© Svenska Akademien. SAOB spalt: S2394; tryckår: 1967
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
SILLAK sil⁴ak l. SELLAK sel⁴ak l. säl⁴ak, m. l. r.; best. -en. (äv. -ack. sell- 1910 osv. sill- 1866 osv.)
[sv. dial. silla(c)k, sella(c)k; av fin. silakka, strömming, salt fisk; jfr estn. silk, (salt) strömming, lit. sil[comb_0303]ke[comb_0323], sill, ry. sel'd', sill, sel'odka, strömming, pol. śledź, sill, lap. sil'de, sill; sannol. (ytterst) av det nord. ord som föreligger i SILL, sbst.²]
[SILLAK 0]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) siklöja; äv.: sikunge, sikyngel, småsik; jfr SILL sbst. – 1 d β α'. Siklöja . . kallas gemenligen (i Norrbottens o. Västerbottens län) Sillack under hvilken benämning tillika inbegripes och fångas 6–8 tum långa ungar af alla de . . (i området levande) sikarterna. LAHT 1866, s. 43. TurÅ 1958, s. 290 (om småsik).