SAKÖRE sa³k~ö²re l. ~œ²re, n. (LYBERG GPprFalunDal. 1: 107 (i handl. fr. 1624) osv.) ((†) m. l. f.
G1R 2: 113 (
1525),
G1R 11: 271 (
1537;
ss. m.), BtÅboH I. 10:44 (
1607;
ss. f.),
LMil. 1: 106 (
1681)); best.
-et (ss. m. l. f.
-en); pl.
-en (
LYBERG GPprFalunDal. 1: 107 (
i handl. fr. 1624) osv.) ((†)
= TbLödöse 9 (
1587),
SCHRODERUS Waldt 76 (
1616);
-örar ConsAcAboP 3: 59 (
1665);
-örer G1R 16: 243 (
1544),
HSH 31 :
125 (
1663);
-öron KamKollP 1: 171 (
1638),
PH 5: 3199 (
1752);
-öror (möjl. att hänföra till sg.
saköra) ÅngermDomb. 1629,
fol. 5,
KamKollP 1: 171 (
1638)); förr äv.
SAKÖRA,
m. l. f.; pl.
-or (se ovan).
( saach- 1557 – 1644. saack- 1541–1594. saak- (saac-) 1552–1726. sach- 1525–1593. sack- 1525–1646. sag- 1586–1587. sak-(sac-) 1523 osv. -æra 1529 (: til ssakæ(ra); möjl. felaktigt för ssakø(ra)). -öra (-hr-) c. 1540 (ss. obj.) – 1680 (: För . .saköhra). -öre (-öö-, -hr-, -æe 1523 osv. -öris- (-iis-) i ssgr 1529 (: saköris oxar) – 1636 (: saakörispeng:r). -örre 1588–1630 (: sackörrer, pl.)) [ fsv.
saköre, m.; jfr fd.
sagerøre, fvn.
sak(ar)eyrir, nor.
sakøre; av
SAK sbst., o.
ÖRE]
[SAKÖRE 0]
(utom i ssgn SAKÖRES-LÄNGD numera bl. i skildring av ä. förh.) i sg. l. (numera företrädesvis) pl.: böter, bötesbelopp, bötesmedel; särsk. om sådan(a) andel(ar) av bötesbelopp som ss. inkomst tillföll(o) kronan l. det härad l. den stad vari böterna utdömts l. vissa institutioner l. ämbetsmän l. enskilda o. d.; jfr SAK sbst. 4. G1R 1: 169 (
1523).
Loskin som han opburith hade wdi Sackör(e) wtaff en rüdz. SkinnkamRSthm 1540,
s. 5.
(Kämnärerna vilja) komma ..
(en båtsman o. hans värdinna) en sack vppå, och bringe them både på schade och skamm, Och wele ändeligen haffwe en stor saköre aff themm, Doch må Gudt weethe hwadt brott the ther till haffwe.
G1R 16: 242 (
1544).
Alla saakööre, som till staden faller, hon schall höra oss (dvs. kronan) helfften till. BtÅboH I. 10: 44 (
1607).
Consistorierne skola årligen få Extracter af längderne på de Sakören, som tilfalla Kyrkor, Skolor, Hospitaler och de fattige. PH 3: H 1 b (
1749).
Föreskrift för indrifning och redovisning inom Stockholm af sakören. SFS 1884,
Bih. nr 83, s. 3.
Missgärningsbalken stadgade särskilt höga sakören för dem som kom druckna till kyrkan. NÄSSTRÖM FornDSv. 2: 53 (
1948). – jfr
BISKOPSHÄRADS-,
KONUNGS-SAKÖRE.
Ssgr (utom i ssgn
saköres-längd numera bl. i skildring av ä. förh.):
A
(
numera knappast br.):
B
:
–
SAKÖRES-ANDEL ~⁰², äv. ~²⁰. andel i böter. BtRiksdP 1874 I. 1:
nr 15 Bil.
s. 65.
–
SAKÖRES-BROTT.
( saköres- 1621–1687. sakörs- 1622–1734) [ fsv. saköris brut, böter]
(
†)
[SAKÖRES-BROTT.ssg 1]
1) brott medförande bötesstraff. Alle Saköres brutt, som ähr Slagzmål, Skeldzordh, falsk, Flärd, Bönhaserij och annett slijkt som lagh förmå. MeddNordM 1898, s.
75 (
1622).
[SAKÖRES-BROTT.ssg 2]
2) böter, sakören. Alle the Saköres brått som falla kunna i samma Embete, thet skal Åldermannen vptaga, och om Walborgzmeszo giöra Embetet räkenskap före. STIERNMAN Com. 1: 785 (
1621).
PH 2: 1085 (
1734).
–
SAKÖRES-DALER.
om daler som erlagts l. uppburits ss. saköre. G1R 26: 361 (
1556).
Därs. 28: 87 (
1558).
–
SAKÖRES-FOGDE.
( saköres- 1641 osv. sakörs- 1681–1735) [SAKÖRES-FOGDE.ssg 1]
1) tjänsteman (vid härads- l. rådhusrätt) med uppgift att handha uppbörden av böter; jfr -kassör, -socknare. KamKollP 2: 119 (
1641).
Altså har iag nu straxt beordrat Saköresfougden J Ryholm Sn Nils Persson at ofördrögeln icke allenast peningar till dombens utlösen utan och böterne 3 [markland] af b.te dräng utsökia. VDAkt. 1704,
nr 13 (
1703).
Därs. 1735,
nr 287.
[SAKÖRES-FOGDE.ssg 2]
2) vid fiskelag som bedrev notdragning under isen: var o. en av de (vanl. två) ordningsmän som hade till uppgift att påtala förseelser i samband med fisket o. att tillse att skyldiga bestraffades med böter (som erlades till fiskelaget). ROSENHANE RespublGlac. 41 (
1681).
–
SAKÖRES-GODS.
om gods som ngn avträtt (till kronan) ss. vederlag för begånget brott. SCHÜCK VittA 1: 117 (
i handl. fr. c.
1618).
–
SAKÖRES-GRYTA.
jfr -silver. VaruhusR 1541.
–
SAKÖRES-GULD. (
†)
koll.: guldmynt som erlagts l. uppburits ss. böter. G1R 26:85 (
1556).
–
SAKÖRES-GÄDDA.
[ fsv. sakörisgädda]
jfr -silver. VaruhusR 1540.
–
SAKÖRES-INKOMST ~⁰², äv. ~²⁰. inkomst som utgöres av bötesmedel. JÄRTA 1: 307 (
1832;
om förh. på 1600-talet).
–
SAKÖRES-JÄRN.
jfr -silver. VaruhusR 1539, s. 1 b.
–
SAKÖRES-KISTA.
kista vari de penningmedel förvarades som ss. böter tillföllo staden l. häradet o. d. HH XXII. 2: 158 (
1773).
–
SAKÖRES-LAX.
jfr -silver. Sackör(es) lax – 2 1/2 t(unn)or. VaruhusR 1539, s. 18 a. Därs. 1541.
–
SAKÖRES-LISTA,
r. l. f. ( saköres- 1717 osv. sakörs- 1730) == -längd. SveaHovrR 27/3
1717, s. 84 b; jfr
ARNELL Stadsl. 44 (
1730).
–
SAKÖRES-LÄNGD.
( saköre- 1638–1849. saköres- 1610 osv. sakörs- 1662–1741) jur. av domstol l. annan dömande myndighet upprättad förteckning som innehåller uppgifter om (under viss tid) ådömda böter (o. som av domstol osv. överlämnas till vederbörande tjänsteman l. myndighet (numera till länsstyrelse resp. överståthållarämbetet) för indrivning av böterna), böteslängd; förr äv. i uttr. saköreslängd uppå ngra, förteckning över böter som ngra äro ådömda att erlägga. Een saköreslengd uppå några missdådare. BtÅboH I. 6: 94 (
1633).
Wid hwart Tings slut gifwe Häradshöfding bötes eller saköres längd til Kronofogden ut, och ware han skyldig, at utan betalning sakören utsöka inom nästa Ting. RB 2: 8 (Lag 1734).
SFS 1918,
s. 3091. jfr:
Saköres-Längd, Häredz, fallen vthi Ydre härade i Små land. RÄÄF Ydre 3: 158 (
i handl. fr. 1610).
–
SAKÖRES-MEDEL, pl.
(saköre- 1785 1788. saköres- 1688 osv. sakörs- 1755–1807) |bötesmedel. LReg. 452 (
1688).
SPF 1833,
s. 400.
IllSvOrdb. (
1955).
–
SAKÖRES-OXE.
( saköres- 1526 osv. sakörs- 1529) jfr -silver o.biskops-saköres-oxe. G1R 3: 6 (
1526).
HFinlKamF 4: 67 (
1574).
–
SAKÖRES-PENNINGAR, pl.
( saköre- 1552. saköres- 1525osv. sakörs- 1587–1720) |penningar som utgöra bötesmedel; böter utdömda i penningar. G1R 2: 199 (
1525).
K. M:tt (är) till fridz, att . . (vissa bergsmän som försummat sina plikter) utgöre vedh för theres sacköre peninger. Därs. 23: 100 (
1552).
JmtFmT 1: 45 (
1891).
–
SAKÖRES-RÄKNING. (
†)
i sg. o. pl.: räkenskaper över utdömda böter l. uppburna bötesmedel. VDAkt. 1676, s. 709.
Bergv. 2: 189 (
1741).
–
SAKÖRES-SILVER.
( saköre- 1592. saköres- 1530 osv.) silver som erlagts (till kronan) l. uppburits (av kronan) ss. böter (i stället för utdömt penningbelopp). G1R 7: 56 (
1530).
GripshR 1592, s. 165.
–
SAKÖRES-SKED.
jfr -silver. G1R 7: 211 (
1530).
–
SAKÖRES-SKRIVARE. jfr -fogde 1.
KlädkamRSthm 1587 A, s. 43 b.
–
SAKÖRES-SOCKNARE. (
†)
== -fogde 1. Vdi thesze ährlige mäns närware, som är Knuth Perss(o)n ca(m)mererer, Matz Nilsz(o)n handlingzschriffwer, Anders Siggesz(o)n bygningzschriffwere, Hans Hansz(o)n sacköres och danearffz sochnere. 2SthmTb. 8: 244 (
1591).
KlädkamRSthm 1593 B, s. 7 b.
–
SAKÖRES-ÄLGHUD ~⁰², äv. ~²⁰. jfr -silver. VaruhusR 1541(:
Sacköris Elgxhuder).
C
(
†):