SINOM si³nom² l. sin³- l. si⁴nom l. sin⁴- (si'nåmm DALIN), sbst. oböjl. (sina 1790, 1807. sinnom 1526–1911. sinom 1559 osv.)

[ fsv. sinnom; dat. pl. av SINN sbst.¹,; formen sinom (med långt i) beror sannol. på anslutning till sinom, dat. pl. av SIN, pron.2; formen sina utgör sannol. ombildning av SINNE sbst.¹, (se SINN sbst.¹,), med anslutning till sina pl av SIN pron 2]

[SINOM 1]

1) i fråga om tal l. kvantitativa storheter: (så l. så många) gånger (se GÅNG II 2); jfr SINN sbst.¹ ².

[SINOM 1.a]

[jfr fsv. twem l. thrim sinnom i motsv. anv.]

(i sht i vitter stil) betecknande att ett efterföljande tal skall multipliceras med det föregående: gånger (se GÅNG II 2 a; vanl. i uttr. som ange ett obestämt, mycket stort antal, numera nästan bl. i uttr.tusen sinom tusen, tusen gånger tusen, ett ofantligt antal gånger; förr äv. betecknande att ett efterföljande tal skall mångfaldigas det obestämda antal gånger som angives av det framförstående obest. pron. mång(a). Sywtiyo sinnom siw resor. Mat. 18: 22 (NT 1526 Bib. 1917 sjuttio gånger sju gånger). PJGOTHUS Savonarola SyndSp. C 8 b (1593: många sinnom hundrade tusende Menniskior). Saul slog tusend; / Men mång tusend Sinom tusend / Dawid slog. SionSång. 2: 53 (1745). (Vår Herre) skop mång sinom tusen andar. HYLTÉN-CAVALLIUS Vär. 1: 244 (1864). STRINDBERG Hafsb. 43 (1890: hundra sinom hundra). David dansade till Jahves ära framför arken; i dag dansar tusen sinom tusen par . . på tusentals danslokaler jorden runt till ära för vår tids Jahve. SELANDER Modernt 115 (1932). jfr †: Tre gånger sinom tjugo gånger bättre. HAGBERG Shaksp. 12: 344 (1851); jfr SIN pron.2 1 e.

[SINOM 1.b]

b) (†) föregånget av ett räkneord o. följt av ett adj. l. adv. i komparativ: (Så l. så många) gånger (se GÅNG II 2 b). Gudz nådh och ynnest, then hundradhe sinnom bätre är än thet han vmbär. GlMark. 10: 30 (NT 1526; Bib. 1917: hundrafalt). Tusende sinnom bätre. LPETRI Sir. 39: 11 (1561).

[SINOM 2]

2) (†) i uttr. en sinnom, en gång (se d. o. II 3 c). (Många önskade) att thett en sinnom ther till (dvs. till enighet i religionen i Sv.) motte komma. RA I. 3: 93 (1593)

[SINOM 3]

[sannol. urspr. elliptiskt för sådana uttr. som tusen sinom tusen (se 1 a); jfr äv. liknande anv. av SIN, pron.2 1 e ]

(†) följt av l. (enst.) ställt efter ett räkneord o. angivande att detta skall mångfaldigas ett obestämt antal gånger: -tal, -tals, många, mång-; äv. i det pleonastiska uttr. sinom tusentals, tusentals. Det wel tijo sinom witne jempte oss kunde bekräffta. VDAkt. 1667, nr 371. (I Hälsingland) finnes icke et förbudit trä, såsom uti Lustgården Eden, . . utan fastmera sinom tusendtals. BROMAN Glys. 3: 79 (c. 1730). Jag ville . . (föreställa mig) de sinom tusende af mina arma medvarelser, som ej äro födde till annan arfvedel, än slafveri. EKMANSON Sterne 2: 30 (1791). Jag (har) af sinom hundrade tjenstegöromål jagats (osv.). JLRUNEBERG (1857) hos STRÖMBORG Runebg IV. 2. 2: 138. Vid sinom tusende lärkors slag. BJÖRCK Dikt. 148 (1867).

[SINOM 4]

4) (föga br.) i uttr. i år och sinom år, i åratal, i många år. (Runeberg uttalade icke) bitterhet öfver att hans starka varelse på detta sätt dömts att i år och sinom år förtvina på en sjukbädd. SÖDERHJELM Runebg 2: 493 (1906).