BENGALISK bäŋga⁴lisk l. beŋ- (benga'lisk WESTE) stundom BENGALSK -ga⁴lsk, adj.; adv. -T. (-lisk Siam 1 (1675) osv. -lsk NF 2:214 (1877); jfr följ.) adj. till BENGALEN l. BENGAL(ER). Bengaliskt silke. NISBETH Handelslex. (1867). .

[BENGALISK 0]

Bengaliskt lärft kallar man ett tyg, tillverkadt i Ostindien, af glänsande, sidenaktigt utseende. Därs. . Den bengalska literaturen är fattig på betydande orginalverk. NF 2.214 (1877). Den bengaliska rosen, som 1780 genom en viss Ker först fördes från Kanton till de kungliga trädgårdarna i Kent vid London. PT 1899, nr 284 A, s. 3; jfr BENGAL-ROS. – särsk. i uttr.

[BENGALISK .a]

a)

[jfr d. Bengalske golf, t. Bengalischer meerbusen]

Bengaliska viken, förr äfv. Bengaliska sjön, hafsviken mellan Främre o bortre Indien. Bengaliske Siön. Siam 1 (1675). Bengaliska Viken. DJURBERG Geogr. f. ungd. 303 (1781). SVENSÉN Jorden 8 (1884). b) bengalisk tiger, kungstiger. SUNDEVALL Zool. 40 (1858, 1864). – bildl. om en rasande människa. En bengalisk tiger. Komedi i en akt. 1850; titel, om en svartsjuk äkta man). c) bengalisk eld, äfv. bengaliskt ljus, med (vanl. kulört) låga brinnande fyrverkerisats som begagnas till belysning af dekorationer o. plastiska grupper på teatern, trädgrupper, byggnader, transparanger o. d.; äfv. om skenet från dylik sats. De så kallade Bengaliska ljusen .. som man vanligen kallar Bengalisk eld. KLERCKER Lustfyrv. 6 (1829). Bengaliska eldar äro .. icke något särskildt slags fyrverkeripjeser, utan endast allehanda lågeldsatser, som afbrännas för ett särskildt ändamål. TÖRNER Fyrv. 100 (1885). HEDENSTIERNA Fru W. 49 (1890). – Bengalisk belysning. – Bengalisk tändsticka. Bengaliska tändstickor .. utgöras af trästickor, som doppats i satser till bengaliska eldar, utrörda med ne lösning af Schellack i Alkohol och efter torkningen försedda med en tändsats. EKENBERG (o. LANDIN) 315 (1890). T. TOPELIUS sommarsjö 1:73 (1897). SD(L) 1900, nr 297 s.2.