BEKLÄDNING beklä⁴dniŋ, i Sveal. äfv.⁰³² (beklä'dning WESTE; bekl`ädning ALMQVIST). Anm. Ett ä. uttal
-än⁴- (-
än³-) göres sannolikt däraf, att
DÜBEN Sat. 65 (
1722) rimmar ordet med penning; jfr
KLÄNNING. r. l. f. (m.
SAHLSTEDT);
best. -en; pl. (numera knappast br.)
-ar (
RF 1719,
§ 19,
MARTIN Præs. VetA 17639, s. 8. m. fl.). (i sht i skriftspr.) vbalsbst. till
BEKLÄDA I. [BEKLÄDNING 1]
1) == BEKLÄDNAD 1. [BEKLÄDNING 1.a]
a) == BEKLÄDNAD 1 a. Vid Regementernes beklädning förhålles således, at ... 2 RARP I. 1: 60 (
1719).
Kronan åtog sig .. soldaternas beklädning. SCHÖNBERG Bref 3: 275 (
1778).
DALIN (
1850) .
[BEKLÄDNING 1.b]
b) (
†)
== BEKLÄDNAD 1 b. Öfwerstarne tillhållas .. att (för sina regementen) accordera med hela Skräddare Embetet om beklädningen. STIERNMAN Com. 5: 473 (
1694); jfr
a. Klädnad, beklädning. Lat. vestitus.
SPEGEL Gl. 222 (
1712).
(Krigsrådet) hafver .. vård om .. regementernes beklädningar, dock att öfverstarne draga .. försorg om deras förfärdigande. RF 1719,
§ 19. Gifva hvar och en af soldaterna en beklädning och ett års sold.
KOLMODIN iv. 3: 101 (
1832).
Han .. slog .. / Snön från sin fårskinnspels och från fötternas ludna beklädning. RUNEBERG 1: 9 (
1832); jfr
2 a. Mesta skadan gjorde dem
(dvs. perserna) deras beklädning, emedan de icke hade rustning, och alltså måste såsom lättbeväpnade strida mot fullrustade.
CARLSTEDT Herodot 3: 371 (
1833); jfr
a. KINDBLAD (
1867). jfr
BÅTSMANS-,
SOLDAT-,
UNIFORMS-BEKLÄDNING.
[BEKLÄDNING 2]
2) == BEKLÄDNAD 3. [BEKLÄDNING 2.a]
a) (
numera föga br.)
== BEKLÄDNAD 3 a. Desse innanmäten (dvs. hjärnan m. m.) äro omgifne med hårde och löse beteckningar (dvs. betäckningar), och .. desse beklädningar bidraga til inneslutne delars beskydd. MARTIN Præs. i VetA 1763,
s. 8.
Beklädningen (hos däggdjuren) består mäst af hår. RETZIUS Djurr. 10 (
1772).
Murgrönan .. (i Italien) alla ruiners vanliga beklädning. ATTERBOM Minnen 343 (
1818).
[BEKLÄDNING 2.b]
b) == BEKLÄDNAD 3 b. [BEKLÄDNING 2.b.α]
α) == BEKLÄDNAD 3 b α. Til väggarnes beklädning. SAHLSTEDT (
1773).
Denna afrappning faller icke så dyr, som beklädningen med Bräder. WÄSSTRÖM . ALMQVIST (
1842).
DALIN (
1850) .
. Swart beklädning i Kyrkian (vid begrafning). Förordn. 3 Juni 1720, mom. 7. En ny Sal med ny beklädning. DALIN Hist. 1: 564 (1747). Kalksten i vågräta tjocka hvarf, åtskilda med en lerartad beklädning af några liniers tiocklek. HISINGER Ant. 4: 145 (1828). ALMQVIST (1842) . jfr KOPPAR-, VÄGGBEKLÄDNING m. fl.
Ssgr (
numera föga br.)
(i allm. till 1): –
BEKLÄDNINGS-HJÄLP. (
†)
beklädnadshjälp. Dec.
1734, mom.
22. –
BEKLÄDNINGS-KONTOR(ET) ⁰³⁰~⁰². (förr)
(
1730).
–
BEKLÄDNINGS-LEVERANS. (
†)
2 RARP 5: 216 (
1727).
–
BEKLÄDNINGS-MEDEL ~²⁰, pl. jfr
BEKLÄDNADS-MEDEL 1 b. Utbetalningsordn. 25 Aug.
1714, mom.
16. Beklädnings- ock utredningsmedel.
2 RARP 3: 123 (
1723).
–
(2 b) BEKLÄDNINGS-MUR ~². jfr BEKLÄDNADS-MUR. Vadstena slott (blef) .. befästadt med .. jordvallar, som nedantil hade en beklädningsmur. J. RÖDING i 1 VittAH 1: 218 (
1755).
A. SJÖBERG i
VetANH 18: 145 (
1797).
KINDBLAD (
1867).
–
BEKLÄDNINGS-PENNINGAR ~²⁰⁰, pl.
jfr BEKLÄDNADS-PENNINGAR. Utbetalningsordn. 25 Aug.
1714, mom.
2. Kungör. 3 Mars
1780,
s. 3.
–
BEKLÄDNINGS-REGLEMENTE. (
†)
beklädnadsreglemente. 1756 års Bekädnings-Reglemente.
Publ. handl. 9: 308 (
1770).
–
BEKLÄDNINGS-RÄKENSKAPER, pl. (
†)
HENEL 1729 17 (
1730).
–
BEKLÄDNINGS-SORT. (
†)
Anhålles af Allmogen .. at .. dem måtte vara tillåteligit at sielfwe förse sine Båtzmän med Beklädningz sorter. Resol. 3 Juni
1719, mom.
22.