SKISS skis⁴, äv. (numera föga br.) SKIZZ skis⁴, äv. skit⁴s, förr äv. ESKISS (äski'ss DALIN) l. SKITS, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er ³², ngn gg ⁴⁰; förr äv. SKITSE, n. ( eskiss 1841–1907. esquisse (-qv-) 1795–1907. esquisser, pl. 1790 –1853. skiss 1854 osv. skits 1889–1939. skitse 1811. skitz- 1817 (: skitzistiska, n. sg. best., substantiverat). skizz (skiz) 1817–1915)

[jfr d. skitse (best. -en), t. skizze, f., fr. esquisse, f.; av it. schizzo, m., sprutande, smutsfläck, ngt litet, skiss, till schizzare, spruta, av ljudhärmande urspr. – Jfr SKETCH, SKISSERA]

[SKISS 1]

1) mer l. mindre hastigt l. vårdslöst o. i grova drag utförd ytbild (i blyerts l. kol l. olja l. akvarell o. d.) l. (konst.) plastisk bild (i lera l. plastellina o. d.) varigm ngn l. ngt avbildas l. framställes; särsk. om sådan bild utgörande utkast till ett tillämnat konstverk (i sht förr äv. i speciellare anv., dels om bild utgörande första utkast, dels om ytbild utgörande senare, mer utarbetat utkast); jfr KROKI. Skiss i blyerts, tusch, olja. Skissen till tavlan. Såsom skiss betraktad är bilden utmärkt. En skiss av, över ngt. Teckna, måla, rita skiss(er). Teckna, måla, avbilda ngn l. ngt i skiss. Göra, ut- föra, äv. (i sht i fackspr.) ta en skiss. GUSTAF III 3: 347 (1790). Tvenne eskisser i bränd lera. Tiden 1848, nr 139, s. 2. Skizz . . (dvs.) det första utkastet till ett konstverk. GYNTHER ConvHlex. (1848). En god skiss är ofta mycket mer värd än en omsorgsfullt skuggad ritning. HUBENDICK FlickLek. 289 (1879). (K. A.) Edelfelt . . utförde sina eskisser alltid i färg. AHRENBERG Edelfelt 11 (1902). Man skiljer . . mellan croquis, det första, hastigt utförda, vanl. täml. orediga och vårdslösa utkastet . . (och) skiss, som visar det tillämnade konstverket i dess huvuddrag och med angivande av väsentligare detaljer. 3NF 9: 486 (1928). Teckningarna betraktades oftast av konstnärerna som skisser och arbetsmaterial och är därför nästan aldrig signerade. Kulturen 1965, s. 11– jfr DETALJ-, FÄRG-, PENN-, PERSPEKTIV-, PORTRÄTT-, RESE-, SNABB-SKISS. – särsk.

[SKISS 1.a]

a) (raskt utförd) endast i sina huvuddrag uppgjord karta l. kartliknande framställning; särsk. dels om terrängavbildning i bl. ungefärlig skala o. med efter omständigheterna lämpade beteckningar, dels om summarisk ritning med vars hjälp ngn kan orientera sig till en viss plats l. adress o. d. LbTopogr. 72 (1907). Vad (skiftes-)kartorna från Oxie och Skytts härader (på 1600-talet) beträffar, märker man . . att de i mångt och mycket äro att betrakta som skisser. SvGeogrÅb. 1929, s. 106 Instruktion för stationsofficer (beträffande militärtransport) . . bör bland annat innehålla . . uppgift om lastkajer, belysningsanordningar, . . m. m., vilken uppgift lämpligen förtydligas genom skiss. SFS 1935, s. 526 Gjorde ur minnet en skiss av vägen vi hade att följa. ÖSTERGREN (1939). Göra upp en skiss över platsen. Därs. jfr FÖRLÄGGNINGS-, KART-, STUATIONS-SKISS.

[SKISS 1.b]

b) enkel o. schematisk, med aktgivande på bl. det väsentliga gjord teckning l. ritning Över hur ngt skall göras l. konstrueras l. användas o. dyl. l. hur ngt år gjort l. konstruerat l. byggt o. d.; särsk. motsatt: detaljritning, arbetsritning. En schematisk skiss af maskinen (dvs. en petroleummotor). TT 1874, s. 63 (Figuren) är en skiss, som åskådliggör sättet för minans användande. KrigVAH 1887, s. 210 Då ingen af de uppgjorda byggnadsritningarna (till Nordiska museet) syntes fullt tillfredsställande, uppdrogs åt M. Isæus och I. G. Clason att utarbeta nya förslag till eskisser och detaljerade ritningar. Sthm 1: 432 (1897). Anne-Sofie håller just på att för Pukan förevisa skissen till en ny vigselring. CARLSSON Stockh. 22 (1915). Skissen skall ge en huvudsaklig bild av möbelns eller inredningens anordning, form och utseende. HantvB I. 2: 168 (1934). Kalle gjorde en liten skiss av ringmönstret (på bildäcket). LINDGREN MästBlomkv. 73 (1946). Vägen mellan skissen och det färdiga textilföremålet är nämligen lång. Form 1952, s. 31

[SKISS 1.c]

c) (i sht i vitter stil) oeg. l. mer l. mindre bildl. Gud har samlat dem (dvs. de döda) i sin inre atelier . .. Månget svartkritstreck i deras esquisse här nere har en bättre och kunnigare mästares hand rättat. ALMQVIST JK 131 (1835). Det var verkligen trist med dessa skisser till hem (dvs. upp- möblerade heminteriörer i varuhus), där livet, själen fattades. SIWERTZ Varuh. 67 (1926); jfr b. jfr PLAN-SKISS.

[SKISS 2]

2) (i sht i fackspr.) utkast till ett litterärt arbete; äv. om översiktligt l. i stora drag hållet kort(are) prosastycke; stundom äv. (särsk. i förb. med följande bestämning inledd med prep. av l. över, förr äv. om) närmande sig l. övergående i bet.: kortare (schematisk) översikt l. skildring l. karakteristik o. d., översikt osv. i stora l. hastiga drag. LittT 1795, s. 409 Var god bed en yngre dansk litteratör lemna en esquisse om nu lefvande yngre Skalder i Danmark. PWIESELGREN (1837) i MolbechBrevveksl. 2: 107. Karaktererna (i den ursprungliga Fritiofssagan) äro ej så bestämdt tecknade, så individuelt utförda . . som i den nyare bearbetningen (av Tegnér). Den gamla sagan är mera en skizz. SKN 1841, s. 22 Den biografiska skiss öfver skalden, som föregår dikterna, är (osv.). RIDDERSTRÖM Petöfi Dikt. IV (1879). En rad fullkomligt . . osensationella skisser av bolsjevikledarna. CLAËSON Lockhart Farväl 29 (1934). I uppläggningen av kapitlet om repertoarproblemet i teaterutredningens första betänkande anar man redan den preliminära skissen till boken om Det moderna dramat. ANDERSSON i 3SAH LXI. 1: 46 (1950).– jfr PROSA-, RADIO-, RESE-SKISS. – särsk.

[jfr eng. sketch i motsv. anv.]

om urspr. från Engl. stammande o. i Sv. väsentligen på 1840-talet odlad kortfattad skönlitterär prosaberättelse kännetecknad av att händelser o. karaktärer framställas på ett snabbt l. flyktigt, mer l. mindre ofullständigt l. fragmentariskt sätt; äv. om annan kortfattad skönlitterär prosaskildring (särsk. novell(ett) l. essä); äv. (i sht i sg. best.) om genren. STURZEN-BECKER (1841; i titel. För att varda qvitt denna ungdomskärlek, antiken, . . måste (jag) skrifva en liten samling skizzer. RYDBERG Brev 1: 258 (1874). Skissen .. är engelsk, en .. avkomling av Steele-Addison eller Sterne. . . Att även här tyskarna varit förmedlande, kan misstänkas. För övrigt fick termen hos oss en vidsträcktare användning än annorstädes; den omfattade ej blott engelsk sketch och fransk feuilleton (Sturzen-Becker) utan också novelletten (Blanche). SvLittH 2: 481 (1919). (Sturzen- Beckers) följetonger bilda övergången till en rad av roliga och väl skrivna kulturhistoriska skisser – om kaffet, tobaken, kniv och gaffel m. m. – av vilka de flesta på 1860talet offentliggjordes i Posttidningen. SCHÜCK (o. Warburg) 3LittH 6: 558 (1930). Vuxna kvinnor gingo inte ensamma hem om kvällarna och många upproriska skisser skrevos om hur fula gamla fröknar läto hämta sig av söta unga jungfrur. KRÆMER Brantings 73 (1939). I en månadstidskrift fick Dickens 1833 sin första novellistiska skiss tryckt; den följdes snart av flera, och 1835 utkom det första bandet av skisserna i bokform, men ännu så länge anonymt: "Sketches by Boz". JOSEPHSON Bull VLittH 400 (1948). MARTINSON MötDikt. 298 (1950).

[SKISS 3]

3) mus. utkast till ett musikaliskt arbete l. verk; äv. (numera nästan bl. i namn på kompositioner) om kort musikstycke med impressionistisk l. improvisatorisk prägel. De små skizzerna (dvs. ton- sättaren Adolf Lindblads små stycken för piano) vederforos . . en tolkning som hvarje annan tonsättare skulle kunna önska sig. NORMAN MusUpps. 169 (1884). (Beethovens) Skiss till "glädjetemat" i nionde symfonins körfinal. Ton- konst. 1: 181 (1955). jfr SKÄRGÅRDS-SKISS.

Ssgr: (i allm. till 1–3. – Anm. Av nedan anförda ssgr kunna skiss-arbete, -maner, -teknik äv. hänföras till skissa): i

– SKISS-ALBUM. (i sht i fackspr.) album med l. för skisser.

VaruförtTulltaxa 1: 144 (1912; sannol. för teckningar l. målningar).

– SKISS-ARBETE ~⁰²⁰. (i sht i fackspr.) arbete med skiss(er) l. som innebär utförande av skiss(er); särsk. till 1 b. HantvB I. 2: 164 (1934).

– SKISS-ARTAD, p. adj. (i sht i fackspr.) som liknar l. överensstämmer med l. har karaktären av en skiss; äv. ss. adv.; jfr -mässig. LJUNGGREN Est. 1: 150 (1856). ÖSTERGREN (1939; ss. adv.). Form 1946, s. 118 (om teckningar).

– SKISS-BLAD. (i sht i fackspr.) blad (se d. o. 2) med l. för skiss(er); särsk. till 2: blad (se d. o. 2

[SKISS-BLAD.ssg 2.a]

a) med skissartad litterär framställning; jfr -boksblad. Skissblad om poeter. VESTERLUND (1914; boktitel). På ett skissblad ser man herrgården. ÖSTERGREN (1939).

– (1) SKISS-BLOCK. block (se d. o. β

[SKISS-BLOCK.ssg 2.a]

a) med l. för skisser. PedT 1904, s. 65

– SKISS-BOK. (i sht i fackspr.) bok med l. för skisser; jfr -häfte. Han gick ned till bryggan med en skizzbok i handen .. (och började avteckna) de metande hamnbusarna. JOLIN Ber. 6: 217 (1881). I åratal kunde .. (Beethoven) gå och brottas med motiven och deras bearbetning, innan han fick dem slutgiltigt utformade, vilket bl. a. kan konstateras genom . . hans skissböcker. 2SvUppslB 3: 398 (1947). De . . skissböcker, som de båda Polhemseleverna Carl Johan Cronstedt och Augustin Ehrensvärd 1729 fyllde med ritningar över mästarens mekaniska inrättningar. LINDROTH Gruvbrytn. 1: 331 (1955).

Ssg (i sht i fackspr.):

– skissboks-blad. jfr skiss-blad. Skissboksblad från Grekland . . af (arkitekten) Ragnar Östberg. PT 1905, nr 260, s. 3. Hur . . (Strindberg) ur detta ytterst disparata material av lösrivna skissboksblad lyckats framtrolla ett av sina mest helgjutna verk (dvs. Ett drömspel) förblir alltjämt ett mysterium. LAMM i 3SAH LIII. 2: 162 (1942).

– (1) SKISS-BRÄDE. konst. pannåliknande skiva att spänna målarduk l. papper på för tagande av skiss(er); jfr -pannå. Skissbräden ingå ofta i målarskrins utrustning. KJELLANDER FärghVaruk. 350 (1940).

– SKISS-FORM. (i sht i fackspr.) om skiss' form; form som liknar l. har karaktären av en skiss, skissartad form. 1909 utkom . . (författarens) synnerligen intressanta kulturbilder i biografisk skissform. 2NF 14: 1062 (1911). Tavlorna . . är utarbetade i skissform. COLLIANDER Repin 238 (1942).

– SKISS-FÖRSLAG. särsk. (byggn. o. tekn.) till 1 b: förslag (till ngt) i form av skiss(er). Motorför. 1928, nr 3, s. 18 (i fråga om förslag till märken för trafikchaufförer och deras bilar). Vi önskar .. (anställa) yngre skicklig tekniker med förmåga att prydligt och trevligt upprätta skissförslag och ritningar för småhus. DN(A) 1964, nr 23, s. 18.

– SKISS-HÄFTE. (i sht i fackspr.) jfr -bok. Målarens skisshäften. Rig 1960, s. 38

– (1 a) SKISS-KARTA. (i fackspr.) karta i skissform. NFMånKr. 1938, s. 4

– SKISS-MANER. (i fackspr. l. vitter stil) jfr maner sbst.¹, ⁴. Han (dvs. arki- tekten) tecknar den grå portalen / på slarfvande skissmanér. TAVASTSTJERNA Morg. 33 (1884). Det djärfva och lätta skizzmaneret (i japansk målarkonst) kan öfverskyla felteckningarna men gör det långt ifrån alltid. NordT 1886, s. 65. De bästa proven på . . (Sturzen-Beckers) skissmanér finns i samlingarna Med en bit krita (1841), Med en bit blyerts (1842) och Ur Stockholmslifvet (1844). IllSvLittH 3: 495 (1955).

– SKISS-MÄSSIG. (i sht i fackspr.) skissartad. NordT 1885, s. 310 (om porträtt). Följande framställning (av konserveringsmetoder för fisk) måste av flera skäl begränsas till en skissmässig översikt. HASSLÖF SvVästkustf. 347 (1949).

Avledn.:

– skissmässighet , r. l. f. (tillf.) ÖSTERGREN (1939).

– (1) SKISS-PANNÅ. konst. pannå (av papp l. kryssfanér o. d.) för tagande av skiss(er); jfr -bräde. Skisspannåerna äro lätta, därför lämpliga att föra med sig ut i naturen. En annan stor fördel är, att man kan måla med antingen tempera eller oljefärg. KJELLANDER Färgh- Varuk. 350 (1940).

– (1 b) SKISS-PROJEKTERING. (i fackspr.) projektering (av ngt) i form av skissartat (skissartade) förslag. Avgift . . . För skissprojektering som avser enkla förslag till ändring eller komplettering av driftsbyggnads (dvs. för drivande av jordbruk nödvändig bygg- nads) inredning (osv.). SFS 1967, s. 975

– (1) SKISS-RITNING. (i sht i fackspr.) ritning av skiss(er); äv. (o. i denna anv. företrädesvis till 1 b) konkret, om ritad skiss. TT 1897, Byggn. s. 43 (konkret). Lärobreven . . illustreras med ritningar och fotografier. . . Med dessa som grund är det lättare att sätta sig in i skiss- och detaljritningens teknik. Form 1946, Omsl. s. 11.

– SKISS-SAMLING. särsk. (i fackspr. l. vitter stil) till 2 slutet: samling av litterära skisser. RYDBERG Brev 2: 105 (1875).

– (1) SKISS-TECKNARE. KLINT (1906).

– (1) SKISS-TECKNING. abstr. o. konkret. SFS 1909, nr 28, s. 52. Därs. 1914, nr 133, s. 450 (konkret).

– SKISS-TEKNIK. (i fackspr.) teknik vid utförande av skiss; särsk. till 1. KUMLIEN Oljem. 281 (1946).

– SKISS-UTKAST ~⁰², äv. ~²⁰. utkast (till ngt) i form av skiss; särsk. till 1 b. HandHantv. Hantv. 2: 98 (1935).

Avledn.:

– SKISSA , se d. o.

– SKISSIG , adj. (i fackspr. l. vitter stil) till 1-3: som utmärker l. kännetecknar l. liknar en skiss; äv.: kännetecknad l. präglad av (böjelse för) skissartad framställning; särsk. till 1. STRINDBERG TalNat. 145 (1910; om manér vid målning).

– SKISSIST , m. ig.

[jfr t. skizzist; delvis till skissa l. skissera]

(†) till 1, = skissör a. HAMMARSKÖLD KonstH 14 (1817). DALIN (1871).

Avledn.:

– skissistisk , adj. (†) kännetecknande för en skissör. HAMMARSKÖLD KonstH 210 (1817; i n. sg. best., substantiverat). särsk. i utvidgad anv. (med anslutning till skiss 2), om litterärt arbete: ofullständig, fragmentarisk. HAMMARSKÖLD SvVitt. 2: 140 (1819).

– SKISSÖR , m. ig.

[delvis till skissa l. skissera]

(i fackspr. l. vitter stil) till 1–3: person som gör skiss(er) l. som kännetecknas av böjelse för skissartad framställning; särsk.

[SKISSÖR.avl 2.a]

a) till 1, om konstnär; jfr skissist. I hans (dvs. målaren Kallstenius') båda landskapsbilder känna vi igen honom sadan han varit förr, en talangfull skissör. DN 1899, nr 104 55 A, s. 2

[SKISSÖR.avl 2.b]

b) till 2 (slutet), om författare l. skribent. Om jag vore en driven skizzör, skulle jag nu ge dig en bild av fysionomien och sederna på ett äkta anboret, storståtligt och högadligt herresäte. HOLLERTZ Resa 287 ( c. 1855). (Dickens) torde . . icke varit utan inverkan på en skizzör och tendensförfattare som Onkel Adam. ( SCHÜCK o.) WARBURG 2LittH IV. 1:41 (1915).