SARON sa⁴ron l. ~³², n. [jfr t., eng. o. fr. Saron, senlat.
Saron, gr. Σαρων; ytterst av hebr.
Schārōn ]
[SARON 0]
namn på en fruktbar slätt i Palestina, belägen mellan Karmel o. Jaffa; särsk. i vissa mer l. mindre bildl. anv. (jfr HJELMQVIST BiblGeogrN 175 ff. (
1904)).
[SARON .a]
a) (
i högre stil)
i uttr. blomster i Saron, Sarons blomster, Sarons lilja l. ros o. d. (jfr b, cα,γ). [SARON .a.α]
α) om person (med tanke på oskuld l. renhet l. fromhet o. d.); i sht om Jesus. Jagh är itt blomster j Saron, och een Lilia i dalenom (säger bruden). HögaV 2: 1 (Bib. 1541;
Bib. 1917: ett ringa blomster i Saron). Tu Sarons blomster skiöna / Tu Lilia i grön dahl / Ach! wärdes siälen kröna / Medh dygder til stort tahl.
Ps. 1695, 317: 5; jfr
Ps. 1937,
474: 4.
Sarons ros. KOLMODIN QvSp. 2: 143 (
1750;
om Jesus). Du himlens blomster, Sarons lilja, / dig sänk på milda strålar ner.
STRÖMBERG AndlSång. 125 (
1883). jfr (om blomma) :
På fordom gröna ängar / Står blott sista blomman qvar: / Ack, en lutad Sarons lilja, / Som begär ett bättre land! WALLIN Vitt. 2: 145 (c. 1830).
[SARON .a.β]
β) om religiös dikt. WALLIN Vitt. 1: 173 (
c. 1818).
Liljor i Saron. STAGNELIUS (
1821;
titel på diktsamling).
[SARON .b]
b) (
i högre stil)
om l. med tanke på den kristna kyrkan l. församlingen; äv. om himmelen ss. de saligas hemvist. Led osz arma syndare / Til källorne och såren: / Til Sjons berg och Sarons bet. RUTSTRÖM SionNSång. 67 (
1754).
Ifrån jordens törnen, stormens ilar, / Nu bland Sarons liljor lugnt du hvilar. CFDAHLGREN 2: 236 (
1827).
HEDBORN 2: 140 (
1840).
[SARON .c]
c) i beteckningar för vissa växter. [SARON .c.α]
α) Sarons blomster. α') om (växt tillhörande) släktet Dianthus Lin.; numera bl. (tillf.) om växten D. armeria Lin., saronsblomster, saronsnejlika, knippnejlika. LINNÉ Gothl. 237 (
1745;
från Gotl.). (Bland växter som äro omtyckta av bina märkes bl. a.) Dianthus Armeria . . Sarons blomster.
VetAH 1774,
s. 27.
Dianthus, Sarons blomster, Neglika, Borst- Äng- SandNäglika. BRANDER NatH 85 (
1785).
TurÅ 1906,
s. 212.
β') (
föga br.)
(den bl. a. i Medelhavsländerna inhemska, hos oss ss. prydnadsväxt odlade) växten Anemone coronaria Lin., bukettanemon, purpuranemon; jfrγ. 3NF 23: 704(
1937).
[SARON .c.β]
β) (
numera bl. tillf.)
Sarons nejlika, saronsblomster (se d. o. 1), saronsnejlika, knippnejlika. LILJA SkånFl. 277 (
1870).
[SARON .c.γ]
γ) (
föga br.)
Sarons lilja, = αβ. 3NF 23: 704 (
1937).
Ssgr:
A
(†):
B
–
SARONS-BLOMSTER.
( saron- 1891. sarons- 1748 osv.) bot. [SARONS-BLOMSTER.ssg 1]
1) växten Dianthus armeria Lin., saronsnejlika, knippnejlika; förr äv. om växten Dianthus barbatus Lin., borstnejlika; jfr Saron c α α'. LINNÉ HortUps. 106 (
1748).
SERENIUS Kkkk 1 a (
1757;
om D. barbatus).
2) (
numera knappast br.)
växten Kohlrauschia prolifera (Lin.) Kth, hylsnejlika; äv. om släktet Kohlrauschia Kth. FRIES BotUtfl. 3: 247 (
1864).
DENS. Ordb. 106 (
c. 1870;
om släktet).
KROK o. ALMQUIST Fl. 1: 119 (
1900).
–
SARONS-LILJA.
1) (
i högre stil)
lilja från Saron (tänkt ss. symbol för oskuld l. renhet); äv. bildl., dels om person (jfr Saron aα), dels om religiös dikt (jfr Saron aβ). En dufva sitter, smekande på skullran (på den döda modern som ses i en drömsyn); / I venstra handen saronsliljan blommar, / Den högra hvilar på ett gyllne ankar. ATTERBOM SDikt. 1: 289 (
1810,
1837).
WIESELGREN SvSkL 1: 458 (
1833;
om psalmer).
Förlän, att jag, en planta grön, / En Saronslilja täck och skön, / Uti din vård förblifver! ANGELDORFF Arndt SannChrist.
715 (
1855); jfr
Ps. 1937, 475: 9.
[SARONS-LILJA.ssg 2]
2) (
†)
om växten Dianthus superbus Lin., praktnejlika. HÖGBERG Fl. 2: 108 (
1843; i
pl.). –
SARONS-NEJLIKA.
( saron- 1891. sarons- c. 1870 osv.) bot. växten Dianthus armeria Lin. saronsblomster, knippnejlika; jfr Saron cβ. FRIES Ordb. (
c. 1870).