SEGEL se⁴gel, sbst.¹, n.; best. seglet; pl. =;pl. best. seglen (G1R 11: 160 (1536) osv.), äv. (numerabl. vard.) seglena (RP 8: 215 (1640: seglene) osv.) l. (numera föga br.) segeln (MÖLLER (1790), DAHLLÖF Storstygg. 44 (1911)) ((†) segelen SkeppsgRSthm 1543, s. 57 b (: segellen)). ( seegl 1685 (i vers). segel (-eell, -ell) 1524 osv. seger- i ssg 1538 (: seger skeped). seggel 1543 (: Rååseggel). segiel (-ll) 1588–1593. segl 1625–1737. seglen, pl. best. 1536 osv. seglet, sg. best. 1526 osv. seigllet, sg. best. 1554 (: seigll(et)). sigel (-ll) 1525–1564. sigl 1625. sigle- i ssg 1534 (: Sigle skiip). sägel (-ll) 1547–1730. säglet, sg. best. c. 1580) 1) på mast l. stång l. rå l. stag o. d. anbragt, vanl. med lik försett stycke av tyg, avsett att med hjälp av vinden framdriva fartyg (l. minska maskindrivet fartygs rullning); äv. i utvidgad anv., dels om liknande anordning av tyg, avsedd att med hjälp av vinden framdriva isjakt l. skidseglare l. skridskoseglare o. dyl. l. styra luftfarkost o. d., dels om anordning av annat material än tyg, avsedd att med hjälp av vinden framdriva fartyg o. d.; förr äv. koll. (jfr h) l. övergående i bet.: segelduk. Dragande segel, se DRAGA v., I 2 c β. G1R 3: 126 (1526). Jttem xv Martij skars Buffellens stora segell Bretth xiij duckar, diupth xij alna. SkeppsgR 1543. (Under året har inkommit bl. a.) Gamelt segell .. 880 al(nar). KlädkamRSthm 1614 A, s. 18 a. Jullen låg med segeln uppe. NYCANDER Haf 1 (1898). Segling . . sker medelst anbringandet af vindens tryck antingen mot af master uppburna segel å farkost i vatten (segling med fartyg) eller på is (isjaktsegling), medelst vindtryck mot segel, som uppbäras af den seglande i egen person (skridskosegling, segling på skidor o. d.) eller (med luftballong). 2NF 24: 1454 (1916). André (hade) under sina ballongfärder uttänkt och prövat en metod att genom ett segel, vars riktning i förhållande till släplinornas fästpunkt kunde ändras, i viss mån, ända till över 30°, avlänka ballongen från vindriktningen. Ymer 1930, s. 375. I Kina och hos många andra av Österns folkslag använder man segel av bambumattor. ÖSTERGREN (1938). jfr AKTER-, BALLONG-, BARK-, BEGINE-, BLINDE-, BOGSPRÖTS-, BOJORT-, BOM-, BRAM-, FÖR-, GAFFEL-, G-, JAKT-, LATIN-, LED-, LOGGERT-, MESAN-, MÄRS-, NÖD-, PAPEGOJ-, RIS-, ROTOR-, RÅ-, SNED-, SPRI-, STAG-, STOR-, STORM-, TOPP-, UNDER-, ÖVER-SEGEL m. fl. – särsk. (utom i i i sht sjöt.)

[SEGEL.sbst1 1.a]

a) i uttr. som beteckna att fartygs segel utvecklas l. att fartyg göres segelfärdigt l. att fartygs segelmassa ökas o. i bildl. anv. som ansluta sig härtill (jfr f). Hissa segel, se HISSSA, v.¹ 1 a. Sätta segel. (Skepparen) want . . syn seghel wp och lop til Swerig(es). OPETRI Tb. 3 (1524). The . . hadhe vp seghlet till wädhers. Apg. 27: 40 (NT 1526). (Den spanske amiralen) gaf Flottan Signal at . . öka segel. KrigVAH 1822, s. 153. Och månen rann upp .. / och lyste ur moln med rödgul brand / å seglet, som spändes på ungmöns bud, / of snäckan hon sköt i skum från land. RYDBERG Dikt. 1: 62 (1876, 1882). Innan magen ens . . (börjat) smälta maten, hade wi sträckt segel igen och voro åter på väg mot söder. SvKryssKlÅ 1935, s. 125. – särsk. α) (†) fälla sina segel (jfr b α), sätta segel; jfr FÄLLA v. 22 b α. (G. I o. konungen av Danmark skola vid behov) komma huar annan till hielp . . medh sex hundrat krigxEolk till skips . ., vdi twå månadha, szedan the fella theres szeghel of geffua szig på reszan. SvTr. 4: 126 (1528). G1R 18: 265 (1547). β) (numera föga br.) göra (sina) segel, hissa l. sätta (sina) segel. När .. (pinken) förnam, hvadh sellskap vij vore, vendhe han om och giordhe alla sina segel till att undfly. OxBr. 10: 98 (1628). När (garn-)länken .. var inne i ekan och Ola gjort segel och Manfred frågade honom om han inte skulle reva så (osv.). MÅNSSON Rättf. 2: 15 (1916). γ) (†) spänna seglet för vitt ut, bildl.: uppträda l. uttala sig alltför anspråksfullt o. d. Then som .. wil vndfly Afwund, så är intet bätter, än at man intet spänner Seglet förwidt vth. PALMCHRON SundhSp. 184 (1642). jfr: Ehuruväl . . (den katolske teologen Quaresmios) första utsago är tydelig, att de h(eliga) orterna böra tillbedjas . . egenteligen för deras skull, . . så hjelper honom intet sedan, att han tyckes draga in seglen såsom för högt spänte, säjandes, att rummen . . böra hedras . . i ett visst afseende och icke egenteligen. ENEMAN Resa 2: 196 (1712); jfr b β. δ) sätta till segel l. sätta segel till o. d., hissa l. sätta segel; äv. bildl. (särsk. i uttr. sätta till nya segel, ta nya initiativ l. öka sin verksamhet). Anföraren för Flåttan och Ammiralerne . . skola warabetäncksamme, och icke sättia fleere segel til, än nöden kräfwer. SCHMEDEMAN Just. 918 (1685). (Sv.) sätta till segel, (t.) Segel beisetzen. AUERBACH 1223 (1913). Skandinavismen . . dröjde (1843) icke att sätta till nya segel. AHNLUND i 3SAH LIV. 1: 20 (1943). – särsk. sätta till alla segel l. seglen l. sätta alla segel l. seglen till. äv. tillsätta alla segel o. d.hissa l. sätta alla segel (ofta bildl.: anstränga sig av alla krafter, göra sitt yttersta); äv. i uttr. sätta till fulla segel, bildl.: göra sitt yttersta l. arbeta för fullt o. d. (Sv.) Sättja alla seglen til, (t.) alle Segel beysetzen. LIND (1749). Låt sätta till alla seglen. UGGLA Skeppsb. SvEngLex. (1856). Gleerup, som ej har eget tryckeri, är lycklig nog att kunna begagna konjunkturen: ena året, då allt är gynnande, sätta till fulla segel; andra året . . inskränka sig. ANDERSSON Brevväxl. 1: 41 (1858). Han tror naturligtvis, att när Majken sätter alla segel till, så seglar hon i qvaf farbrors betänkligheter. CARLÉN Köpm. 2: 220 (1860). Skall man deltaga i en allmän nordisk utställning, måste alla segel tillsättas, för att visa hvad man kan åstadkomma. VL 1904, nr 277, s. 2. AHNLUND GA 51 (1932). b) i uttr. som beteckna att fartygs segel halas in till mast l. gaffel l. märs o. dyl. l. firas ned till däck l. sänkas (o. åter höjas) l. att fartygs segelmassa minskas o. i bildl. anv. som ansluta sig härtill. Minska segel, se MINSKA 1 b. Reva (sina) segel l. seglen, se REVA, v.⁴ (c). Ta in l. ned (sina) segel l. seglen. OxBr. 1: 258 (1624; i bild). En oförfaren Skeppare, som . . (vid oväder) icke wet hwad Segel han skall intaga. HOORN Jordg. 1: Fört. 3 (1697). När seglet är gigat gör ännu winden tämmelig werkan derpå. DALMAN 23 (1765). Blåsen, I tidens windar! brusen, I hjertats stormar, synd, och sorg och död! allt mer och mer doft warder edert ljud bakom lifwets trötte sjöman, som hopsamlar sina segel. ROGBERG Pred. 1: 149 (1827). Manskapet behöfver (På fartyg med snedsegel o. utan rår) icke sändas till väders för att berga seglen. 2UB 9: 581 (1906). – särsk. α) (numera knappast br.) fälla (si)na) segel l. seglet l. seglen (jfr a α), ta ned (sina) segel osv.; jfr FÄLLA v. 22 b β. AOXENSTIERNA 2: 1 (1606). (Svenskarna besvarade den danske amiralens eld) och . . dräffade hans stora Rhå at hon gick i tw, ther aff han måste fälla Seglet. GIRS E14 40 (c. 1630). Linc. S 5 b (1640: seglen). RISBERG Vallmo 54 (1906). β) (numera bl. mera tillf.) sammandra(ga) l. dra(ga) in. i sht förr äv. indra(ga) (sitt l. sina) segel l. seglen, ta in (sitt l. sina) segel osv.; äv. mer l. mindre bildl. (förr äv. i uttr. draga sina segel tillsammnan), särsk.: uppträda l. uttala sig mindre anspråksfullt l. mera återhållsamt l. försiktigt; jfr IN-DRAGA I 11 slutet, SAMMANDRAGA 5 b slutet. ENEMAN Resa 2: 196 (1712); se ovan under a γ. Nu, min önskade läsare, få wi draga wåra segel tilsamman, emedan nog är bewisadt, at de som dageligen .. giöra bön och höra Jesum .., de bryta intet emot öfwerheten (även om de utebli från gudstjänsten). SROSÉN (1738) i KyrkohÅ 1910, MoA. s. 48. (Kanslipresidenten hade i brev angående krigsplanerna) fått den första vinken från konungen, att man skulle börja draga in seglen (dvs. uppskjuta krigsåtgärderna). ODHNER G3 2: 304 (1896). Giga samman . . (dvs.) medelst gigtåg sammandraga (segel). SAOB G 390 (1928). γ) stryka (sitt l. sina) segel l. seglet l. seglen, äv. stryka på seglet, förr äv. stryka seglen ner l. stryka in sina segel, ta in l. ned (sitt l. sina) segel osv. (på grund av storm l. vid avbrytande av segling o. d.); i skildring av ä. förh. äv. i fråga om att sänka ett segel (till mitten av masten) o. därefter åter hissa det ss. en vördnadsbetygelse (särsk. ett erkännande av att ett mötande örlogsfartyg representerade den makt som hade överhöghet över det farvatten där mötet ägde rum); jfr δ. Alle the bymän och geste som sigla in till Aabo schulu hädhan från sigla frije och frelse fram om wart hws i Aabo, så att wår Fougte eller nogon annan åå hans wegna skulu them intid hindra for husena och them ey nödga till att theras sigell stryka latha. G1R 2: 149 (1525). En storm .. trengde honom in för Å

[h]

uss landet. När han . . var någet ifrå landet, strök han sit segel. HH 20: 42 (c. 1580). Inge Främmande eller Inländske Skiepp och Farkostar skole fördrista sigh til at bewijsa Wåre Tull-Cammars Skiepp någon despeet (dvs. sidvördnad), vthan vthi vth- och inkommande tilbörligen stryka deras Segel, och intaga deras Flagga. STIERNMAN Com. 2: 274 (1640). (En skeppare har förbrutit sig bl. a. gm att) han inthet struket på seglet för kongl. flottan. RP 16: 663 (1656). Tå . . (den holländske befälhavaren) för then Engelske Ammiralen Black, som honom mötte, icke wille stryka Segel, vpwäxte emellan bägge Flåttarna ett skarpt fächtande. BRASK Pufendorf Hist. 276 (1680). Seglen strykas på en gång, rodret kastas över, och med rörelser, som livligt påminna om en gammal otålig åkarhäst, stampar kostern upp mot vinden. KOCH AntHav. 22 (1907, 1918). Stryka segel för en pust / det vore synd och skam. NILSSON TLands 21 (1929). – särsk. mer l. mindre bildl.; särsk.: ge vika l. ge tappt l. ge efter l. böja sig l. kapitulera (för ngn). RP 5: 92 (1635). När Lifwes trötta Skepp får stryka Seglen neer. LUCIDOR (SVS) 319 (1673). De (dvs. de sammansvurna) skohle fälla mod och häpne strycka Segell, / När jag (dvs. Caesar) i Wapens stad dem wiser hiuhl och stegell. ÖB 122 (c. 1712). När .. (den förutvarande befälhavaren) förestälde . . (befälhavaren på Stegeborg) med åtlöje sin dårskap . . (dvs. att trots brist på förråd icke vilja uppge slottet), strök han . . in sina segel, och Stäkeborg upgafs utan widare drögsmål. LAGERBRING 1Hist. 4: 148 (1783). SvLittTidskr. 1961, s. 169. särsk. α') (numera bl. tillf.) ta av huvudbonaden (ss. vördnadsbetygelse). Ericus . . (sade) att M. Laurentius hadhe utaff gammalt agg beedt honom stryka segl. ConsAcAboP 1: 578 (1654). Ve den af pojkarne, som inte genast i dörren (till skolsalen) strök mössan af sig, "strök segel", som det hette (i Karlstad c. 1850). ÖDMAN VårD 1: 72 (1884, 1887). β') (tillf.) med saksubj., i uttr. som ange att ngt som är försett med prydande utstyrsel avklädes l. berövas denna. Omkring 1767 började .. (gymnasisterna) sätta en liten Cocard på (hår-)piskan (som de börjat använda några år tidigare) och kläda den med sidenband. . . (Ett biskopligt strafftal mot tidens fördärv) hade sin werkan, och stångpiskorna ströko segel. ÖDMANN Hågk. 76 (c. 1805; uppl. 1918). δ) (†) sätta på sitt segel, i fråga om att sänka ett segel något o. därefter åter hissa det ss. en vördnadsbetygelse: stryka segel (se γ). SCHMEDEMAN Just. 922 (1685). c) i uttr. som beteckna att fartygs segel ställas på visst sätt (i sht så att man drar största möjliga fördel av vinden) o. i bildl. anv. som ansluta sig härtill; förr särsk. i uttr. draga l. vända sitt segel l. seglet efter vädret l. alla väder, bildl.: vända kappan efter vinden. Brassa seglen. Sit Segel wända the (dvs. smickrarna) flux efter alla Wäder. SPEGEL GW 238 (1685). Det är större under, at de som orsak hafva at vara fogeliga, och draga seglet effter vädret, intet råda med sig. BARK Bref 2: 76 (1705); jfr RÅDA v.¹ ¹ m. Jag . . har . . sedan wårt sidsta samtal farit till siöss där det heter: Rigta seglen efter winden. TESSIN Skr. 91 (1766). Då Seglen äro ställde efter vinden, kattas och kipas Ankaret. FSJÖBOHM Sjöm. 36 (1791). (Kanslipresidenten C. G. Löwenhjelm) ansågs vara en slug man, som förstod att ställa sina segel efter de politiska vindkasten. MALMSTRÖM Hist. 4: 20 (1874). Ankaret lättas, förstagseglen hissas, och seglen ställas efter vind. 2NF 10: 824(1908). Trimma segel. STENFELT 573 (1920). jfr (†) : Hwadh huuset Österrijke anbelangar, så huruwäl man föga annat kan gissa eller præsupponera, än ehwart the seglet fijrandes warde (dvs. hur de än komma att ställa sig), the lijkwäl på sijne gamble maximer warde fortfahrandes. RARP 8: 173 (1660). d) i uttr. som beteckna att ett fartyg har l. får god vind o. i bildl. anv. som ansluta sig härtill (särsk. för att beteckna att ngn l. ngt har l. får fart l. medgång l. framgång); jfr g, h. DALIN Hist. 1: 30O (1747). Hvarföre skall man ej nyttja vinden, då man har den i seglen. CALONIUS Bref 137 (1795). Äfven för honom sjelf torde det (så snart efter föregående utmärkelse) icke vara nyttigt, om för mycken vind på en gång blåser i hans segel från alla håll. ATTERBOM (1841) i 3SAH XXVII. 2: 13. En ny konjunkturvind blåste upp som skulle fylla skaldens slappa segel. STRINDBERG NRik. 92 (1882). Mot rundlig betalning styrde . . (den trollkunniga finnkäringen) om, att skutan fick vind i segeln. DAHLLÖF Storstygg. 44 (1911). Rörelsen för den allmänna rösträtten fick vind i seglen. HÖGLUND Branting 1: 278 (1928). SIWERTZ Tråd. 20 (1957). e) i uttr. ta(ga) vinden ur ngns l. ngts segel l. ur seglen på ngn l. ngt, segla så att man hindrar vinden att komma i ngns l. ngts segel; särsk. bildl.: minska ngns möjligheter att göra sig gällande resp. hålla tillbaka l. förta (effekten av) ngt. Det (var) ärkebiskop Söderblom som tog vinden ur den episkopala propagandans segel. HågkLivsintr. 15: 256 (1934). Den (med en socialdemokratisk riksdagsmotion i försvarsfrågan) troligen avsedda effekten att ta vinden ur seglen på kommunisterna torde man på sin höjd uppnå för stunden. DN(A) 1964, nr 26, s. 2. f) i uttr. till segels (förr äv. segel) l. under segel (förr äv. under segels), dels betecknande att (person l. last ombord på) fartyg befinner sig under segling (i sht förr äv. att person reser l. färdas med segelfartyg), dels i förb. som beteckna att fartyg är l. blir segelfärdigt med (satt l.) satta segel l. att person l. fartyg avseglar; i uttr. till segels äv. betecknande att person deltar i manövrerande av segel; förr äv. i uttr. under alla sina segel, se β. 25 (april) – Johannes til Stockholm til sigls. JTBUREUS (1625) i 2Saml. 4: 91. (Fartygschefen) skall . ., då han står under någen annans befäl, ej hissa Flagg, röra Trumman (m. m.) . . utan i likhet med dess Befälhafvare . . så väl under Segels som til Ankars. SjöreglÖrlFl. 1785, §168. Tidigt om morgonen kommo spejarne och funno fartyget redan till segels. FRANZÉN Minnest. 2: 194 (1824). Tredje sättet att börja en kappsegling . . är att ligga klar under segel . OXENSTIERNA Vanderdecken 154 (1865). (Sv.) sälja en vara under segel (t.) eine schwimmende Partei verhandeln (fr.) faire sous voile. SNELLMAN o. OSTERMAN (1903. (Boken innehåller bl.a.) en utförlig instruktion om .. manöver under rodd och till segels. VFl. 1933, s. 91. Efter några timmars uppehåll i (Visby) .. voro vi vid 2-tiden på middagen åter till segels. SvKryssKlÅ 1935 s. 129. jfr (†): Wee thy landena som faar j skugganom vnder seghel. Jes. 18: 1 (Bib. 1541; LUTHER: das vnter den segeln im schatten feret; Bib. 1917: Hör, du land där flygfän surra). – särsk. α) (†) i uttr. giva sig l. lägga ut till segels, börja segla, avsegla; jfr β. Som de Swenske begynte flux skiuta uppå dem, måste . . (danskarna) lyfta deras anckar och gifwa sig til segels. TEGEL E14 130 (1612). Perikles (utrustade) en flotta af etthundrade skepp att segla mot Peloponnesos, och när den var färdig, lade han ut till segels. HÖIJER Thukyd. 1: 238 (1831). β) i uttr. gå, äv. komma till segels (förr äv. till segel), äv. under segel, om person l. fartyg: göra sig (resp.: göras) segelfärdig o. börja segla l. avsegla (jfr α, γ); i uttr. gå till segels äv. (om person): inta sin plats för att delta i manövrerande av segel l. gå till väders; i uttr. gå under segel äv.: vara på färd med seglen satta; förr äv. i uttr. gå under alla sina segel, vara på färd med alla segel satta. Jtem forbiude wij alle vore Hoffuitzmenn och Skippere ath ingen dyrffuas gå täl Segelss, vtan vor Ameralz villie och forloff. G1R 10: 131 (1535). Then Lybske Swanen .. stötte widh hoon gick vnder all sijn segell, på widh pass tiugu fampna diwp. SVART G1 92 (1561). Intet främmande Skepp tillåtes at komma ibland Wår Örlogz Flåtta, . . antingen Flåttan ligger för Anckar uti någonHamn eller Redd, eller går under Segel i Siön, för än (osv.). SCHMEDEMAN Just. 921 (1685). Efter några dagar gick Escadren med god wind til Segel. NORDBERG C12 1: 867 (1740). Sedan Fartyget är Inmönstrat, får ingen god vind försummas, utan Fartygs Chefen går då ofördröjeligen under Segel. ReglArméenFl. 1788, s. 9. Nästa morgon blåste en behaglig s. k. fruntimmersbris . ., och fortare än kvickt kommo vi åter till segels. SvKryssKlÅ 1935, s. 130. De följande dagarna (på skolskeppet) voro fyllda av idel segelexercis. Alle man gå till segels, klart att vända genom vind, alle man gå till ankars! SvFl. 1941, s. 176. – särsk. (tillf.) bildl., om djur: simma (i väg). Ankorna och gässen, hvilka dagligen gingo till segels på lustturer långs utefter diket i Thorborgs hage. CARLÉN Köpm. 1: 78 (1860). γ) (†) i uttr. göra sig klar till segels, göra sig segelfärdig; jfr β. Att göra sig klar til Segels med en god Wind och wackert Wäder, måste man göra klar Roorpinnan, til at styra, medan Ankaret windas, på det Skeppet icke må gijra från eller till. ROSENFELDT Tourville 3 (1698). g) i uttr. för, äv. med l. under fulla segel, i förb. som beteckna att fartyg med flera segel befinner sig under färd med seglen väl utspända av vinden l. med segel i vilka intet rev blivit intaget l. med alla segel satta; äv. mer l. mindre bildl. (särsk.: med full fart, snabbt); jfr h o. FULL, adj. 1 g, 6 f. SCHRODERUS Os. 2: 506 (1635; i bild). De Swenske, som woro blefne påfwiske och wistades i konung Sigismunds hof, gladdes storligen derwid, att konung Johan . . war död och den tid kommen, att konung Sigismund skulle få regementet öfwer Swerige. .. (De) sade, att deras tro och lära nu skulle af dem med fulla segel införas i Swerige. UrkFinlÖ II. 1: 136(16471. Wädret, som Neptunus hade upblåsa låtit, (lät) dem ingå med fulla segel uppå et ankarställe, hwarest de woro frie för storm. EHRENADLER Tel. 357 (1723). (Sv.) Skepp under fulla segel, (fr.) vaisseau portant toutes ses voiles. WESTE (1807). (Sv.) segla för fulla segel (eng.) go with all sails set. HARLOCK (1944). h) (numera bl. tillf.) i uttr. för, äv. med l. under (förr äv. i) fullt segel, i förb. som beteckna att fartyg med ett segel befinner sig under färd med detta väl utspänt av vinden l. utan något rev intaget; äv. mer l. mindre bildl.; förr äv. koll.: för fulla segel (se g). Såsom vti hafwet äro stoora sandberg ther vppå Skepen löpa och stöta sigh offta i stycke sÖnder: Altså löpa och många Menniskior hijt i Werldenne, medh fult Segel, vti Girigheet och rijkedomar, ther inne blifwa the Skepbrutne. MURÆUS Arndt 4: 102 (1648). I dät .. (kungen) wille roo till skippen med en liten slup kåm riks admeralens iagt i fult segel och löpper mitpå slupen, att (osv.). EKEBLAD Bref 2: 84 (1658; rättat efter hskr.). Hwad är underligare, än dhen lilla Fisken som kallas Remora, som kan komma ett för fult Segel gående Skep at stanna twert aff, medh thet at han häfftar sig wedh Skeppet? RelCur. 218 (1682). Wåra 9. och Engelska 24. under fult Segel hijtåt sig befintel(iga) Fahrtyg. LinkStiftsbibl. Brev 19/8 1719. i) mer l. mindre bildl. (jfr a – e f β slutet, g, h, , 6); utom i β i sht i vitter stil. Man läser rätt med Lust hwad the Scribenter gisza / Som up i Himmelen Förnuftetz Segel hisza. SPEGEL GW 56 (1685); jfr a. Lät mig aldrig nånsin bli . . / Säker under lyckans segel. KOLMODIN Rök. 4 (1728). Gabriel var nära att kvävas (sedanhan hört räddningsplanen). Så mäktigt svällde inom honom livets segel, att han icke kunde förbli sittande. MALMBERG Werfel 40Dag. 488 (1935). (De) har . . dekorerat brietårtan med rädisskivor, finklippt krasse och små "segel" av pumpernickel. DamVärld 1964, nr 8, s. 56. – jfr GRAN-SEGEL. – särsk. α) om fågels l. fjärils vinge; i sht i pl. Se, hon (dvs. svanen) seglar, och drager röda fåror i vatnet, och sätter up sina vingars segel. SvMerc. 1764, s. 83 (t. orig.: spannt des Fittigs Segel auf); jfr a. Svanens segel mellan vassen glimmar, / Der han ankrar vid sin makas bröst. HEDBORN Minne 103 (1811, 1835). Fjäriln väckes och på gyllne segel / Ilar, full af fröjd, till rosens barm. SÄTHERBERG Blom. 1: 20 (1841). Hellre (än att flyga till Nya Kaledonien) ställer . . (albatrossen) sina vingars segel mot söder. HEDIN Pol 2: 456 (1911). β) astr. i sg. l. pl. best., om en i stjärnbilden Skeppet Argo ingående stjärnkonstellation. Stjärnbilden n:r 61, Argo, är indelad i tre delar, som bära namnen Seglet (Vela), Akterskeppet (Puppis) och Kölen (Carina). 2NF 26: 1426 (1917). Seglen (del av Argo). BERGSTRAND Astr. 40 (1925). 2) (numera i sht med vitter l. ngt ålderdomlig prägel) metonymiskt för: segelfartyg; förr äv. om annat fartyg än segelfartyg; i sht i pl. MANKELL Krigsm. 2: 48 (i handl. fr. 1623). (Filip II) lät vthrusta en förskräckeligh Flåtta, then the kallade then oöfwerwinnelige, . . hwilken bestodh aff 150. Segel. BRASK Pufendorf Hist. 63 (1680). Om Frankrike sammandrog 60 eller 70 segel af en krigs-ångflotta uti någon viss hamn, med afsigt att hastigt landsätta en väpnad styrka på brit tiska kusten, så (osv.). KrigVAT 1844, s. 526. Flera danska segel hade . . blifvit signalerade från Laböer skans. . . Dessa segel gingo . . till ankars öfver natten i mynningen af Eckernförde-viken. OSCAR II 3: 217 (1849, 1889). Mellan Paros' sund / Och Hellesponten, de ett segel mött, som höll / Mot söder kosan. RUNEBERG 5: 153 (1863). ÖSTERGREN (1938). 3) om stycke l. anordning av segelduk l. presenning o. d. med annan användning än ss. segel (i bet. 1); jfr 4. jfr BARLAST-, PORT-, RAPS-, RUTSCH-, RÄDDNINGS-, SPRÅNG-SEGEL m. fl. – särsk.

[SEGEL.sbst1 3.a]

a) segelduk l. presenning använd ss. skydd mot vind, regn, sol, insyn o. d. PALMSTEDT Res. 26 (1778). Alle gatorne . . (som processionen med monstransen vid Kristi lekamens fest i Rom) passerar äro öfwerdragne med segel som fästas i krokar på wäggarne. Därs. 114 (c. 1780). Ja, där bar till att hurra så förskräckligt, att takseglet, som var uppspänt för att gömma undan flugulort och snattegods på gällen, föll ned för den starka påkänningen av lufttrycket. På eviga blinken var eld i seglet. HÖGBERG Storf. 204 (1915). jfr KOBRYGGS-, RAPS-, REGN-, RÖK-, TAK-SEGEL m. fl. b) förr) stycke segelduk l. dyl. som vid eldsvåda användes för att täcka över hotade tak l. väggpartier o. d. Alle Grannar .. böra .. (vid eldsvåda) löpa til med Watn, Ämbaren, . . wåta Täcken och Segel, Yxor och . . annan tienlig Brand-redskap, . . giörandes all mensk- ocb möjelig flit, at kunna qwäfja och släcka Elden. PH 1: 770 (1728). JernkA 1833, s. 657 (i förteckning över brandredskap). jfr BRAND-SEGEL. c) om (segelduk använd till) ventilationstrumma för ventilering av fartygs nedre delar; i ssgrna SEGEL-TRUMMA o. KUL-, VÄDER-SEGEL.

[SEGEL.sbst1 4]

4)

[jfr motsv. anv. i d.]

(segel)duk l. träskival. dyl. använd på väderkvarnsvinge för att uppfånga vinden o. ge kvarnvingarna en roterande rörelse; förr äv. om liknande anordning på horisontellt väderkvarnshjul; jfr 3. VetAH 1740, s. 395 (i fråga om horisontellt hjud. På . . (kvarnvingarnas tvärribbor) sitta seglen .., som .. (på kvarnar med fast kvarnhus o. hög, vridbar överdel) i regel äro av trä. WADSTRÖM SvKvarnterm. 63 (1952). jfr VÄDERKVARNS-SEGEL. 5) anat. o. zool. om sådan del av människas l. djurs kropp (l. av djurstock) som i ett l. annat avseende erinrar om ett segel (i bet. 1); särsk. om bildning som tjänar till (l. antagits tjäna till) att uppfånga vinden o. framdriva djur på havets yta, t. ex. om stor ryggfena hos segelfiskar l. om uppstående skiva o. d. hos vissa nässeldjur; jfr 1 i α. RETZIUS Djurr. 191 (1772). Larverna (hos snäckdjuren) hafva en starkt utvecklad rörelseapparat, bestående af ett tvåflikigt, med vibrerande cilier i kanten besatt hudveck eller s. k. segel kring munnen. THORELL Zool. 2: 301 (1865). (Den på vattnet flytande) Skivan har avlångt-fyrkantig omkrets; i den ena diagonalens riktning höjer sig på densamma ett stort trekantigt, något litet bågformigt segel, som fångar vinden och som låter den lilla bidevindseglaren lätt glida fram även vid svag bris. 4Brehm 15: 622 (1931). I lugnt väder kan man få se . . (segelfiskarna) ligga och driva med det praktfulla seglet rest ovanför vattenytan. DjurVärld 6: 494 (1962). – jfr G0M-SEGEL m. fl. – särsk. a) (†) flyghud; jfr SEGEL-HUD. MARKLIN Illiger 184 (1818). b) om vissa tunna hinnor l. väggar i hjärna l. hjärta. (Fjärde ventrikelns) spetsiga tak bildas av lillhjärnsskänklarna, lillhjärnan och ett par tunna hinnor, främre och bakre seglet. SVENSON Sinnessj. 22(1907). jfr: Insufficienser uppstå i (klaffarna mellan hjärtats förmak o. kamrar) . . genom knöliga aflagringar på slutningsranden, som förhindra klaffseglens täta tillslutning. PETERSSON FysUnders. 252 (1908); jfr SEGEL-KLAFF 1. 6) bot. större uppåtriktat kronblad som utgör del av fjärilslik blomkrona. Af Kronbladen (hos klöverärten) war Seglet blekgult med purpurfärgade strimmor. LINNÉ Öl. 143 (1745). För att underlätta befruktningen hos ärtväxterna) har Skaparen gjordt en blomma, lik en slup eller båt, i hwilken stamina med pistiller ligga fördolde, betäckte på sidan med 2 swärd, och et segel som står up åt. CELSIUS HushAlm. 1745, s. 21. URSING SvVäxt. Faner. 294 (1944). – jfr BLOM-, KRON-SEGEL.