SKOPA skω³pa², v.² -ade.
vbalsbst. -ANDE, -NING. [jfr eng.
scoop; avledn. av
SKOPA sbst.¹,]
1) hälla l. ösa (ngt) l. hämta upp (ngt) med skopa; äv. i uttr.
, tömma ngt gm att ösa med skopa.
SCHULTZE Ordb. 4353 (c. 1755). Han skapar raskt sin ekstock läns.
ÖSTERGREN Dikt. 135 (
1871).
FERLIN Goggl. 69 (
1938). jfr
AV-SKOPA. särsk.
[SKOPA.v2 .a]
a) (
i fackspr.)
vid glastillverkning: med en järnskopa tömma degeln på (glasmassa) o. ösa (massan i kallt vatten); äv. abs. EIDEM ÄGlasH 98 (
1912).
HERMELIN Glas 63 (
1966).
[SKOPA.v2 .b]
b) bildl., med avs. på ngt abstr.: hämta, ta, "ösa". Det var nästan, som om han verkligen haft någon kruka att skopa visdom ur.
ROSENDAHL Lojäg. 26 (
1956). 2) (i fackspr.) vid täckdikning: med skjutskopa åstadkomma en för dikesröret avpassad ränna i bottnen av det grävda diket.
ALMLÖF o. LINDQVIST Täckdikn. 38 (
1944).
Särsk. förb. (till
1): –
SKOPA BORT ¹⁰ ⁴. ösa bort (ngt) med skopa.
EIDEM ÄGlasH 98 (
1912).
–
SKOPA UPP ¹⁰ ⁴. hämta upp (ngt) med skopa l. (tillf., oeg.) med en kupad hand.
(
1965).
–
SKOPA ÖVER ¹⁰ ⁴⁰. särsk. i uttr. skopa ngt över ngn l. ngt l. (mera tillf.) skopa över ngn l. ngt med ngt, med skopa hälla l. ösa ngt över ngn l. ngt; äv. bildl.: överösa ngn l. ngt med ngt. Sedan .. (den slaktade grisen) kreperat lades den ned i skålltråget, vareftet kokhett vatten skopades över den. MARTINSON Nässl. 88 (
1935). Du skopar jämt över oss med allt färskt
(dvs. nytt) helvete som händer i världen.
DENS. VägKlockrike 213 (
1948).
Ssg: (1
[SKOPA ÖVER.fb .a]
a) –
SKOP-GLAS. (
i fackspr.)
vid skopning av glas erhållen skärv (som kan användas till smältning för framställning av glas av samma kvalitet som det skopade glaset). HERMELIN Glas 63 (
1966).