ⁰¹⁰~. [jfr t. röntgenographisch, eng. roentgenographic]
adj. till -grafi (o. -graf). FörhLäkS 1908,
s. 7.
,
s. 199.
–
RÖNTGENO-GRAM ¹⁰⁰⁴, äv. ⁰¹⁰~. jfr t.
röntgenogramm, eng.
roentgenogram]
fotografisk röntgenbild, radiogram. SD(L) 1905,
nr 124 s. 5.
–
RÖNTGENO-LOG ¹⁰⁰⁴, äv. ⁰¹⁰~, m||ig. [jfr t. röntgenologe samt eng. roentgenologist]
person (i sht iäkare) som ägnar sig åt röntgenologi; jfr radio-log 1. PT 1906,
nr 227 A, s. 3.
–
RÖNTGENO-LOGI ¹⁰¹⁰⁴ l. ⁰¹⁰⁰⁴. [jfr t. röntgenologie, eng. roentgenology]
vetenskap som sysslar med röntgenstrålarna o. deras användning. NDA 1912 nr 346, s.
1.
–
RÖNTGENO-LOGISK ¹⁰⁰⁴⁰, äv. ⁰¹⁰~. [jfr t. röntgenologisch samt eng. roentgenological]
adj. till -logi (o. -log). SD(L) 1905,
nr 124 s. 5.
–
RÖNTGENO-SKOPI ¹⁰¹⁰⁴ l. ⁰¹⁰⁰⁴. [jfr t. röntgenoskopie, eng. roentgenoscopy]
(
mindre br.)
röntgengenomlysning, radioskopi. PETERSSON FysUnders. 12 (
1908).
WERNSTEDT 1959.