SKEDES- l. SKEDS- l. SKEDE- l. SKIDS-. ( schetz- 1571 (: schetsmen, pl.). skedens- 1541 (: Skedenedoomare). skedes- (-sz-) 1528 (: Skedes Herrar, pl.)–c. 1815 (: Skedesman). skediss- (sche-) 1540 (: Skedissretter, pl.; Schedissherrer, pl.). skedz- 1534 (: skedaherrer, pl.)–c. 1580 (: skedzherrer, pl.). skeede- 1561 (: Skeede Herrer, pl.). skeides- (skeijdes-, skeydhesz-) 1528 (: skeydheszherrar, pl.) –c. 1580 (: skeidesherrer, pl.). skeidis(s)- 1540 (: Skeidisherrars, gen. pl.; Skeidissherrer, pl.). skeidz- 1534 (: skeidzherrer, pl.). skiidz- 1534 (: skiidzherrer, pl.))

[fsv. skedhis-, skedhe- (i ssgn skedhis man, skedheman, skiljedomare); av mlt. schēde(s)-, till schēde, skiljande, begränsning, gräns, skiljedom o. d., motsv. mht. o. t. scheide (fht. sceida i ssgn wegisceida, vägskäl); till SKEDA v.², (jfr SKED, sbst.¹); formen skeides-, skeidis-, skeidz- möjl. av t. scheid(e)s- (t. ex. i scheid(e)smann, skiljedomare), till scheide (se ovan); formen skids- snarast av t. schieds- (t. ex. i schiedsmann, skiljedomare), ssgsform av schied, skiljande, skiljedom o. d. (samhörigt med schieden, fälla dom, av fht. scidŏn, skilja, fälla dom o. d., motsv. fsax. scidon, skära i stycken, klyva, i avljudsförh. till SKIDA, klyva, o. SKEDA, v.²); för formen skedens- jfr ä. t. schidens- (i ssgn schidensrichter, skiljedomare), sannol. bildat efter mönster av friede(n)s- (t. ex. i friede(n)släufe, pl., fredstider)] (

†) i ssgr betecknande skiljedom l. skiljedomare o. d.

Ssgr: (†):

– SKEDE-HERRE, se B.

– SKEDES-DOM. skiljedom (i tvister mellan stater).

CELSIUS G1 2: 185 (1753). HEINRICH (1828).

– SKEDES-DOMARE.

[jfr mlt. schēde(s)richter, t. schiedsrichter (i ä. t. äv. schidensrichter)]

skiljedomare; anträffat bl. om skiljedomare i tvister mellan stater; (jfr -herre 1, -man, -richter, -rättare.

TEGEL G1 2: 144 (i handl. fr. 1541). Därs. 145 (: Skedensdoomare; t. orig.: schidensrichter).

– SKEDES-HERRE. ( skede- 1551. skedes- 1528–1671. skeds- 1534– c. 1580. skids- 1534)

[jfr mlt. schēdeshēre, ävensom ä. d. skedsherre]

[SKEDES-HERRE.ssg 1]

1) == -domare. SvTr. 4: 125 (1528: skeydheszherrar). Befunno thet ena Rijket sigh i någon måtto emoot thet andra beswärat, skulle på både sijdor (dvs. i Danmark o. Sv.) skedes Herrar tilnämpnas. GIRS G1 142 (c. 1630).

[SKEDES-HERRE.ssg 2]

2) allmännare.

[SKEDES-HERRE.ssg 2.a]

a) = domare 2. Om I (dvs. svenskarna) förachten wåra (dvs. polackernas) Förmaningar, och låte Eder wijdare förföra aff thesse Bedragare (dvs. Vasilij IV:s anhängare) .. så skal Gudh en rättrådigh Domare och Skedesherre, Eder sönderslijta och vnder wåre Fötter kasta. WIDEKINDI KrijgH 99 (1671).

[SKEDES-HERRE.ssg 2.b]

b) om domare i tornerspel; jfr domare 4 slutet. SthmMag. 1781, s. 104 (1561).

– SKEDES-MAN. ( skedes- 1600 c. 1815. skeds- 1571)

[fsv. skedhis man, skedheman; av mlt. schēdesman]

skiljedomare (jfr -domare); skiljeman; äv. oeg. l. bildl. (i fråga om lärd tvist). (Käranden o. svaranden i ett mål rörande för- pantad egendom) Finge schetzmen till wenlig förlichning. 2SthmTb. 4: 135 (1571). I medler tijdh Saken .. aff gode och tilforordnede Skedesmän förhördt och åtskild warder, Så skal medh alt Fiendligit angrip emoot . . (lybeckarna) inställes. STIERNMAN Riksd. 506 (1600). Jag tilstår min okunnighet. . . Och therföre vnderstår jag mig intet at wara någon skedesman emellan så wackra, stora och lärda män (som framfört olika åsikter om etymologin av ordet "jul"). SWEDBERG Schibb. 112 (1716). WESTE FörslSAOB (c. 1815; angivet ss. mindre lämpligt än skiljeman).

– SKEDES-RICHTER, m.; pl. =.

[av mlt. schēde(s)richter; senare leden av richter (se rättare)]

== -domare. G1R 13: 157 (1540). TEGEL G1 1: 93 (1622).

– SKEDES-RÄTTARE.

[jfr mlt. schēde(s)richter (se -rich- ter)]

== -domare; jfr rättare 8.G1R 13: 161 (1540: Skedesretter). TEGEL G1 2: 141 (i handl. fr. 1541).

– SKEDS-HERRE,

– SKEDS-MAN, se B.

– SKIDS-HERRE, se B.