© Svenska Akademien. SAOB spalt: R4312; tryckår: 1962
(Observera att webbversionen av SAOB på http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 11/9 2014). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningsformer av uppslagsorden.)
RÖDLÖK rø³d~lø²k, vard. äv. rø³~, stundom röl³ø²k (rö`dlök WESTE) i bet. 1 r. l. m. i bet. 2 m.||ig.; best. -en; pl. -ar. ( rö- (-öö-) 1613–1773. röd- (-öö-) 1538 osv.Se för övr. LÖK) (y. fsv. rödhlöker; jfr d. rødløg; av RÖD, adj., o. LÖK]
[RÖDLÖK 1]
1) (den i många varieteter förekommande) lökväxten Allium cepa Lin., med vanl. rödaktig lök (se d. o. 2; särsk. i inskränkt anv., om de varieteter som ha rödaktig lök (se d. o. 2; äv. i uttr. egentlig l. vanlig rödlök; särsk. om löken på denna växt (ofta använd ss. del av maträtt, i sht förr äv. ss. läkemedel); ofta koll. VarRerV 57 (1538). Man lägger vppå Swulman .. Steekt Rödhlöök. L. PAULINUS GOTHUS Pest. 91 a (1623). Något njurtalg (hackas) med ett par rödlökar, helt fint, och fräses med en bit smör. SvKock. 26 1837. ABELIN MTr. 72 (1902: vanlig rödlök). Gul eller hvit rödlök. LAURELL Växtn. 61 (1904). Rödlök. Förekommer i odling hos oss förnämligast i tre olika former: egentlig rödlök, steklök och syltlök. Sonesson HbTrädg. 510 1926.
[RÖDLÖK 2]
2)
[jfr RÖD, adj. 5, o. LÖK 6]
(vard., nedsättande, numera bl. tillf.) om kommunist. SvD(A) 1930, nr 314, s. 10.
Ssgr: (till 1):
A
(numera mindre br.):
RÖDLÖK-FRÖ,
RÖDLÖK-SAFT,
RÖDLÖK-SKAL,
RÖDLÖK-SMAK, se C.
B
() :
RÖDLÖKE-ÖRT. rödlök.
MÅNSSON Åderlåt. 110 1642.
C
RÖDLÖKS-FRÖ, n. ( -lök- 1756. -löks- 1788 osv.) i sht koll. GBONDE 1756 hos TROLLE-BONDE Hesselby 149.
RÖDLÖKS-FÄRG, r. l. m. l. f. (numera bl. tillf.) jfr -röd. PASCH ÅrsbVetA 1830, s. 71.
RÖDLÖKS-KLYFTA, r. l. f. jfr klyfta, sbst.¹ c. BRAUNER Bosk. 50 (1756).
RÖDLÖKS-LAG, r. l. m. (numera bl. tillf.) jfr lag, sbst.² 1. BOLAVI 20 a 1578.
RÖDLÖKS-MUST. () saft pressad ur rödlök. BOLAVI 23 a 1578.
RÖDLÖKS-REV, r. l. f. () knippa av rödlökar; jfr rev, sbst.³ LIND 1749.
RÖDLÖKS-RING, r. l. m. kok. ringformigt stycke av rödlöksklyfta (erhållet gm skivning av rödlök). StKokb. 118 1940.
RÖDLÖKS-ROT bot. rot på rödlök. VäxtLiv 2: 108 1934.
RÖDLÖKS-RÖD, adj. (tillf.) som har samma röda färg(nyans) som rödlök. PASCH ÅrsbVetA 1830, s. 70.
RÖDLÖKS-SAFT. ( -lök- 1650–1736. -löks- 1762 osv.) saft av rödlök. Hildebrand MagNat. 289 (1650). FLORMAN Pharm. 54 (1809).
RÖDLÖKS-SALVA, r. l. f. (i sht förr) farm. salva tillredd med rödlök o. använd mot bölder, ohyra m. m. LINDGREN Läkem. 1902.
RÖDLÖKS-SKAL. ( -lök- 1906. -löks- 1776 osv.) jfr lök-skal. HJORTBERG Boskapsafv. 342 1776.
RÖDLÖKS-SKIVA, r. l. f. HAARTMAN Sjukd. 185 (1759).
RÖDLÖKS-SMAK. ( -lök- 1937. -löks- 1900 osv.) smak (liksom) av rödlök. SAOL 1900.
RÖDLÖKS-SOST. () == -sås. EGERIN Kokb. 137 (1733).
RÖDLÖKS-STÅND. THOMANDER 3: 517 1826.
RÖDLÖKS-SÅS. kok. tillredd med rödlök. KLINT 1906.
RÖDLÖKS-SÄNG. jfr lök-säng. LIND 1749.
RÖDLÖKS-TÄPPA, r. l. f. EKBLAD 53 (176e4).