© Svenska Akademien. SAOB spalt: S2570; tryckår: 1968
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
SINNDIKT sin³~dik²t, förr äv. SINNEDIKT, r. l. f.; best. -en; pl. -er. sinn- 1810–1932. sinne- 1788–1835)
[jfr ä. d. sinddigt; efter t. sinngedicht av sinn (se SINNE sbst.²) o. gedicht (se DIKT sbst.¹,)]
[SINNDIKT 0]
(numera bl. ngn gg) litt.hist. benämning på en viss typ av korta, sinnrikt uppbyggda, epigrammatiska dikter från 1600-talet o. 1700-talet, urspr. skrivna med de romerska epigramdikterna ss. mönster. Sinnedigt om det lyckliga Lefwernet. GbgNyh. 1788, s. 25 (rubrik). De bästa af . . (Samuel Columbus') Poemer, äro tvifvelsutan hans Epigrammer, eller SinnDigter, som de, på den tiden, kallades. HAMMARSKÖLD SvVitt. 1: 128 (1818). 3NF (1932; om förh. på 1600-talet).