– (7) SAM-SEENDE, n. med. förhållandet att båda ögonen se o. äro fixerade på samma punkt, koordinerat seende. LÖWEGREN Myopi 49 (1866). Löwegren Ofralm. 115 (1923),

– SAM-SEGLA, -ing. sjöt. 1) (numera bl. mera tillf.) till 1 a: segla tillsammans l. i sällskap. Föreningen anställer årligen s. k. samseglingar samt pristäflingar i segling. TIdr. 1882, s. 214. En båt blåste två gånger. Det var segelsällskapet som haft samsegling. En bogserare drog hela den svajande raden av kuttrar. SJö DIN StHjärt. 88 (1911). Dessa tre briggar samseglade under tio år. HÄGG TrerungFl. 109 (1941). 2) till 4: idka frakt- l. passagerarfart (på en linje) tillsammans (med ett l. flera andra rederier), bedriva samtrafik. SD 1896, nr 140, s. 5. Svenska Amerika Linien som samseglar med Transatlantic på Nordamerika. SvD(A) 1959, nr 300, s. 22.

– samseglings-avtal. avtal beträffande samsegling (mellan rederier). VFl. 1926, s. 48.

– (4 a) SAM-SEMINARIUM. seminarium med såväl manliga som kvinnliga elever. Upsala(A) 1919, nr 232, s. 5.

– (1 a) SAM-SIDA, r. l. f. (i fackspr.) om den sida som är l. vetter åt samma håll som ngt angivet. Sedan den sjuka larynxhalfvan aflägsnats, sys huden direkt till den kvarstående halfvans slemhinna, samsidans framtill, motsidans baktill. LbKir. 2: 332 (1922).

– SAM-SIDIG, 1) (i fackspr.) till 1 a: som befinner sig l. sker l. utföres o. d. på samma sida som ngt angivet l. som befinna sig sv. på samma sida av ngt. LÖWEGREN Myopi 51 (1866). Inträder dubbeltseende – och detta är alltid fallet vid plötsligt inträdande (paralytiskt) skelande – så blifva dubbelbil- derna samsidiga (h. e. högra ögats bild befinner sig till höger, venstra ögats till venster). DENS. Ögonsj. 415 (1891). Dressyren (för passgångare) tillgick vanligen så, att man hopkopplade hästens samsidiga ben, hvarigenom han inlärdes den vaggande gång, som t. ex. kännetecknar kamelens rörelser, 2NF 21: 181(1914). särsk. a) hippol. dels om tygel l. skänkel l. hjälp (se d. o. 3): som befinner sig l. som användes på samma sida av hästen som ngt, dels (o. numera vanl.) om tygel o. skänkel l. om hjälper: som befinna sig på samma sida av hästen; förr äv. i uttr. samsidig tygel o. d. med ngt, (användning av) tygel o. d. på samma sida som ngt. Om hästen, sedan han stupat på knäna, äfven faller til sidan, så bör Ryttaren genom samsidig tygel med fallet söka hejda det. KrigVAH 1828, s. 19. Arbetet är snart förspildt, om ej alltid ryttaren noga aktgifver, att med samsidig skänkel hålla hästen framme på den tygel han vill undvika, TIdr. 1881, s. 40. Ändamålet med skänkelvikning är: att göra hästen lydig för de samsidiga hjälperna. RidI 1930, s. 133. b) gymn. om gymnastisk rörelse: som kännetecknas av att samma sidas arm o. ben röras samtidigt. Kigfyrfota .. Balansgång framåt och bakåt . .: fri form, växelvis, samsidig. THULIN Gymn.IV. 1: 85 (1935). 2) (numera föga br.) till 2: Om (gymnastisk) rörelse o. d.: som kännetecknas av att (lemmar på) kroppens båda sidor deltaga samtidigt. LING Rör, 147 (1866). HbGymnArmFl. 1: 29 (1902). särsk. om stakning vid skidåkning: som kännetecknas av att båda stavarna ansättas samtidigt. PåSkid. 1818, s. 158. Idrl Mar. 1935, s. 244. 3) (†) till 2: som befinner sig vid sidan av ngt annat l. (med pluralt huvudord) som befinna sig vid sidan av varandra. EKBLAD 182 (1764). Hjertbladen .. äro: .. Sammsidiga, collaterales, som så stå i enahanda lodräta plan, att de blott med deras inra kanter röra hvarandra. MARKLIN Illiger 430 (1818).