© Svenska Akademien. SAOB spalt: S1832; tryckår: 1967
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
SEMEM seme⁴m, äv. -ä⁴m, n.; best. -et; pl. = (ÖSTERGREN (1938) osv.), äv. (numera föga br.) -er (NOREEN VS 5: 6 (1904), ÖSTERGREN (1938)).
[bildat till sådana ord som SEMANTIK, SEMASIO-LOGI, SEMOLOGI efter mönster av orden FONEM o. MORFEM (o. tidigast använt av
A. NOREEN); jfr äv. (det senare uppträdande) eng. sememe]
[SEMEM 0]
språkv. om ett tankeinnehåll l. ett betydelseinnehåll uttryckt i (godtycklig) språklig form; betydelse av l. hos ett morfem. Ett visst bestämdt betydelseinnehåll i språklig dräkt kallas, oberoende af hvilken språklig form det är iklädt, ett semem. NOREEN BetydL 3 (1901). Ordet triangel i dess vanliga betydelse af tresidig rätlinig figur är .. liksom nämnda treledade ordfogning ett semem och just precis samma semem som denna, eftersom ju de båda uttrycken ha alldeles samma betydelse. DENS. VS 5: 6 (1994). NysvSt. 1962, s. 39.