© Svenska Akademien. SAOB spalt: B1220; tryckår: 1903
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
BERBERIS bær⁴beris, ngn gg ³⁰², stundom bær¹beri⁴s ngn gg bær¹beris⁴ (berberi's WESTE bärberi's ALMQVIST, bärrberi's DALIN (1850)), r. l. m.; best. -en; pl. (†) -er (RETZIUS Fl. oex. 98 (1806: berberitser; sannol. urspr. om bären)). (berberis RUDBECK Hort. bot. 84 (1865). osv. berbris FRANCKENIUS Spec. E 1 b 1659; i ssg). bärberijs SPARRMAN Sund. sp. 393 1642; i ssg), Apoth.-taxa 1739, s. 79 (i ssg. berberits STIERNMAN Com. 4:1080 1688; ssg), SUNDLER Geogr. lex. 1.360 (1831) m. fl.; jfr ALMQVIST (1842) o. DALIN 1850. barberisz RÅLAMB 14:53 (1690); barbaris SERENIUS (1734, under barberys; i ssg), T. ANKARCRONA i VetAH 10:65 1749; i ssg) m. fl. barbaris BROOCMAN Hush. 6:76 (1736), SFS 1834, nr 17, s. 43 (i ssg), Den fullst. konditorn 31 1841; ssg) m. fl. barbarijs (Oecon. 164 1730; i ssg). barbarits WARG Bih. 36 1765; ssg). jfr: Berberis, af allmogen Barboris. EKSTRÖM Mörkö 124 (1828))
[jfr d., holl., span. o. mlat. berberis, t. berberis, berberitze, eng. barberry, berberry, it. berberi, af okändt ursprung (jfr
MURRAY, VRIES)]
[BERBERIS 0]
(art af) växtsläktet Berberis Lin., vanl. om arten Berberis vulgaris Lin., surtorn; äfv. koll. om berberisbuskens frukt, berberisbär; jfr BERBER sbst.² RUDBECK Hort. bot. 84 (1685). LINNÉ Flora 116 (1745, 1755) Berberis växer ingenstäds vild i Ffinland, utan har blifvit hitförd från Sverige. P. KALM i VetAH 22:38 (1761). Berberis, berberis vulgaris. Busken planteras til Häckar i Trägårdar. ROTHOF 30 (1762). Öfver hennes hufvud utbredde berberisen sina, åt solsidan halft rodnande, men ännu omogna klasar. C. F. DAHLGREN S. arb. 5:40 (1832). Berberis.., hvars bär mycket brukas till insyltning. Mansa Trädg. katekes 50 (1852). ERIKSSON Sädesrost 41 (1896). jfr BLOD-BERBERIS
Ssgr:
– BERBERIS-BARK ³⁰⁰~, stundom ¹⁰³~². Berberis barken på roten, dermed sätta Pålakarna gul färg på skin. ROTHOF 30 (1762). J. FISCHERSTRÖM i Almanach 1786, Lunds hor.,w s. B 5 a.
– BERBERIS-BUSKE ~²⁰. LINNÉ i VetAH 2:84 (1741). Roten af Berberis-busken innehåller ett gult färgämne, som stundom nyttjas i saffians-räfgning. BERZELIUS Kemi 5:727 (1828). C. R. NYBLOM i PT 1902, nr 149 A, s. 3.
– BERBERIS-BÄR ~². SPARRMAN Sund. sp. 393 (1642). Suurbär, Berbrisbär. FRANCKENIUS Spec. E 1 b (1659). Berberis bär brukas til mos samt at pryda Tårtor och Bakelser. ROTHOF 31 (1762). Våre Läkare gifva Berberis-bären et almänt loford, för deras nytta tui alla rötaktiga febrar. FISCHERSTRÖM 1:421 (1779). C.W. SCHEELE i VetANH 6:22 (1785). C. J. W. LINDER i AHB 92:39 (1876).
– BERBERIS-GELÉ ~⁰². Publ. handl. 11:287 1777; i apotekartaxa). HAGDAHL Kok. 1004 (1879).
– BERBERIS-GLASS ~². Den fullst. konditorn 223 (1841).
– BERBERIS-KAKA ~²⁰. liten kaka af socker o. berberissaft; jfr -SAFT-KAKA. STIERNMAN Com. 4:1168 (1688; i apotekartaxa). SUNDLER Geogr. lex. 1:361 (1831).
– BERBERIS-KONSERVER ~⁰²⁰, pl. Den fullst. konditorn 22 (1841).
– BERBERIS-KÄRNA ~²⁰.
– BERBERIS-MOS ~² (förr) farmak. STIERNMAN Com. 4:1135 (1688; i apotekartaxa) Apoth.-taxa 1739, s. 64
– BERBERIS-PASTILJ ~⁰². Den fullst. konditorn 31 (1841).
– BERBERIS-PUNSCH ~². T. ANKARCRONA i VetAH 10:66 (1749). FISCHERSTRÖM 1:421 (1779).
– BERBERIS-ROST ~² bot. rostsvampen Æcidium Berberidis Pers.; jfr -SKÅLROST. FRIES Utfl. 3:365 (1864). ERIKSSON Sädesrost 41 (1896). Berberisbuskens sporer spridas lätt af vinden och kunna .. ge upphof åt rost på de kringstående sädesstråna, dock icke å annan art af säd än den eller de, från hvilka berberisrosten själf uppstått. Almanack 1899, s. 32.
– BERBERIS-ROT ~². SFS (1835, nr 49, s. 3. Därs. 1891, nr 64, s. 3.
– BERBERIS-SAFT ~². STIERNMAN Com. 4:1168 (1688; i apotekartaxa). Oecon. 164 (1730). Berberis-saft kan vid matredning användas i stället för ätticka och Citron. FISCHERSTRÖM 1.421 (1779). HAGDAHL Kok. 1086w (1879).
– BERBERIS-SAFT-KAKA (†) == -KAKA. Apoth.taxa 1739, s. 64.
– BERBERIS-SAFT-SIRAP. (†) jfr -SIRAP. Apoth.-taxa 1739, s. 80.
– BERBERIS-SIRAP ~²⁰. (förr) farmak. STIERNMAN Com. 4:1168 1688; i apotekartaxa). DALIN (1850).
– BERBERIS-SKÅLROST ~²⁰ l. ~⁰². bot. == -ROST. Berberisskålrost .. utgör blott ett utvecklingsstadium af en bland de rostsvanparter, som hemsöka sädesslagen, den numera s. k. sädessvartrosten. J. ERIKSSON i Sv. trädgårdsfören. tidskr. 1896, s. 164.
– BERBERIS-SOCKER ~²⁰. (förr) farmak. Publ. handl. 11:293 1777; i apotekartaxa).
– BERBERIS-STEN. (†) berberiskärna. STIERNMAN Com. 4:1168 1688; i apotekartaxa).
– BERBERIS-SYLT ~². DALIN 1850.
– BERBERIS-SYRA ~²⁰, sbst. DALIN 1850.
– BERBERIS-VATTEN ~²⁰. Berberisvatten kokas af bären med litet vatten, och silas. Af denna saft tages sedan et halft stop til en kanna vatten, och utblandas med såcker. Andre tilreda denna rafraicherande dryck med gäst. FISCHERSTRÖM 1:421 (1779).