SKILDERI ʃil¹deri⁴, förr äv. SKILLERI,
n. best. -et, äv. -t; pl. -er (BoupptSthm 5/11 1659 osv.) ((†) =, TullbSthm 17/5 1582, HÜLPHERS SvStäd. 2: 98 (1783); -en KARLSON StåtVard. 411 (i handl. fr. c. 1660), WESTE FörslSAOB (c. 1815); -n BoupPtSthm 7/6 1664, CASTRÉN StormaktstDiktn. 100 (i handl. fr. 1680); .r BoupptSthm 19/7 1672). ( chelerie c. 1750. schelerien, pl. c. 1660. schelerier, pl. c. 1660. schillerie 1669–1772. schillerir, pl. 1672. schillorier, pl. 1735. skellerij 1582. skilderi (sch-, -illd-, -ij) 1659 osv. skilderie (ach-) 1742–1791. skilderien, pl. 1740. skilderiet (seh-, -ijld-), sg. best. 1700 osv. skilerier, pl. 1750. skilleri (seh-, -ij) 1583–1794. skillerien (sch-), pl. 1664–1731. skilleriet (sch-), sg. best. 1693–1765. skyllerij 1651– [SKILDERI 53]
53) [jfr dan. o. nor. skilderi; av mlt. schilderĭe l. holl. schilderij l. t. schilderei, till mlt., holl. schilderen resp. t. schildern (se SKUDRA, v.¹)]
[SKILDERI 1]
1) (
numera bl. ålderdomligt,
nästan bl. i skildring av ä. förh.)
ss. beteckning för olika slag av bildframställningar, t. ex. snidade l. skulpterade bilder, broderier, teckningar o. (i sht) målningar; i resp. fall mer l. mindre klart liktydigt med: skulptur, broderad bild, teckning, målning, bild, porträtt, tavla, snideri; stundom i mera inskränkt anv., enbart om målningar av annat slag än porträtt. TullbSthm 17/s 1582.
D:r Lutheri Skillerij vtj Gyllenläder trycht. BoupptSthm 1668,
s. 371 Schillerie af en blompåtta, sydt med Sileke på hwitt attlask. KARLSON StåtVard. 431 (
i handl. fr. 1694).
Wi hafwe undfått Eder (dvs. D. K. Ehrenstrahls) . . skrifwelse . . jämte de twänne skilderierne, hwarpå bunden Courtisan och de twänne Orrhanerne stå afmålade. KARL XI (
1697) i
HC11H 8: 221. Uti de två främsta kyrkbänkarne (i Mölltorps kyrka finns) . . ett skilderi af trä med figurer . . från 1700-talet. AntT 2: 139 (
1869).
HAHR KonstDelaGardHof 33 (
1995;
om målningar av annat slag än porträtt).
Glaset (till de venetianska speglarna) . . försågs (i slutet av 1600-talet) ofta med graverade ornament och skilderier. Kulturen 1956, s. 92.– jfr
FRESKO-,
MAT-SKILDERI. -särsk. (
numera knappast br.)
bildl., om syn(bild) 1. vy l. sceneri o. d. Församlingen (i Venus' tempel) war älskelig af bägge Könen: . . Sammets-råckar, Roberonder, Uniformer, Abbé-koftor tilsammans, gjorde för ögat et be- hageligt skilleri. DALIN Vitt. 6: 39 (
c. 1753).
Från desss penselns långa sagorunder (i tavelgalleriet) / .. jag längtat ut till vårens bättre under, / naturens milda, glada skilderier. STURZEN-BECKER 5: 57 (
1839,
1862).
[SKILDERI 2]
2) (
†)
(muntlig l. skriftlig) framställning, beskrivning, skildring (se d. o. 3). TÖRNEROS (SVS) 1: 159 (
1824).
Utgifvaren har på ett märkvärdigt sätt upptäckt det manuskript, som han går att meddela allmänheten: han bekänner, att han läst få skilderier så rysliga. ALMQVIST Amor. I (
1839).
BÖTTIGER 5: 229 (
1871,
1874).
[SKILDERI 3]
3) (
†)
i allmännare l. bildl. anv., =
SKILDRING 4. Fåfängt vore här allt skilderi! / Ty dertill ingen målare bar färg, / Och ingen teckning konst, och ingen skald / Beskrifning. ATTERBOM Lyr. 2: 149 (
1841).– jfr
T0N- SKILDERI. Anm. Det är ovisst, om SKILDERI i följ. språkprov hör till det här behandlade ordet (i bet. 1 slutet) l. möjl. är en bildning till SKILDRA v.³, med en bet.: ngt framskymtande l. hastigt förbiilande. Skyarnas jagande skilderier. SvTidskr. 1873,
s. 165
Ssgr:
(till 1; numera bl. ålderdomligt, nästan bl. i skildring av ä. förh.): –
SKILDERI-KABINETT.
tavelgalleri; samling av tavlor.
GT 1788,
nr 26, s. 1.
NORDIN i
2SAH 5: 137 (
1808;
om förh. i Engl. på 1600-talet).
–
SKILDERI-MÅLARE.
målare, artist. TT 1896, Byggn.
s. 2. --SAL.
(sal utgörande ett) tavelgalleri. SvMerc. IV. 1: 418 (
1758).
Medb. 1789,
s. 601
–
SKILDERI-SAMLINGS-KABINETT. (
†)
tavelgalleri. TERSMEDEN Mem. 1: 253 (
c.
1780).
–
SKILDERI-TAVLA. (
†)
tavla, målning. BoupptSthm 15/11
1658.