© Svenska Akademien. SAOB spalt: S1773; tryckår: 1966
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
SEKTÄR , m.; anträffat bl. i pl. -er. ( sectair-)
[ av fr. sectaire, avledn. av secte (se SEKT sbst.²,)]
[SEKTÄR 0]
() sekterist. KELLGREN (SVS) 5: 225 (1789). Sectairerne tro, och strida: Philosopherne se, och älska lugn. Därs. 266 (1793).