BERGSLAG bær³js~la²g, äfv. bær³j~sla²g, hvard. äfv. (i sht i Sveal.) bær³s~la²g, äfv. (i sht i södra o. västra Sv.) ⁴~¹ (be`rgslag WESTE, b`ärrjslág ALMQVIST), sbst.¹ r. l. m. (
Bergv. 1:47 (
1621; Kopparbergslagen),
A. OXENSTIERNA Skr. 1:341 1625),
Bergv. 1:64 (
1627),
STIERNMAN Riksd. 1243 (
1655).
DALIN Arg. 1.44 (
1733,
1754) osv.), äfv. (i sht förr)
n. (G. I:s reg. 13:183 (1541), Bergv. 1:36 (1852) 42 (1621), RINMAN 1:163 1788; jämte r. l. m.), E. BORE i Landsv. V. 7:3 (1891). m. fl.). Anm. 1:o Redan från o. med 1520-talet förekommer best. bergslagen i förb. som visserligen ej bevisa, men dock göra det sannolikt, att formen är sg., t. ex.: J (M. Nilson på Aspeboda o. E. Hansson på Kopparberget) och flere våre troe vndersåte på hela bergzlagen. G. I:s reg. 4:167 (1527); jfr äfv. ROSLAGEN, SKEPPSLAGEN. Huruvida ordet i dylika fall, om det där är sg., i äldsta nysv. varit m. l. f., kan ej med säkerhet afgöras; för fem. genus talar emellertid analogien med LAG, r. l. m., fordom f. af ännu äldre n. pl.; jfr ordets fem. genus i nysv. dial. (NOREEN Ordb. öfv. Fryksdalsm. 14) samt (den senare) pluralformen -or. 2:o DALIN (1850) anför neutralt genus bl. för bet. 1 o. mask. bl. för bet. 2, men en dylik skillnad iakttages sällan inom litteraturen. Dock torde ordet i allm. vara n., när det betecknar ett modernt bolag för bergsbruks bedrifvande o. d. best. -en, ss. n. -et; pl. -er (Bergv. 1.38 (1604). Lagförsl. 491 (c. 1606). RP 7:148 (1638) osv.; jfr RYDQVIST SSL 2:313 (1857)), ss. n. äfv. == (HSH 31:238 (1667: pl. best. Bergzlagen), SVENSÉN Jorden 92 (1884: pl. best. bergslagen) m. fl.; jfr anm. 1:o sp. 1315 ((†) -or Bergv. 1.91 (1637), RARP V. 2:372 (1655), Pardonsplakat 22 mars 1692, s. 2, KALM Resa 1.169 (1753) m. fl.; -ur RARP 4:542 (1651). -ar RARP V. 2:288 (1665), DALIN Hist. 2:151 (1750)). (bers- Bergv. 1:181 (1649), CELSIUS G. I 107 (1792; eljest bergs-)) [y. fsv. bergslag, af
BERG o. LAG, n.
Anm. 1:o Af den nutida språkkänslan torde ordet sällan o. endast ss. n. i bet. 1 associeras med LAG, n. 2:o Öfvergången från n. till m. l. f. (jfr
anm. 1:o sp.
1315) torde hufvudsakligen hafva föranledts af den best. pl. bergslagen, hvilken uppfattades ss. best. sg. (jfr
RYDQVIST SSL. 2:100 (
1857)), o. af analogien med LAG, r. l. m. När ordet nuförtiden användes ss. n., torde detta ofta bero på medveten lärd anslutning till
LAG, n., l. (när fråga är om ett bolag) på anslutning till
BOLAG. 3:o Pl.
-or (
-ur) kan hafva stått i sammanhang med ordets fem. genus (se
anm. 1:o sp.
1315). 4:o Pl.
-ar torde bero på (yngre) anslutning till
LAG, r. l. m.] Jfr
JÄRN-,
KOPPAR-,
SILFVER-,
TACKJÄRNS-BERGSLAG.
[BERGSLAG.sbst1 1]
1) (af på orten boende personer bestående) korporation för (förr privilegieradt) bergsbruks bedrifvande inom en viss ort; numera äfv. om annan sammanslutning af personer för bergsbruks bedrifvande inom viss ort; stundom om befolkningen i sin helhet å ort där bergsbruk idkas; ofta närmande sig 2, i det att orten o. dess invånare uppfattas ss. ett helt (jfr LAND, STAD, HÄRAD o. d.). G. I:s reg. 13:183 (
1541).
Bergzlaget begärer köpe för Twå marck Staffwedt. Därs. 18:861 (
1547).
At Grufwan altid må blifwa ren hållen, at Wi och Cronan samt gemene Bergslaget icke i framtiden tager ther af skada. Bergv. 1.146 (
1649).
På thet hwar Bergslag sine förlamade .. Hammarsmeder .. theste bätre underhålla kunna. Därs. 291 (
1673). Vid Stora och Nya Kopparbergen kallas .. sjelfva Bolaget, eler Societeten, för Bergslaget.
RINMAN 1:159 (
1788).
Efter .. de 1649 utfärdade GrufveArticlar styres nuu Bergslagen (dvs. Stora kopparbergs bergslag) af en bergshauptman med 24 Älsta, som dock i vissa mål .. höra allmänna Bergslagen. Därs. 163 Tjenstemän och betjente, hvilkas aflöning bör helt och hållet af Bergslaget bekostas.
SFS 1853,
nr 75 s. 4.
Bergsmännen (i Hällestad i Östergötl.) sökte under K. Eriks första tid att bilda en särskild bergslag. STYFFE Un. 207 (
1867, 1880). När bergslaget (
dvs. Stora kopparbergs bergslag) är
1888 omdanades till ett aktiebolag.
LINDAHL Sv. mill. 2:169 (
1898).
[BERGSLAG.sbst1 2]
2) ort inom hvilken (förr privilegieradt) bergsbruk (af ålder) bedrifves ss. hufvudnäring. Bergv. 1:36 (
1582).
Upköpa .. Tackejernedt .. efter ett vist prijs, som satt varder, serdkiltt i hvar Bergslag. A. OXENSTIERNA Skr. 1:341 (
1625).
I Nora, Linde ock Wermelands Bergslager. Bergv. 1:77 (
1636).
Förteckningh oppå .. Rijckssens Bärgzlagor. RARP V. 2:372 (
1655).
Vånga Bergslag skall från Bergslag till Landslag förändras. Bergv. 4:548 (
1821); jfr
3. Med namnet Bergslag.. betecknades de orter, der ett större antal Bruk och Bergverk, befunnos inom ett inskränktare territorium .. Uti Finland har aldrig existerat någon Bergslag.
BONSDORFF Kam. 253 (
1833); jfr
3. De söder om Dalarne belägna bergslagen.
STYFFE Un. 257 1880;
uppl. 1867: bergslagerna); jfr
a. Ett bärgslag är ett sådant område, där af ålder takcjärnstillvärkning bedrifvits, då däremot tillvärkningen af stångjärn i allmänhet fösiggår utom bärgslagen.
E. BORE i
Landsm. V. 7:3 (
1891). – särsk.
[BERGSLAG.sbst1 2.a]
a) i best. form -en, i allm. fattadt ss. sg., närämande sig ett egennamn, om den på bergverk rika trakten i norra Västmanland o. angränsande landskap. Noger godemen vthåff bergxlagen och Dalarna. G. I:s reg. 4:181 (
1527).
Bergzlagen är fram för all ting ibland Cronones omistandes godz at räkna, men huru wijda han skal sträckia sigh, är til een deel af vrminnes observantie och sielfwe kiernan i Bergzlagen kunnigt. STIERNMAN Riksd. 1243 (
1655).
Det (är) intet .. här i Stockholm, som i Bergslagen. KEXÉL 1.179 (
1789).
I bergslagen, Dalarna och Vermland var man (1520) hågad att fortsätta kriget (mot Kristiern Il). H. HILDEBRAND i Ill. Sv. hist. 2:470 (
1877).
Bergslagernas jernvägar benämnes den .. jernvägslinie, som .. förenar Dalarna och Bergslagen med Göteborg. NF 19 (
1895). jfr
VÄSTER-,
ÖSTERBERGSLAGEN.
[BERGSLAG.sbst1 2.b]
b) (
enst.)
koll. om landets alla bergslager. Nästan i all Sveriges bergslag har jernet först brutit bygd. GEIJER II. 2.84 (
1832).
[BERGSLAG.sbst1 3]
3) (
föga br.)
om bergsbruk (inom en viss ort) med därtill hörande privilegier m. m. ss. institution betraktadt. Då .. Bergslagen (dvs. Vånga bergslag) .. (icke) uppfyllt det med Bergslaget åsyftade ändamål, tackjerns-tillverkningen, ehuru Bergslagen varit .. i åtnjutande af de derföre förlänte ..förmoner Bergv. 4:548 (
1821); jfr
1. På jernmalmerna i Hällestad och Vånga socknar har en Bergslag varit grundad.
HISINGER Ant. 4:62 (
1828).
[BERGSLAG.sbst1 4]
4) [sannol. beroende på missuppfattninga af ordet]
(
†)
bergsbruk, bergshandtering; jfr BERGSLAGS-DRIFVARE. Landt-Bruk, Bergslag och Handel. DALIN Arg. 1.45 (
1733,
1754)
Sverige (har) i sielfva Hedendomen haft sin Bärgslag. DENS. Hist. 1:249 (
1747).
Ssgr(i allm. till
1 o.
2)
: A
(†): –
BERGSLAGA-PRIVILEGIUM,
se B.
B
–
BERGSLAGS-ALLMOGE bær³jslags~, hvard. äfv. (i sht i Sveal.) bær³s-, äfv. -laks~ ~⁰²⁰. jfr
BERGS-ALLMOGE.
(
1769).
LBÄ 14-15:
138 1798;
se under BERGS-HEMMAN).
JOHANSSON Noraskog 3:335 (
1884).
–
BERGSLAGS-ALLMÄNNING ~⁰²⁰. jfr BERGS-ALLMÄNNING. Bergv. 2:22 (
1737).
RABENIUS Kam. 172 (
1825, 1832). Bergslagsallmänning, som af kronan blifvit afsatt till kronopark.
1 NJA 1902,
s. 199.
–
BERGSLAGS-BANA ~²⁰. jfr BANA sbst., 2 b. C. ANNERSTEDT i Sv. tidskr. 1871,
s. 154.
Kronans ombud i stora bergslagsbanans styrelse. DE GEER Minnen 2.110 (
1892).
–
BERGSLAGS-BO ~², m.
LIND (
1749,
under bergwohner). De äro ett stolt och fritt slägte, dessa bergslagsbor.
LINDBERG Karlskoga 7 (
1895).
–
BERGSLAGS-BOK ~². [jfr t. bergbuch]
(
förr)
sannol. bok hvari antecknades saker som voro af vikt för grufdriften o. rättsförhållandena i en bergslag. Hwad som tå (dvs. på grufvetinget vid Stora Kopparberget) enhälleliga af the 24 Älste beslutit blifwer, skal stadigt hållas och i Bergslags boken inskrifwas. Bergv. 1.42 (
1621).
Därs. 148 (
1649).
HALLENBERG Hist. 5:179 (
1796).
–
BERGSLAGS-BYGGMÄSTARE ~⁰²⁰⁰. (förr)
tjänsteman som förestod allt slags icke till konststaten hörande grufbyggnad vid ett gruffält. Ad. prot. 1789, s.
761. Sv:s krigs- o. civ.-cal. 1794,
1799,
s. 37.
–
BERGSLAGS-DRIFVARE. (
†)
Derföre vil jag gerna, Argus, at Banquen blefvo vår Engländare, vår Bergslags-drifvare, våre Handlandes Patron. DALIN Arg. 2:378 (
1734,
1754)
–
BERGSLAGS-FÄLTSKÄR ~²⁰ l. ~⁰². (förr)
. SFS 1863,
nr 29, s. 9.
–
BERGSLAGS-FÄNIKA ~²⁰⁰. (förr)
jfr BERGS-FÄNIKA. Bergslagen,förmodeligen Nora och Linde, utgjorde ock under Danska kriget år 1611 en fenika, som häraf kallades Bergslags-Fenikan. C. ADLERSPARRE i VittAH 3:210 (
1793).
–
BERGSLAGS-GRUFFOGDE ~⁰²⁰. (förr)
tjänsteman i en bergslag som under bergmästaren o. geschvornern hade uppsikt öfver grufdriften. JOHANSSON Noraskog 1.141 (i handl. fr. 1783).
–
BERGSLAGS-JÄRN ~². Bergslagsjärn kallas det grofva Stångjärn, utaf hvilket i allmänhet 8 a 9 Stänger utgöra et Skeppund. RINMAN (
1788).
–
BERGSLAGS-KAMRER ~⁰² l. -KAMRERARE ~⁰²⁰⁰. (förr)
==BERGS-KAMRER. Hist. alm. 1763, s.
48. Sv:s civ.- o. krigscal. 1794,
s. 47.
Instruction för Bergslags-Kammereraren vid Stora Kopparberget. Bergv.' 4:51 (
1794).
–
BERGSLAGS-KASSÖR ~⁰². (förr)
kassör i (stora kopparbergs) bergslag; jfr BERGSKALLÖR. Instruction för Bergslags-Casseuren vid Stora Kopparberget. Bergv. 4:54 (
1794).
–
BERGSLAGS-KORF ~². (i Sveal., föga br.) falukorf. Bergslagskorf.. rökt korf af hackadt kött. Har sitt namn deraf, att den isynnerhet tillverkas i Bergslager. DALIN (
1850).
–
BERGSLAGS-KORPORATION ~¹⁰⁰². (förr)
== BERGSLAG 1. "Bergslags-Corporationens" representerande såsom sådan. SFS 1853,
nr 75, s. 5.
– (
1)
BERGSLAGS-LEDAMOT ~²⁰⁰. läkare anställd vid (Falu l. Sala) bergslag. Bergslags- och Grufve-Läkare. Sv:s o. Norges statskal. 1864, s. 374. Sv:s statskal. 1900, afd. 810.
–
BERGSLAGS-MÅL ~². folkmål i bergslag. Värmländska berägslagsmålets ljudlära. KALLSTENIUS (
1902:
boktitel). särsk. till
2 a. NF 3:786 (
1879).
Bergslagsmålet i nordvästra Västmanland och sydöstra Dalarna. NOREEN Vårt spr. 1:115 (
1903).
–
BERGSLAGS-ORT ~². 2RARP 3:404 (
1723).
GEIJER II. 2:321 1832;
se under BERGS-FRED). Bland äldsta bergslagsorter må här nämnas Stora Kopparberget.
Uppf. b. 3:89 (
1873).
SVEDELIUS Förfl. lif 582 (
1887).
–
BERGSLAGS-PRIVILEGIUM ~¹⁰²⁰⁰. (Bergzlaga privilegierne OXENSTIERNA) jfr
-FRIHET.
A. OXENSTIERNA Skr. 2:382 (
1620).
Åthvidaberg, som år 1413 å nyo erhöll Bergslags Privilegier. RINMAN 1:165 (
1788). (
C. F. Wærn) stred i årtionden för .. qvarstående bergslagsprivilegiers upphäfvande.
WIESELGREN Bild. 27 (
1886,
1889)
–
BERGSLAGS-REPRESENTANT ~¹⁰⁰² l. ~⁰¹⁰². fullmäktig för en bergslag.
LINDE Bergsförf. 224 (
1853).
–
BERGSLAGS-RÖRELSE ~²⁰⁰. (numera mindre br.)
bergshandtering; jfr BERGS-RÖRELSE. JOHANSSON Noraskog 2:379 (i handl. fr. 1850). I skogsbygden var stor bergslagsrörelse.
SVEDELIUS Förfl. lif 15 (
1887).
–
BERGSLAGS-SKOG ~². 2 RARP 3:96 (
1723).
Emedan Bergslags skogarne efter Kongl. Förordningarne, under Kongl. (bergs-)Collegii inseende, af Bergsbetjeningen i orten böra handhafvas och vårdas. Bergv. 2:23 (
1737).
–
BERGSLAGS-STAD ~². (numera föga br.) jfr
BERGS-STAD. Bergslags-Städerna Säther och Hedemora.
LAGERBRING Hist. 1.36 (
1784).
A. SEGERSTEDT i
VLS 126 ((
1886).
–
BERGSLAGS-STAT ~². jfr BERGS-STAT. Bergslags och Järn-Contors Staterne. Sv:s krigs- o. civ.-cal. 1800, s. 39. Förslag till ordnande af Bergslagsstaterne samt de dervid anställde tjenstemäns befattningar och åligganden. SFS 1853,
nr 75, s. 3.
Riksdagen (har) .. med ändring af anslagstiteln "Bergslagsstaten" till "Bergsstaten", beslutit .. SFS 1874, nr
103,
s. 1.
–
BERGSLAGS-STYRELSE ~²⁰⁰. (förr)
jfr BERGS-STYRELSE. Grufve- och Bergslags-Styrelserna i Fahlun och Sala skola .. ställa sig Edre (dvs. bergskollegiets) föreskrifter till efterrättelse. SFS 1853,
nr 75 s. 6.
– (
1)
BERGSLAGS-STÄMMA ~²⁰. (års)stämma med delägare i l. grufägare inom viss bergslag. SFS 1853),
nr 75, s. 4.
LINDE Bergsförf. 222 (
1853).
Utdr. af rel. om Filipst. bergsl. grufv. 2: Förord (
1896).
–
BERGSLAGS-VIKT. (
†)
bergsvikt. Z.Z PLANTIN i VetAH 33:371 (
1772).