).
).
). – särsk.
).
).
).
).
).
).
).
).
).
).
).
).
).
.
).
).
). – särsk.
.
).
).
i adjektivisk (äv. oeg. l. bildl.) anv.
).
).
).
).
).
).
). B. i fråga om boktryck o. d.
.
).
).
).
4:o.
).
).
Avledn..:
–
SAMMANTRYCKARE ,
r. l. m. [jfr t. zu- sammendrücker]
[SAMMANTRYCKARE.avl 1]
1) tekn. till 1: mekanism för sam- manpressande av olika delar av ngt. Sammantrycka- ren för lamellerna (i automobil). KERÉN BilB 1: 235 (
1928). 2)(†) till 5: anordning för sammantryckande av stycken av visst material, täckglas. SundsvP
1886,
nr 4, s. 3.
–
SAMMANTRYCKBAR ³⁰~⁰², äv. ³⁰~²⁰ adj. [jfr t. zusammendrückbar]
särsk. (
i fackspr.)
till 5, om kropp l. ämne: som låter sig trycka sam- man l. komprimera, som kan sammantryckas, vars omfång gm tryck kan förminskas, komprimerbar, kompressibel. ROTHSTEIN Byggn. 308 (
1857).
(Fysikern J. Canton) uppvisade, att vatten är sammantryckbart. 3NF 4: 565 (
1925).
jfr o-sammantryckbar.
Avledn.:
–
samman - tryckbarhet, r. l. f.
[jfr t. zusammendrückbarkeit]
(
i fackspr.)
egenskapen l. förhållandet att vara sam- mantryckbar, kompressibilitet. BERZELIUS ÅrsbVetA 1843,
s. 87.
TeknOrdb. 527 (
1940).
–
SAMMANTRYCKLIG , förr äv.
SAMMANTRYCKELIG,
adj. (-tryckel. 1723–1730. -tryckl-
1807–1958)
[jfr dan. o. nor. sammentrykkelig]
SAMMANTRÅCKLA (i fackspr., numera mindre br.) till
5, = samman- tryckbar.
TISELIUS Vätter 1: 102 (
1723).
KLEIN Ljus 265 (
1925).
IllSvOrdb. (
1958).
jfr o-sammantrycklig.
Avledn.:
–
sammantrycklighet ,
r. l. f. [jfr d. sammentrykkelighed]
(
i fackspr.,
numera mindre br.)
sammantryckbarhet. KrigVAH 1833,
s. 172.
Försök öfver Stångjernets samman- trycklighet. STÅL Byggn. 1: 88 (
1834).
2SvUppslB 16: 586 (
1950).