BELYSNING bely⁴sniŋ, i Sveal. äfv. ⁰³², r. l. f.; best. -en; pl. -ar. vbalsbst. till föreg.
[BELYSNING 1]
1) till BELYSA 1. DALIN 1850. – konkretare: sken, ljus, dager.
I bengalisk belysning. ATTERBOM Minnen 444 (
1818).
Skimret byts i strålande belysning. FAHLCRANTZ 1: 126 (
1842,
1863)
Ehuru hans ansigte alldeles icke kunde urskiljas, emedan belysningen föll på hans rygg från oljelampan inne i huset. HEIDENSTAM Vandr. 62 (
1888).
En man .. steg .. fram (ur mörkret) i full belysning. Därs. 43. I synnerhet är
(landskapsmålaren) R. framstående genom sin förmåga att återgifva skiftande belysningar.
C. EICHHORN i
NF 14: 106 (
1890); jfr
b. Han afmålade sin egen atelier, sedd än från det ena hörnet, än från det andra, än i förmiddagssol, än i mulen belysning.
RYDBERG Vap. 211 (
1891). jfr
AFTON-,
BLIXT-,
DAGS-,
KVÄLL(S)-,
MORGON-,
SOL-,
TAK-,
VÅR-BELYSNING m. fl. – särsk.
[BELYSNING 1.a]
a) om dager inne i ett rum. Kyrkan förlorade genom denna förändring både i harmoni och belysning. BRUNIUS Resa 306 (
1839).
Stugan förekom vid inträdet skum; .. ett väggfönster längst borta vid högbänken ökade belysningen icke mycket. RYDBERG Vap. 39 (
1891).
[BELYSNING 1.b]
b) mål. o. fotogr. i fråga om dagrar; jfr
BELYSA 1 b α.
Correggio .. (har) genom sin magiska belysning af föremålen frambringat de mest tjusande .. färgeffekter. BESKOW Vandr. 2: 37 (
1820, 1834). Förmågan att .. rikta belysningen så, att bisakerna stå tillbaka för hufvudföremålet.
ESTLANDER Konsth. 201 (
1867).
Hård .. benämner man en belysning som visar skarpa dagrar, svarta skuggor och ingen modulation. ROOSVAL Schmidt 156 (
1896).
[BELYSNING 1.c]
c) fotogr. . En angenäm belysning kommer till stånd genom lämplig förening af öfver-, fram- och sidoljus. ROOSVAL Schmidt 90 (
1896); jfr
b. jfr
BLIXT-,
MAGNESIUM-BELYSNING.
[BELYSNING 1.d]
d) fotogr. till BELYSA 1 b γ: exponering. Ju tjockare begjutna plåtarna äro, desto större blir effekten vid belysning bakifrån. Fotogr. tidskr. 1899,
s. 178.
[BELYSNING 1.e]
e) till BELYSA 1 b δ. Genom detta förklarande skimmer från evighetens sol har vår timliga verld med alla sina förhållanden hlifvit stäld i en sådan belysning, att äfven hon befunnits hafva del i det oförgängliga. WISÉN Tal 3 (
1881).
(Det är Svenska Akademiens) fosterländska pligt att ställa de stora minnena i den belysning, som en allt mer vidgad synkrets och en fullt fördomsfri granskning kasta öfver dem. LJUNGGREN SAHist. 1: 69 (
1886).
[BELYSNING 2]
2) om artificiell upplysning af rum, gator osv., ofta mer l. mindre konkret; lyshållning; jfr BELYSA 2. Det är klent ställdt med belysningen här i staden. Lokalen strålade i festlig belysning. Elektrisk belysning. Belysningen med gas. R. RUBENSON i NF 2: 189 (
1876).
Direktionen upplät salen fritt åt akademien, som hade att sjelf bekosta belysning och nödig inredning för festen. LJUNGGREN SAHist. 1: 197 (
1886). jfr
ACETYLEN-,
FOTOGEN-,
GAS-,
GATU-BELYSNING m. fl.
[BELYSNING 3]
3) till BELYSA 3: ljus, klarhet, förklaring; utredning, framställning (af ngt) i dess rätta skick l. sammanhang. Är icke den belysning historien sprider öfver forntiden tillräcklig ..? P. GENBERG i SKN 1842,
s. 46.
Nya bidrag .. till vår historias belysning. FORSSELL Hist. 2: Förord (1875).
Framlägga en fullständig belysning af konspiratörernes planer. HEDIN Rev. qv. 317 (
1880).
Följande exempel må .. anföras till belysning af domstolens uppfattning. FORSSELL Stud. 2: 22 (
1884, 1888). Först från midten af
1600-talet .. ger literaturen en allsidig belysning åt språket.
A. NOREEN i
NF 15: 1052 (
1891).
De i samlingen upptagna texterna få .. en mångsidig belysning genom en .. kritisk och litteraturhistorisk kommentar. SÖDERVALL i 3 SAH 7: 38 (
1892). – jfr
DETALJBELYSNING.
Ssgr (i allm. till
2):
–
BELYSNINGS-ANLÄGGNING ⁰³⁰~⁰²⁰. Den nyligen i Halmstad fullbordade elektriska belysningsanläggningen.
Tekn. tidskr. 1890, s. 238.
K. E. PALMÉN i
Atlas öfv. Finl. 24: 5 (
1899).
–
BELYSNINGS-ANORDNING ~⁰²⁰. Illuminationsaftonen .. blifva fyrverkerioch belysningsanordningarna praktfulla. AB 1897,
nr 214, s. 2.
–
BELYSNINGS-APPARAT ~¹⁰². Uppf. b. 7: 525 (
1875).
Elektriska belysningsapparater. AB 1890,
nr 9, s. 3.
–
BELYSNINGS-ARMATUR ~¹⁰². tekn. jfr ARMATUR II 5. Malmberget 1894,
nr 91, s. 1.
Kronor och armar för glödlampor .., visande nya .. former å belysningsarmatur. J. BLOMQVIST i Tekn. tidsk. 1898,
A. M. s. 31.
–
BELYSNINGS-ATTIRALJ ~¹⁰². ADLER Meyer 392 (
1895).
Elektrisk belysningsattiralj. GHT 1895,
nr 218, s. 4.
–
BELYSNINGS-BATTERI ~¹⁰². tekn. jfr BATTERI 5 a α. Ett galvaniskt belysningsbatteri. 2 Uppf. b. 3: 18 (
1896).
–
BELYSNINGS-CENTRAL ~⁰², sbst. centralstation för (elektrisk) belysning. Belysningscentraler med vexelström. R. DAHLANDER i
Tekn. tidskr. 1895,
A. M. s. 33. 2 uppf. b.
3: 217 (
1897).
–
BELYSNINGS-DYNAMO ~²⁰⁰, äfv. ~⁰²⁰ tekn. dynamomaskin för elektrisk belysning. J. BLOMQVIST i Tekn. tidskr. 1897,
A. M. s. 87 –
BELYSNINGS-EFFEKT ~⁰². särsk. till 1. Utmärkta kostymer, stilfull gruppering och särdeles vackra belysningseffekter göra sitt till för att .. bereda operetten framgång. AB 1890,
nr 18, s. 3.
NORDENSVAN Sv. k. 670 (
1892).
ROOSVAL Schmidt 66 (
1896).
–
BELYSNINGS-GAS ~². gas för belysningsändamål, ss. vanlig lysgas, acetylengas m. m. C. SETTERBERG i
Tekn. tidskr. 1899;
A. K. s. 89.
–
BELYSNINGS-INSTALLATION ~¹⁰⁰² l. ⁰¹⁰². tekn. anordnande af belysning. Firman .. utför belysningsinstallationer å ångfartyg med särskildt därför afsedda ångdynamos. S. NORBERG i Tekn. tidskr. 1898,
A. M. s. 132.
–
BELYSNINGS-KABEL ~²⁰ tekn. kabel med elektrisk ledning för belysning. 2 Uppf. b. 3: 116 (
1896).
–
BELYSNINGS-KROPP ~² tekn. kropp genom hvars glödgande l. förbränning ljus alstras i elektriska lampor. Båglampor och belysningskroppar. M. BORGSTEDT i Tekn. tidskr. 1895,
A. A. s. 181.
–
BELYSNINGS-LANTERNIN ~¹⁰². tekn. lanternin för insläppande af dager. (Man kan) öfver .. öppningarna (i taket) anordna belysningseller ventilerings-lanterniner. Tekn. tidskr. 1878,
s. 201.
–
BELYSNINGS-LEDNING ~²⁰. tråd- l. rörledning för elektricitet l. gas till belysningsändamål. E. ÅRFELT i Tekn. tidskr. 1889,
s. 134. Alla i byggnaden förekommande belysningsledningar äro inlagda i .. pansarrör.
WÅHLIN Göteb. stadsbibl. 34 (
1900).
–
BELYSNINGS-MAGASIN ~¹⁰². handelsbod för försäljning af lysoljor, lampor o. d. –
BELYSNINGS-MASKIN ~⁰². maskin för alstrande af elektricitet för belysningsändamål. J. CARLSON i
Tekn. tidskr. 1901,
A. M. s. 56.
–
BELYSNINGS-MASKINERI ~¹⁰⁰² l. ~⁰¹⁰². jfr -MASKIN. Ekonomibyggnaden (vid Serafimerlasarettet) innehåller i bottenvåningen tvättinrättning, elektriskt belysningsmaskineri (m. m.) K. LINROTH i Stockholm 1: 523 (
1897).
–
BELYSNINGS-MATERIELL ~¹⁰⁰² l. ~⁰¹⁰² sbst. Katal. öfv. industriutst. i Sthm 1897, s. XXII. (På nattmarsch) medföres belysningsmateriel (lyktor o. s. v.). Tj.regl. 1900, 4: 20.
–
BELYSNINGS-MEDEL ~²⁰. Den (råa träoljan) är mindre tjenlig till belysningsmedel. G. H. LASSEN i Tekn. tidn. 1871, s.
37. Uppf. b. 5: 309 (
1874).
–
BELYSNINGS-NÄT ~². nät af belysningsledningar. Större motorer kunna .. näppeligen matas från (elektriska) belysningsnät. R. DAHLANDER i Tekn. tidskr. 1895,
A. M. s.
33. 2 Uppf. b. 3: 227 (
1897).
–
BELYSNINGS-RAMP ~². Tekn. tidskr. 1899,
A. A. s. 254.
–
(1 c) BELYSNINGS-SKÄRM ~².
Hasselblads priskur. å fotogr. artikl. 1893,
s. 283.
ROOSVAL Schmidt 89 (
1896).
–
BELYSNINGS-STATION ~⁰². anstalt hvarifrån elektriska ledningar för belysningsändamål utgå. AB 1890,
nr 4, s. 3.
Dessa ackumulatorer äro i synnerhet lämpliga .. såsom reserv åt dynamomaskinerna å en belysningsstation. 2 Uppf. b. 3: 100 (
1896).
–
BELYSNINGS-STRÖM ~². tekn. elektrisk ström för belysningsändamål. G. E. CASSEL i
Tekn. tidskr. 1894,
A. K. s. 43. Den elektriska belysningsströmmen flödar utan vidare fram till lamporna och matar dem.
2 Uppf b. 3: 93 (
1896).
–
BELYSNINGS-TEKNIK ~⁰². E. ÅRFELT i
Tekn. tidskr. 1889,
s. 132.
–
BELYSNINGS-VAGN ~². De s. k. transportabla elektriska anläggningarna, monterade på körbara vagnar, finna allt större användning. .. sådana transportabla belysningsvagnar hafva införts i de flesta europeiska arméer, i hvilka det är meningen att använda dem till belysning nattetid af samlingsplatser. GHT 1895,
nr 200, s. 2.
K. DAHLSTRÖM i
Tekn. tidskr. 1897,
A. A. s. 210.
–
BELYSNINGS-VERK ~². om elektricitetsverk, gasverk o. d. för belysningsändamål. Katal. öfv. industriutst. i Sthm 1897, s. XXII.
–
BELYSNINGS-VÄTSKA ~²⁰ tekn. S. k. belysningsvätska, sammansatt af flygtig olja och sprit. SFS 1882,
nr 13, s. 32.
–
BELYSNINGS-ÄNDAMÅL ~¹⁰². Sferiska och paraboliska speglar för belysningsändamål. Uppf. b. 2: 237 (
1873).