, äv. (vard.)
l.
.
[jfr sv. dial. (Smål.) sjusta ut ngn, hastigt föra ut ngn].
.
).
.
.
[sv. dial.
skjussa, skyssa, skussa, skossa, äv. (med apokoperad ändelse)
skuts; jfr d. skydse, d. dial.
sjusa, nor.
skysse, nor. dial.
skyssa, skjassa; till
SKJUTA v.¹,; i bet.
2–5 är ordet möjl. påverkat av sådana ord som
SKJUTSFÄRD,
SKJUTSHÄST, SKJUTSRESA; jfr
, s. 101 ff.– Jfr
, s. 75 (
c.
).
).
.
).
).
).
o.
. – särsk.
).
, s. 12
).
).
).
[sv. dial. skjutsa fogden (
).
.
).
. β)
.
).
.
).
).
).
).
).
).
).
.
).
).
).
o.
. – särsk.
).
).
).
4: 99.
). särsk.
).
).
).
med mer l. mindre adjektivisk bet.; äv. i substantivisk anv.
).
2: 519.
, s.
.
förh., numera föga br.) ss. vbalsbst.
(jfr ε'), i uttr. taga skjutsning, närmande sig konkret anv.: tillltvinga sig transport(medel) rör att färdas därmed; jfr
α'.
).
).
).
).
).
.
).
).
).
).
.
).
). – särsk. (
).
Ssgr: (till
2):
A
(Anm. ¹:o Vissa av nedan anförda ssgr kunna äv. hänföras till
skjuts. 2:o En l. annan av nedan anförda ssgr kan möjl. äv. hänföras till
skjut, sbst.¹):
–
SKJUTS-ALLMOGE ~⁰²⁰. (förr)
jfr -bonde. PH 7: 5615 (
1763).
–
SKJUTS-ANSLAG ~⁰² l. ~²⁰. (förr) sammanfattande, om de hemman som anslagits att utföra skjutsning vid visst skjutshål.
BtRStP 1823, 8: 789.
–
SKJUTS-ANSTALT ~⁰² l. ~²⁰. (om ä. förh.)
[SKJUTS-ANSTALT.ssg 1]
1) (
numera föga br.)
= -väsen(de). LBÄ 16–
17: 121 (
1798).
AdP 1815, 2: 584.
[SKJUTS-ANSTALT.ssg 2]
2) konkret, om gästgiveri l. skjutsstation; jfr -inrättning 2, -ställe. NorrlS 1–
6: 118 (
1802).
–
SKJUTS-BEFORDRING. (
om ä. förh.,
numera föga br.)
befordran (av resande) gm skjutsväsendet. BtPStP 1856–58, IV. 2:
nr 17, s. 6 (:
skjuts- och post-befordring).
Därs. 1862–63, IV. 2: nr 21, s. 16.
–
SKJUTS-BESTYR. särsk. (
förr)
om (uppdraget att sköta om skjutsningen inom skjutsväsendet; jfr bestyr 2. AdP 1828–30, 11: 279.
–
SKJUTS-BETING. (
om ä. förh.,
numera föga br.) =
-entreprenad. SFS 1870,
nr 51, s. 3; jfr
BtRiksdP 1878, I. 1:
nr 1, Bil. 6 e, Litt. C,
s. 16 BtRiksdP 1871, I. 1: nr 28,
s. 17 –
SKJUTS-BIDRAG ~⁰¹ l. ~²⁰. (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) bidrag till kostnader för skjutsning, resebidrag.
SFS 1914,
s. 383 –
SKJUTS-BITRÄDE ~⁰²⁰. (förr)
om biträde med skjutsning gm skjutsväsendet. BtRiksdP 1870, I. 1:
nr 32, FörslPoststadg.
s. 21.
–
SKJUTS-BOLAG ~⁰² l. ~²⁰. (förr)
av skjutsskyldiga bildat bolag med uppgift att utföra skjutsning (på sådant sätt att bördan därav fördelades rättvist mellan delägarna) ; jfr skjutsar-lag. BtRStP 1859–+60, IV. 2: nr 8, s. 5.
–
SKJUTS-BONDE. (
förr)
bonde som var skjutsskyldig l. utförde skjutsning, särsk. gm att åtfölja resande ett skjutshåll för att köra l. ta hand om (o. föra tillbaka) skjutshäst(ar) o. d.; jfr -karl 1. 3SthmTb. 1: 234 (
1594).
–
SKJUTS-BORGARE. (
förr)
borgare som var skjutsskyldig l. utförde skjutsning. BorgP 1809, 1: 615.
–
SKJUTS-BUD,
sbst.² (sbst.¹ se sp. 4280). (nästan bl. om ä. förh.)
bud (se d. o. 1 b ε) angående skjutsning; särsk. (förr) om sådant bud varigm skjutsskyldig(a) kallades att fullgöra skjutsning; jfr skjutsfärds-bud. AdP 1800,
s. 790 --BÅT. (
förr)
båt avsedd för l. använd vid skjutsning inom skjutsväsendet. SUFinlH 2: 102 (
1604).
–
SKJUTS-BÖRDA. (
förr)
om den börda som skjutsskyldigheten utgjorde. AdP 1800,
s. 760 –
SKJUTS-BÖTE. (
†)
om böter utdömda på grund av försummad skjutsskyldighet; jfr böte sbst.¹, ⁴. VDAkt. 1725,
nr 497.
–
SKJUTS-DAGSVERKE ~⁰²⁰. (förr)
dagsverke utgjort i form av skjutsning. IT 1791,
nr 49, s. 3 (:
skjuts- och hjelp-dagswerken).
–
SKJUTS-DISTRIKT. (
förr)
om vart o. ett av de distrikt som utgjorde en enhet inom skjutsväsfindet. BtRStP 1834–35, 8: nr 98, s. 15.
–
SKJUTS-DRÄNG. (
förr)
dräng med uppgift att utföra skjutsning; särsk. om en av skjutsentreprenör o. d. anställd dräng som åtföljde resande ett skjutshåll för att köra l. ta hand om (o. föra tillbaka) skjutshäst(ar) o. d. (jfr -karl 1). LIND 1: 759 (
1749).
Entrepreneuren skall förpligtas att vara försedd med säkra skjutsdrängar. BtRStP 1840–41, 8: nr 26,
s. 18 –
SKJUTS-DYGN (
förr)
dygn (räknat från kl. 6 e. m., sedermera från kl. 6 f. m.) varunder ngn var skyldig att tillhandahålla skjutsning.
BROMAN Glys. 1: 346 (
1710).
BtRiksdP 1878, I. 1:
nr 11, Bil. s. 47
(räknat från kl. 6 e. m.). SFS 1919, s. 257
(räknat från kl. 6 f. m.). –
SKJUTS-ENTREPRENAD. (
förr)
entreprenad varigm ngn åtog sig att tillhandahålla skjutsning (mot bestämd ersättning). LBÄ 16–
17: 126 (
1798).
Ssgr (förr) :
–
skjutsentreprenad-auktion.
auktion varigm skjutsning utbjöds på entreprenad till lägstbjudande. BtRiksdP 1875, IV.
1: nr 45, s. 3.
–
skjutsentreprenad-period.
om period för vilken skjutsentreprenad gällde. SFS 1908,
nr 8, s. l.
-system. om systemet att utbjuda skjutsning på entreprenad. AdP 1828–30, 11: 270. --ENTREPRENÖR. (
förr)
jfr -entreprenad. AdP 1800,
s. 840 –
SKJUTS-ERSÄTTNING ~⁰²⁰. (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.)
om ersättning utgående till den som tillhandahållit (o. under färden handhaft) transportmedel; äv.: skjutskostnadsersättning. SFS 1827, s. 1286 (:
skjuts- och rese-kostnads-ersättning);
möjl. till -kostnads-ersättning. Därs. 1834,
nr 24, s. 5
(om skjutskostnads- ersättning). BtRStP 1853–54, 8: nr 89, s. 22.
–
SKJUTS-FART. (
†)
skjutsning; jfr skjutsfärd. 2RA 1: 356 (
1723).
–
SKJUTS-FJÖL.
(-fjel) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat, om ä. förh.) = -kavle. Kulturen 1938, s. 42 (från Hall.). --FLICKA. (nästan bl. om ä. förh.)
jfr -pojke. LBÄ 9 10: 107 (
1798).
–
SKJUTS-FOGDE. (
förr)
== -rättate. HTSkån. 1: 198 (
1658;
från Blek.).
–
SKJUTS-FOLK.
(nästan bl. om ä. förh.) jfr
-karl 1.
SvTr. V. 1: 268 (
1617).
–
SKJUTS-FRI. (
förr)
icke skjutsskyldig. LBÄ 1617: 145 (
1798).
–
SKJUTS-FRIHET ~⁰² l. ~²⁰. (förr)
[SKJUTS-FRI.ssg 1]
1) [jfr
-fri] om förhållandet att vara befriad från skjutsskyldighet; jfr
skjutsfärds- frihet. skiutzgästningz- och vthskrifninga friheet).
[SKJUTS-FRI.ssg 2]
2) rättighet att åtnjuta skjutsning, särsk. friskjuts. Konglige Maj:t kan .. icke tillåta Officererne fri skjuts, åter och fram då General-Munstringar, Regimentsmöten eller Exerceringar hållas skole, efter som sådane Skjuts-friheter intet i slike mål tillåtas. LMil. 1: 124 (
1681).
BondP 1828–30, 5: 405.
–
SKJUTS-FRÅGA.
fråga rörande skjutsning; särsk. (förr) : fråga rörande skjutsväsendet. BtRStP 1859–60, IV. 2: nr 33, s. 6.
–
SKJUTS-FÖRBINDELSE. (
förr)
förbindelse (mellan två orter o. d.) upprätthållen gm skjutsning. SvGeogrÅb. 1947,
s. 121 –
SKJUTS-FÖRFATTNING. (
om ä. förh.)
[SKJUTS-FÖRFATTNING.ssg 1]
1) (
numera föga br.)
om skjutsväsendet(s organisation); jfr -ordning 1 o. författning 5. BtRStP 1817–18, 1O: 321.
[SKJUTS-FÖRFATTNING.ssg 2]
2) författning (se d.o. 6) angåendp skjutsväsendet; jfr -förordning, -lag, sbst.¹, -ordning ², -stadga o. skjutsfärds-ordning 2. AdP 1800,
s. 414 –
SKJUTS-GALOPP. (
†)
== halv-galopp. DALIN 1: 664 (
1852).
–
SKJUTS-GILLE. (
förr)
sammanslutning av skjutsentreprenörer. GT 1788,
nr 77, s. 3 (:
Skjuts- och Åkerie-Gille).
–
SKJUTS-GOSSE. (
nästan bl. om ä. förh.)
–
skjutsentreprenad-pojke;
jfr skjuts- färds-gosse. UpplDomb. 1: 58 (
1626).
–
SKJUTS-GÅRD. (
förr)
gård där skjutsning tillhandahölls åt resande, skjutsanstalt (se d.o. 2); särsk. i uttr. skjuts- och gästgivargård. FörarbSvLag 5: 228 (1713: skiuts- och
giästgifwara gårdar, pl.). HEDIN Pol 1: 17 (
1911).
–
SKJUTS-HALTPUNKT. (
förr)
om förh. inom skjutsväsendet i Finl.: hållplats utan ordinarie skjutsning men med möjlighet för resande att få extra skjutsning. FFS 1918,
nr 140, s. l.
–
SKJUTS-HERRE.
(†, om utländska förh.) om man (av högre stånd) som tillhandahåller skjutsning mot ersättning (o. medföljer resande för att Skydda honom under resan). KEMPE FabritiiL 72 (
1762;
om persiska förh.).
–
SKJUTS-HOVMAN.
(-håmman) (†)
herreman stadd på resa med anlitande av skjutsväsendet; jfr hovman 2. Tidfördrijf C 4 a (
c. 1695).
–
SKJUTS-INDELNING ~⁰²⁰. (förr)
indelning av skjutsskyldigheten inom ett skjutslag (o. fastställande av den utsträckning i vilken varje skjutsskyldig inom skjutslaget skulle tillhandahålla skjutsning). PH 7: 5614 (
1763).
–
SKJUTS-INRÄTTNING ~⁰²⁰. (förr)
[SKJUTS-INRÄTTNING.ssg 1]
1) om (föreliggande l. föreslagen inrättning av) skjutsväsendet; jfr skjutsfärds- inrättning. PH 8: 7512 (
1766).
[SKJUTS-INRÄTTNING.ssg 2]
2) om inrättning tillhörande skjutsväsendet; särsk. konkret, om skjutsanstalt (se d.o. 2). VgFmT I. 6–7: 34 (i handl. fr. 1755).
Kombinationen skjutshåll – gästgiveri medförde att anläggningen ofta kom att knytas sanman med .. biljard, kägelbana (o. d.) . . Norrköpings skjutsinrättning .. ger en .. bild av hur en anläggning av detta slag fungerade. PAULSSON SvStad 1–
2: 65 (
1950).
Ssg:
–
skjutsinrättnings-lista. (
förr)
till -inrättning 1: på gästgivargård uppsatt anslag innehållande en (av vederbörande landshövding bestyrkt) redogörelse för hur skjutsväsondet på orten var inrättat; jfr skjuts-lista sbst.², PH 6: 4403 (
1756).
–
SKJUTS-KAMP.
(nästan bl. om ä. förh., vard.) skjutshäst. NVexjöBl. 1848,
nr 8, s. 3.
–
SKJUTS-KARL.
[SKJUTS-KARL.ssg 1]
1) (
nu mera i sht i skildring av ä. förh.)
till 2: karl som skjutsar l. utför göromål som ha samband med skjutsning; särsk. (förr) dels om karl som åtföljde resande ett skjutshåll för att köra l. ta hand om (o. föra tillbaka) skjutshäst(ar) o. d., skjutsbonde l. skjutsdräng, dels om karl som yrkesmässigt ombesörjde personbefordran med hästanspänt fordon, åkare o. d. RISINGH KiöpH 97 (
1669).
(En lag borde ut- färdas) att en ridande äfwen skulle betala lega för den framför honom ridande Skjutskarlens häst. AdP 1789, s. 440.
Då . . (åkdonet) kommit nästan utför . . (backens) första afsats, grep . . (den resande) hastigt tyglarna ur skjutskarlens hand. SNELLMAN Gift. 2–
3: 144 (
1842).
(Sta- tionsinspektoren, som anmodats att skaffa ett åkdon) skickade .. en pojke till en skjutskarl han kände, och snart körde en rymlig släde fram. KRUSENSTJERNA Pahlen 7: 392 (
1935).
[SKJUTS-KARL.ssg 2]
2) (om förh. i Finl. under 1930-talet) till 2 c, = skjutsare 3. SvD(A) 1930,
nr 339, s. 17.
–
SKJUTS-KAVLE. (
förr)
kavle (se d. o. 1 i) som sändes för att ange vem (inom ett skjutslag) som var i tur att utföra skjutsning; jfr -bricka, -fjöl, -klubba, -tavla. VRP 23/10
1719.
–
SKJUTS-KAVLE. (
förr)
jfr -kavle. RedNordM 1908,
s. 11 --KONTOR. (
förr)
kontor som omhänderhade angelägenheter rörande skjutsväsendet i en stad. LdVBl. 1838,
nr 30, s. 4
(i Malmö). –
SKJUTS-KONTRAKT. (
förr)
kontrakt angående skjutsentreprenad. BtRStP 1859–60, IV. 2: nr 8, s. 29.
–
SKJUTS-K 0STNAD. (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) kostnad för skjutsning. HovförtärSthm 1770,
s. 3628
Ssg:
–
skjutskostnads-ersättning. (
numera nästan bl. i skildring av ä. förh.)
ersättning för skjutskostnad vid tjänsteresa; jfr skjuts- ersättning. SFS 1837,
nr 49, s. 3.
–
SKJUTS-KRAKE.
(nästan bl. om ä. förh., vard.) skjutshäst. DE GEER Minn. 1: 18 (
1892).
–
SKJUTS-KÄRRA.
[SKJUTS-KÄRRA.ssg 1]
1) (
nästan bl. om ä. förh.)
kärra använd vid l. avsedd för skjutsning; särsk. (förr) om kärra ställd till förfogande gm skjutsväsendet; jfr rapphöna 2. JAKOBSSON BevBekädn. 464 (
i handl. fr. 1630: Skusskerror; vid militärt förband. (Professor Svedelias' resor i Sv.) måste merendels ske på skjutskärra. Lundag- Kron. 2: 35 (
1921).
[SKJUTS-KÄRRA.ssg 2]
2) bildl. (med anslutning till skjutsa, v.¹ 1 d β), i uttr. som syfta på att obefordrad prästman (under längre tid) i sin tjänst förflyttas än hit, än dit; särsk. i uttr. konsistorii skjutskärra; jfr konsistorie-kärra. (Prästen) fick stanna i Södertörn, oaktadt "skjutskärran" flera gånger stod färdig att framköras utanför hans dörr. HAGSTRÖM Herdam. 3: 150 (
1899).
Från Mjölby förflyttades jag på konsistorii skjutskärra till Vikbolandet, Tjust och andra platser. AURELIUS Männ. 183 (
1935).
–
SKJUTS-LAG,
sbst.¹, r. l. f. l. m. (förr) jfr -författning 2. BondP 1817–18, 1: 271.
–
SKJUTS-LAG,
sbst.², n. (
förr)
lag (se lag, sbst.³ ¹⁴ c) l. organisation för skjutsning; särsk. dels ss. sammanfattande beteckning för de (ägare av) hemman som voro skyldiga att svara för skjutsning från en ort, dels ss. sammanfattande beteckning för de borgare som utsetts att svara för skjutsningen i l. från en stad; jfr skjutsar-lag. PH 2: 1137 (
1734;
i stad. JUHLIN-DANNFELT 356 (
1886;
om samfällighet av skjutsningsskyldiga ford- ägare).
Ofta delades ännu för ett 60-tal år sedan större byar i ett par skjutslag (för att skjutsa vid begravningar). NORDSTRÖM Luleåkult. 87 (
1925).
–
SKJUTS-LASS.
(nästan bl. i skildring av ä. förh.) lass som (skall) skjutsas l. har skjutsats. ENSTRÖM Gråbacka 259 (
1929).
–
SKJUTS-LEGA.
(näs tan bl. om ä. förh.) lega för skjutsning; särsk. (förr) om (en per mil beräknad) avgift som erlades av resande till skjutsskyldig l. skjutsentreprenör inom skjutsväsendet. För Skiutz och Hestlego, för Inkiöpare .. (som) hafwa Vthrest och Vpkiöpt provision. HovförtärSthm 1680 a, s. 107; möjl. icke ssg.
Därs. 1692 A,
s. 2344 Maximibeloppet af den skjutslega, som må af entreprenör få uppbäras .., fastställes af Kongl. Maj:t. SFS 1878,
nr 18, s. l.
SFS 1933, s. 708
(i fråga om linjetrafik med motorfordon). –
SKJUTS-LISTA,
sbst.² (sbst.¹ se sp. ⁴²81). (förr)
skjutsinrättningslista. FörklGästg. 1766, § 13.
–
SKJUTS-LÄNGD,
sbst.² (sbst.¹ se sp. ⁴²82). [SKJUTS-LÄNGD.ssg 1]
1) (
förr)
== skjutsfärds-längd. SvRiksd. 3: 441 (
1933;
om förh. 1639).
2) (†) om bestämd vägsträcka mellan två hästombyten vid skjutsning, skjutshåll (se d. o.
5). PH 7: 5614 (
1763).
–
SKJUTS-MÄRR.
[SKJUTS-MÄRR.ssg 1]
1) (
nästan bl. om ä. förh.)
ss. skjutshäst använd märr; äv. ss. nedsättande beteckning för häst. Tidfördriff A 5 a (
c. 1695).
Hästen een fullkomlig Skiutzmärr Casseras. GenMRulla 6/10
1711.
[SKJUTS-MÄRR.ssg 2]
2) (vard., numera mindre br.) i mer l. mindre bildl. anv.; särsk. (med anslutning till skjutsa, v.¹ 1 d β) i uttr. konsistorii skjutsmärr, konsistorii skjutshäst. Amanuenssysslorna . . (ha) varit ett slags skjutsmärrar hvarpå man sökt praktisera sig fram till någon bättre beställning. TEGNÉR Brev 1: 119 (
1806).
SCHRÖDER 2Bruksb. 145 (1903: konsistorii skjutsmärr).
–
SKJUTS-OMKOSTNAD ~⁰²⁰. (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.)
= -kostnad. DA 1808,
nr 67, s. 12 –
SKJUTS-ORDNING. (
förr)
[SKJUTS-ORDNING.ssg 1]
1) ordning (se d. o. 3) i fråga om skjutsning, skjutsväsen; jfr -författning 1 o. skjutsfärds-ordning 1. BtRStP 1817–18, 10: 320.
[SKJUTS-ORDNING.ssg 2]
2) förordning angående skjutsväsendet; jfr -författnig 2 o. skjutsfärds-ordinantia, -ordning 2. RP 9: 106 (
1642).
–
SKJUTS-PENNING.
[SKJUTS-PENNING.ssg 1]
1) (i formen -pengar, i sht förr äv. -penningar) (nästan bl. om ä. förh.) i pl.: pengar använda l. avsedda till betalning för skjutsning; särsk. (
förr)
om den skjutslpga som erlades av resande till skjutsskyldig l. skjutsentreprenör; jfr 3 o. skjuts 4, skjutsfärds-penning 1. Skiudz och Tere penningar (ingå i utgiherna för ett bröllop). HovförtärSthm
1642, s. 572; möjl. icke ssg.
Därs. 1673,
s. 406 Siusspenningar för 5 st ridhästar. Därs. 1720 A,
s. 946 För en .. färd (med häst o. släde mellan Kolbäck o. Sthm c. 1810) fick prosten betsla 5 riksdaler i skjutspengar. MANGÅRD Dybeck 41 (
1937). särsk. (
†)
i uttr. halva skjutspenningar, halv skjuts (se d.o. 4 c). HovförtärSthm 1761, s. 387 Därs. s. 1015.
[SKJUTS-ORDNING.ssg 2]
2) (i formen -penningar) (förr) i pl.: skjutsfärdspenningar (se skjutsfärds-penning 2). RP 9: 109 (
1642).
[SKJUTS-ORDNING.ssg 3]
3) (
numera bl. tillf.)
koll. (i sg.), om skjutspengar (se 1); jfr penning I 7 b β. UrFinlH 334 (
1790).
Ssgr:
–
skjutspenning-avgift.
(-penninge- 1823) (förr)
till -penning 2, om skjutsfärdspenningar. BoupptVäxjö 1823.
–
skjutspenning-betalning. (-penninge-
1791) (
nästan bl. om ä. förh.)
till -penning 1, 3: betalning av skjutspengar. Tågordn. 15/9
1791, s. C 2 a.
–
SKJUTS-PISKA. (
nästan bl. om ä. förh.)
piska använd l. avsedd att användas vid skjutsning; särsk. om enkel piska med tageltamp o. smalt träskaft. BLIX SvFinance 162 (
1797).
DALIN (
1854).
–
SKJUTS-POJKE.
(nästan bl. om ä. förh.) pojke som skjutsar). utför göromål som ha samband med skjutsning; särsk. (förr) om pojke som åtföljde resande ett skjntshåll för att köra l. ta hand om (o. föra tillbaka) skjutshäst(ar) o. d.; jfr -gosse. GYLLENIUS Diar. 57 (c. 1670).
Adam Smedberg .. föddes den 30 ja- nuari 1813. . . Efter sin konfirmation . . hade han någon tid tjänst såsom skjutspojke vid en gästgivaregård. KyrkohÅ 1933,
s. 152 MARTINSON MötDikt. 73 (
1959). särsk.
mer l. mindre bildl. LIVIJN 2: 240 (
1834).
–
SKJUTS-POLLETT. (
†) til)fälligt placerings- l. legitimationskort utdelat vid hovet i samband med utfärd i vagn; jfr
pollett, sbst2
2 a γ.
HovförtärSthm 1769, s. 1461
–
SKJUTS-PÅLAGA ~⁰²⁰ (förr)
jfr -börda. BtRStP 1862–53, IV. 2: nr 21, s. 25.
–
SKJUTS-RAGLA,
f. l. r.; best. -an. [med avs. på senare ssgsleden jfr sv. dial. ragel, n., lång, skranglig person; till ragla, v.] (
†)
skranglig skjutshäst. TESSIN Skr. 85 (
1759).
–
SKJUTS-REDSKAP ~⁰² l. ~²⁰. (numera föga br.)
om sadel l. fordon l. farkost o. d. använd (använt) vid l. avsedd (avsett) för skjutsning. PH 1: 83 (
1719).
AdP 1800,
s. 855.
–
SKJUTS-REGLERING (
förr)
reglering (se reglera 2, 3) av bestämmelser rörande skjutsväsendet. LBÄ 16-
17: 123 (
1798).
–
SKJUTS-REN.
(numera bl. i skildring av å. förh.) ren använd ss. l. avsedd till dragdjur vid skjutsning (inom skjutsväsendet), körren.
VetAH 1774,
s. 136 –
SKJUTS-RÄKNING. (
nästan bl. om ä. förh.)
räkning på skjutskostnader. HovförtärSthm 1756, s. 672.
–
SKJUTS-RÄTTARE. (
förr)
befattningshavare med huvudsaklig uppgift att (ss. länsmans biträde) handha skjutsväsendet inom ett visst område (o. tillse att transportmedel vid behov ställdes till förfogandfe); äv.: hållkarl; jfr -fogde, -utredare, rättare 2 (slutet), skjutsare 1 o. skjutsnämnare. HFinlH 4: 25G (1556).
Hållkarlar och skiuterättare, som äro Länds- och Fierdingsmän til hielp. 2RARP 13: 460 (
1743).
Skjuterättare . . säjs i några orter för Hållkarl. WESTE FörslSAOB (
c. 1815).
Ssgr (förr):
–
skjuterättar-pengar, äv.
skjutsrättare-pengar, pl. om ersättning som skjuterättare erhöll av resande.
JSALBERG (
1784) hos
HJELT Medicinalv. 2: 45.
–
skjuterättar-syssla.
SPF 1819,
s. 491 –
skjuterättar-tjänst.
VDAkt. 1737,
nr 86.
–
SKJUTS-RÄTTERI.
(
†)
om skjuterättares verksamhet. ARNELL Stadsl. 164 (
1730).
–
SKJUTS-SADEL. (
förr) (enkel) sadel (av det slag) som ställdes l. var avsedd att ställas till ridandes förfogande gm skjutsväsendet.
InventVagnHovstall. 1814,
s. 121 jfr: 1 st. mans Rid Sadel 1 st. dito skjuts dito.
BoupptVäxjö 1803.
–
SKJUTS-SELE. (
nästan bl. om ä. förh.)
vid skjutsning använd l. för skjutsning avsedd sele. DA 1808,
nr 84, s. 6.
–
SKJUTS-SKYLDIG. (
förr)
om person l. hemman o. d.: skyldig att tillhandahålla skjutsning (enl. skjutsväsendets regler); äv. substantiverat, om skjutsskyldig person. De skjuts-skyldiges egen önskan i afseende på den föreslagna förändringen. AdP 1800,
s. 406 Länens skjutsskyldige jordägare. SC 1: 337 (
1820).
2NF 25: 1025 (
1917;
om hemman).
–
SKJUTS-SKYLDIGHET ~⁰⁰², äv. ~²⁰⁰. [jfr -skyldig] (
förr)
egenskapen l. förhållandet att vara skjutsskyldig; jfr skjutsfärds-skyldighet. LBÄ 16-
17: 130 (
1798).
–
SKJUTS-STATI 0N. (förr) ställe där resande regelbundet tillhandahölls skjutsning (jämte gästrum, stallrum, vagnbod o. hästfoder m. m.), skjutsanstalt (se d.o. 2); om förh. efter 1878 i sht om sådant ställe utan skyldighet att tillhandahålla logi o. mat (motsatt: gästgiveri). BtRStP 1834, 8: nr 134,
s. 7 Skjutsstation, utan eller i förening med gästgifverirörelse. BtRiksdP 1872, IV. 1:
nr 88–89,
s. 4 Skjuts anstalterna i riket skola vara antingen gästgifverier mec skyldighet att lemna resande herberge och förplägning eller skjutsstationer utan sådan skyldighet. SFS 1878,
nr 18, s. 2.
Ssgr: (förr) :
–
skjutsstations-föreståndare.
SFS 1878,
nr 18, s. 23.
–
skjutsstations-förestånderska.
1908,
nr 48 A,
s. 4 –
SKJUTS-STYRELSE. (
förr)
om (kommunalt tillsatt) styrelse med uppgift att organisera skjutsväsendet i en stad. SFS 1828,
s. 1663.
–
SKJUTS-STÄLLE (
förr)
om ställe där transportmedel tillhandahölls enl. skjutsväsendets regler; särsk.: skjutsanstalt (se d.. 2). SCHEFFER BrGyldenstolpe 11/11
1779; jfr
ODHNER G3 2: 56 (
1896).
–
SKJUTS-SÄTE. (
nästan bl. om ä. förh.)
säte använt l. avsett att användas på skjutskärra o. d. BoupptVäxjö 1865.
–
SKJUTS-TAVLA. (
förr)
vid skjutsanstalt (se d.o. 2) uppsatt tavla angivande avstånd o. skjutstaxa till närmaste skjutsanstalter (jämte andra upnlysningar om skjutsväsendet på orten); äv. om tavla som sändes för att ange vem (inom ett skjutslag) som var i tur att utföra skjutsning; jfr -kavle o. mil-tavla. WINGÅRD Minn. 12: 128 (
1850;
i bild).
Skjutstaflan . . uppsattes vid den gård som skjutsskyldigheten ålåg. HAMMARSTEDT o. ERIXON NordMAllmog. 65 (
1918).
Kulturen 1939,
s. 170 –
SKJUTS-TAXA. (
förr)
taxa för skjutsning. BorgP 1815, 1: 232.
–
SKJUTS-TERMIN. (
förr)
utsatt tidpunkt för skjutsombyte (under längre transport). SFS 1842,
nr 32, s. 15.
–
SKJUTS-TUR. (
förr)
turordning efter vilken skjutsskyldiga utförde skjutsning. SFS 1829,
s. 27.
–
SKJUTS-TVÅNG. (
förr)
jfr -börda. BtRStP 1834–35, 8: nr 98, s. 10.
–
SKJUTS-TYNGD. (
förr)
jfr -börda. AdP 1800,
s. 770.
–
SKJUTS-UTREDARE ~⁰²⁰⁰. (förr)
== -rättare. VRP 3/I
1777.
–
SKJUTS-VERK. (
†)
om färdmedel. Fyra månader af året hvimlar hvarje fält
(i Gangesdeltat) af fiskar, och båtar äro då alltid det enda skjuts-verket.
WIKSTRÖM ÅrsbVetA 1826,
s. 130 –
SKJUTS-VÄG.
[SKJUTS-VÄG.ssg 1]
1) (
förr)
väg där skjutsning var anordnad gm skjutsväsendet. RÄÄF Ydre 1: 91 (
1856).
[SKJUTS-VÄG.ssg 2]
2) (
mera tillf.)
i uttr. i skjutsväg, i fråga om skjutsning. SVANBERG RedLefn. 371 (
1882).
–
SKJUTS-VÄSEN(DE).
sammanfattande, om (allt som har samband med) det ä. system för ordnande av dels statliga transporter (kronoskjuts), dels befordran av resande (gästgivarskjuts, hållskjats, reservskjuts m. m.) l. av post (postskjuts) som urspr. grundade sig på skyldighet för vissa jordägare o. borgare att tillhandahålla skjutsning o. som efter att ha modifierats på olika sätt slutgiltigt avskaffades gm beslut 1933; äv. om motsv. system i andra länder, särsk. i Finl. (där systemet avskaffades gm beslut
1955) ; jfr
-anstalt 1, -författning 1,
-inrättning 1, -ordning 1.
I Norge avskaffades skjuts- väsendet 1951.
SthStadsord. 1: 185 (
1662).
FFS 1918,
nr 140, s. 2 (i Finl.) .
–
SKJUTS-ÅLIGGANDE ~⁰²⁰⁰. (förr)
jfr -skyldighet. BtRStP 1856–58, IV. 2: nr 17, s. 3.
–
SKJUTS-ÄCKA.
[sv. dial. skjutsäkka]
(
†)
enskild omgång av skjutsning, skjutsfärd, skjuts (se d. o. 2 f). BorgP 1815, 1: 228.
B
–
SKJUTSNINGS-ANSTALT. (
förr)
[SKJUTSNINGS-ANSTALT.ssg 1]
1) (
numera föga br.) =
skjuts-anstalt 1. BondP 1828–30, 2: 180.
[SKJUTSNINGS-ANSTALT.ssg 2]
2) = skjuts-anstalt 2. BtRStP 1817–18, 10: 321.
–
SKJUTSNINGS-BESVÄR. (
förr)
skjutsbesvär. BOTIN Hem. 2: 140 (
1756).
–
SKJUTSNINGS-BITRÄDE ~⁰²⁰. (förr)
skjutsbiträde. BtRStP 1823, 8: 804.
–
SKJUTSNINGS-BÖRDA. (
förr)
skjutsbörda. 1800,
s. 840 –
SKJUTSNINGS-DISTRIKT. (
förr)
skjutsdistrikt. BtRStP 1823, 8: 796.
–
SKJUTSNINGS-ERSÄTTNING ~⁰²⁰. (nästan bl. i skildring av ä. förh.) skjutsersättning. 2NF 15: 1054 (
1911).
–
SKJUTSNINGS-FRIHET ~⁰² l. ~²⁰. (förr)
== skjuts-frihet 1. KungörHärBergwSkjutsn. 3/12
1821,
s. 3 –
SKJUTSNINGS-FRÅGA.
== skjuts-fråga. KungörBeswSkjutsn. 13/5
1802 s. 3.
–
SKJUTSNINGS-KOSTNAD.
(nästan bl. i skildring av ä. förh.) skjutskostnad. FFS 1920,
nr 16–22,
s. 4 –
SKJUTSNINGS-LAST. (
†)
skjutsbörda. LMil. 1: 142 (1682).
–
SKJUTSNINGS-ONUS. (
förr)
skjutsbörda. AdP 1800, s. 852.
–
SKJUTSNINGS-SKYLDIG. (
förr)
skjutsskyldig; äv. substantiverat. BorgP 1809, III.
2: 543 (substantiverat). –
SKJUTSNINGS-SKYLDIGHET ~¹⁰², äv. ~²⁰⁰. (
förr)
skjutsskyldighet. PH 14: 311 (
1789).
–
SKJUTSNINGS-STATION. (
förr)
skjutsstation. BorgP 1828–30, 4: 583.
–
SKJUTSNINGS-TUNGA. (
förr)
skjutstunga. BtRStP 1858–+60, IV. 2:
nr 33, s. 3.
–
SKJUTSNINGS-TUR. (
förr)
skjutstur. BondP 1828– 30, 5: 335.
–
SKJUTSNINGS-VÄSEN (DE). = skjuts-väsen(de). BtRStP 1862–63, IV. 2: nr 21, s. 3.
–
SKJUTSNINGS-ÅLIGGANDE ~⁰²⁰⁰. (förr)
skjutsåliggande. AdP 1815, 2: 583.