SKRUBBLA skrub³la², r. l. f.; best. -an; pl. -or. (förr äv. skrubl-) (sv. dial.
skrubbla; till SKRUBBLA, v.]
[SKRUBBLA.sbst 0]
(
numera bl. i skildring av ä. förh.)
skrubb (se SKRUBB, sbst.² a); jfr SKRUBBEL, sbst.¹ KungiörFabrKardSkrubbl. 18/4
1746,
s. 2.
Skrublor och Kardor för Klädestillwerkningar . . (äro) Tull-frie. SPF 1816,
s. 217.
KJELLBERG Ull 367 (
1943;
om förh. under 1700-talet). jfr vard. l. bygdemålsfärgat): Hit me ett par skrubbler, Brita, sade hon, så ska ja hjälpa dej att karda!
VÄRING Frost. 126 (
1926). – jfr
RENSKINNS-SKRUBBLOR.
Ssgr se skrubbla, v. ssgr.