© Svenska Akademien. SAOB spalt: S5460; tryckår: 1974
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
SKYDD ʃyd⁴, n. (AOXENSTIERNA 4:718 (1629) osv.) ((t) sn. GUSTAF II ADOLF 552 (1632), ROSENFELDT Vitt. 182 (1697)); best. -et; pl. =. ( skiutz- i ssg 1590 (:Skiutzherrar). skydd (skyd) 1523 osv. skyts- (-ttz-, -tz-) i ssg 1553 (: skytzherrar) – 1749 (: skyts-herre). skötz- i ssgr 1668 (: skötz herre) – 1669 (: Skötz-Anda))
[till SKYDDA v.²,; formen skiuitz- av t. schutz-, ssgsform till schutz, skydd, till schützen, skydda (se SKYDDA v.²,); vissa ssgr med skydds- l. skyts innehålla möjl. en (gm anslutning till SKYDDA, v.² uppkommen) ombildning av t. schuts-; jfr äv. d. skyts. – Jfr SKYDDLING, SKYDDSLING]
[SKYDD 1]
1) motsv. SKYDDA, v.² ¹, om försvar(ande) l. värn(ande) mot militärt angrepp l. fysiskt våld; äv. sammanfattande, om (defensiva) åtgärder l. arrangemang som syfta till att hålla militär trupp intakt o. bevara dess handlingsfrihet. PORATH Pal. 3: A 1 a (1693). Den jemnvigt mellan angrepp och skydd, som .. (i ett handgemäng) i det naturliga, obeväpnade tillståndet väsentligen förefinnes, upphäfves, till angreppets fördel, så snart detta utföres med ett vapen. KrigVAH 1889, s. 133. Ofta kunna överskjutning och förbiskjutning av egna trupper .. äga rum, då terrängen lämnar egna trupper erforderligt skydd. SkjutlArm. 1946, s. 86. Skydd mot fiendens störande och överraskande inverkan och mot hans spaning fordras under all verksamhet i fält. HbHemvärn. 1: 10 (1950). jfr GAS-, GRÄNS-, LUFT-, MIN-, PANSAR-, POLIS-, RYGG-, VERK-SKYDD. – särsk. konkret(are), om ngt som tjänar till värn mot militärt angrepp l. fysiskt våld; numera i sht dels konkret(are), ss. senare led i ssgn VERK-SKYDD, om organisation för sådant värn, dels konkret, om terrängformation l. byggnadsverk l. anordning som tjänar till sådant värn; i sht förr äv. om manskap utgörande skyddsvakt (se d. o. 1). De Perser här på Öön (Ormuz) de ha osz Härligt fäg nadt: / Jag hämtades med stort Med-följe up i Staan; / Strax blef mitt Skepp med Skydd ocb trygge Wårdar hägnadt. DAHLSTIERNA (SVS) 111 (1698). Vid skydds anordnande skaffar man sig bakom terrängföremål eller uppkastade jordvallar en för skyttar .. lämplig eldgifningshöjd med tillräcklig tjocklek på framförvarande betäckning. TINGSTEN o. HASSELROT 77 (1902).
[SKYDD 2]
2) allmännare, motsv. SKYDDA, v.² ².
[SKYDD 2.a]
a) motsv. SKYDDA, v.² ² a: skyddande, värn(ande); ofta: beskydd (se d. o. 1); äv. konkret(are), om ngn l. ngt som skyddar, särsk. om person: beskyddare (se d. o. 1); i sht förr särsk. i förb. med ord med liknande innebörd, t. ex. i uttr. huld och skydd (jfr HULD, sbst.¹ 1 a, skydd och be- skärm, förr äv. skydd och skärm l. skygge. Ge ngn skydd l. ge skydd åt ngn mot l. för ngn l. ngt. Söka l. begära skydd hos ngn. G1R 1: 104 (1523: tiil skyd ok beskerm). Sweriges Hulde Monarch, Stormäktige Printz uti Norden . ., / Uslas nådiga Skydd. FRESE VerldslD M 4 b (1715, 1726). Välgörenhetsverk och, i afseende å egna medlemmar, ömsesidigt skydd och understöd i nöd och fara utmärkte .. (de äldsta gillenas) verksamhet. NORDSTRÖM Samh. 1: 272 (1839). Utan huld och skydd i lifvet. ELGSTRÖM Fatt. 9 (1912). Hans allmänna dumhet är bara ett skydd för .. hans känslighet. SJÖGREN TaStjärn. 76 (1957). Det är betänkligt att vårt samhälle inte kan ge åldringarna skydd mot skojare och våldsmän. DN(A) 1964 nr 338, s. 13; jfr 1. jfr ARBETAR-, DJUR-, FÅGEL-, JAKT-, KORROSIONS-, KULTUR-, LAG-, MODERS-, MODERSKAPS-, NATUR-, POLIS-, RADIOSTÖRNINGS-, RAS-, RISK-, ROST-, RÖK-, SAMHÄLLS-, SJÄLV-, SJÖFÅGELS-, SKOGSBRAND-, UNGDOMS-, VILT-, VÄXT-SKYDD m. fl. – särsk.
[SKYDD 2.a.α]
α) i vissa uttr. α') taga ngn l. ngt i (sitt) skydd (jfr ζ) l. under sitt skydd, taga ngn l. ngt i sitt hägn l. i försvar; jfr BESKYDD 1 a α. Dhe som Wacht äro (i Sthm), skole wara .. tagne uti Wår Konglige hägn och skydd, så at ingen må dem .. skada eller neesa tilfoga. SCHMEDEMAN Just. 335 (1664). (Antikvitets- kollegium) anhåller .. (i en skrivelse till kanslern 1685), att tagas i skydd mot Rudbecks öfvermod och förklenande tillmälen. ATTERBOM Minnest. 1: 193 (1847). ÖOL (1852: under). SvHandordb. (1966). β') överlämna ngn i ngns skydd, överlämna ngn i ngns vård l. beskydd; förr äv. i uttr. sätta ngt l. ha ngn i skydd, ge ngt hägn resp. beskydda ngn (jfr BESKYDD 1 a β). Som mig . . (dvs. Astrild) tycker / Mått' någon större Makt (dvs. en starkare gudamakt än jag) ha thetta Diuur (som mina pilar inte kunna träffa) i skyd. LUCIDOR (SVS) 184 (1672). GWETTERSTEDT (1825) i MinnSvNH 11: 344 (: blifvit satt i skydd). (Sonen) överlämnades . . i betjänten Balthasars skydd. JOHNSON DrömRosSEld 59 (1949). γ') stå un- der ngns l. ngts skydd, åtnjuta ngns l. ngts beskydd, ställa sig under ngns (l. ngts) skydd, förr äv. lämna sig i l. åt ngns skydd l. taga sitt skydd under ngn, ställa sig under ngns (resp. ngts) beskydd (se BESKYDD 1 a γ). Princen aff Siebenbürgen berättes att vara vist dödh, och att Princessinnen skall haffva tagett sitt skyddh under Keijsaren. AOXENSTIERNA 4: 718 (1629). Säkre Pasz-Port emot alle under (ottomanska) Portens skydd stående Siö-röfware. NORDBERG C12 2: 62 (1740). Lemna sig i ens skydd. LINDFORS (1824). Lemna sig åt . . ngns skydd. SUNDÉN (1891). Ställa sig under ngns skydd. IllSvOrdb. (1955).
[SKYDD 2.a.β]
β) motsv. SKYDDA, v.² 2 a β, = BESKYDD 1 b; äv. konkretare, = BESKYDD 1 b ε Förlän oss nådeliga fred j wåra dagar, at wij vnder tijn barmhertighetz skyd oc skerm måge ifrå syndena frelste .. wara. Liturg. 66 a (1576). Gudh . . gifwer osz Huus och Hem, skydd ock währn. RUDBECKIUS Luther Cat. 77 (1667). Var du (o Jesu) vått skydd mot synd och flärd. / På dina vägar oss ledsaga. Ps. 1937, 229: 5.
[SKYDD 2.a.γ]
γ) (numera bl. tillf.) motsv. SKYDDA, v.² 2 a γ, = BESKYDD 1 c. Dess (dvs. G. III:s) höga namn och skydd . . / Det är den högsta lön som Norrköping begär. LEOPOLD (SVS) 1: 24 (1772).
[SKYDD 2.a.δ]
δ) motsv. SKYDDA, v.² ² a c: protektion (se d. o. g). EKELUND 1FädH II. 2: 228 (1831). Protektionismen .. bjuder . . (vårt näringsliv) att omsorgsfullt stänga in sig . . att stilla blifva liggande på slentrianens beqvämlighetsbädd och för öfrigt vänta helsan af det lifselixir som skall innebo i det teskedsvis tillmätta "skyddet". SDS 1887, nr 374, s. 2. jfr NÄRINGS-, RAFFINAD-, RAFFINATIONS-, TULL-SKYDD.
[SKYDD 2.a.ε]
ε) motsvarande SKYDDA, v.² ² a ζ, om värn som lag l. bestämmelse l. rättslig åtgärd o. d. ger (jfr δ). Vjider lagens skydd. Under pacternes skydd och skygge. AOXENSTIERNA 6: 479 (1631). Under de lifliga debatterna .. (om förslaget till 1864 års strafflag) framhöll Manderström, att efter min § (angående ärekränkning) ägde man t. ex. intet skydd emot att blifva beskylld för äktenskapsbrott. DE GEER Minn. 1: 233 (1892). Till jaktpolismän med polismans skydd har länsstyrelsen i Västerås utsett .. (vissa) personer. Upsala(A) 1921, nr 295, s. 7. (Firmans ju- ridiska biträDe skulle) ingripa till skydd för sina huvudmän, när olyckshändelser . . bland arbetarna gjorde vissa lagar hotfulla. HALLSTRÖM Händ. 29 (1927). Bernkonventionen (1886) angående bildande av en internationell union för skydd av litterära och konstnärliga verk. NFMånkr. 1938, s. 478. jfr BESITTNINGS-, KABEL-, KONST-, KONSTVERKS-, MÖNSTER-, MÖTES-, NAMN-, ORD-, PATENT-, PRIVILEGIE-, RELIGIONS-, RIKSDAGSMANNA-, RÄTTS-, SEKRETESS-, STRAFF-, TVÅNGS-SKYDD.
[SKYDD 2.a.ζ]
ζ) handel. motsv. SKYDDA, v.² 2 a η; i fråga om växel: (garanti av) inlösen; särsk. i fråga om tratta: accept; i sht förr äv. i uttr. ta tratta i sitt skydd, acceptera tratta (jfr a α'). Skydd, betyder på köpmansspråket stundom ungefär detsamma som honorering, d. v. s. antagandet och inlösning af en vexel eller anvisning. NISBETH (1870). Taga en Tratta . . i sitt skydd. DENS. HARLOCK (1944).
[SKYDD 2.b]
b) motsv. SKYDDA, v.² 2 b, om förhållandet att ngt mer l. mindre konkret skyddar mot ngt (äv. om förhållandet att person l. djur skyddar med sin kropp); i sht i fråga om skyddande mot företeelse i naturen, särsk.: lä (mot blåst); jfr 3 o. 1BESKYDD 3. (Under trädet) finner hwart (djur) .. / För heta Skiul, och Skydd för köld, bland löf och rijs. STIERNHIELM Jub. 96 (1644, 1668). (Värden) bad Bertha, litet kruserligt, taga thébordet under sina vingars skydd. KNORRING Cous. 2: 61 (1834). Vissa växters blad . . (kunna) troligen .. (gm sin avdunstning) bereda ett skydd mot för stark både värme och köld, som annars skulle lätt kunna (skada dem). FRIES Växtr. 59 (1884). (Han) gick in under granarna . . för att söka lite skydd för vinden. HEDBERG VackrTänd. 122 (1943). jfr BLIXT-, HALS-, HAND-, KORROSIONS-, RADIOSTÖRNINGS-, RELÄ-, RIKTNINGS-, ROST-, RÖK-, SKOGS-BRAND-, SLIR-, SOL-, SPLITTER-, STORM-, STÄNK-, TRANSPIRATIONS-, VIND-, ÅSK-SKYDD m. fl. – särsk. konkret, 2om föremål l. anordning som skyddar ngn l. ngt. Kanske nu, med nålen vid din båga, / Bakom gröna skydd mot solens låga, / Mig du tänker, och i tårar ler. ATTERBOM SDikt. 1: 222 (1809, 1837). Róna skruvade av skyddet på (reservoar-)pennan (för att skriva med den). CRONSTEDT Körmendi Äv. 26 (1936). jfr ANSIKTS-, ARM-, BEN-, BLOM-, BLYGD-, BORDS-, GLID-, HAK-, KABEL-, KEDJE-, KIND-, KJOL-, KLÄNNINGS-, KNÄ-, KORN-, LARM-, LÄDER-, MARK-, MARKÖR-, MAXIMAL-, MINIMAL-, MOTOR-, MYGG-, MYNNINGS-, NACK-, NOLLSPÄNNINGS-, OBJEKTIV-, PENN-, PLÅT-, REM-, RING-, ROCK-, RÅTT-, SADEL-, SELEKTIV-, SIDO-, SKENBENS-, SKJORT-, SKO-, SKULDER-, SLIT-, SMÄLT-, STRUMP-, SUL-, TÅ-, VRIST-, VÄDER-, ÖGON-, ÖRON-, ÖVERSPÅNNINGS-, ÖVERSTRÖMS-SKYDD m. fl.
[SKYDD 3]
3)
[jfr 2 a, β motsv. SKYDDA v.², ³, om värn mot sjukdom l. smitta l. ohälsosam påverkan o. d.; äv.: oemottaglighet, immunitet; äv. konkret, om föremål l. anordning som ger sådan effekt (i sht ss. senare led i ssgr).
LOVÉN Anv. 59 (1838). (E. Jenner) visade, att en försvagad, omvandlad form av en smittsam sjukdom kunde giva samma skydd mot förnyat insjuknande som överståendet av den typiska sjukdomen. WIRGIN Häls. 3: 50 (1933). Skydd mot smitta. SvHandordb. (1966). jfr HOST-, MUN-, NÄS-, ORAL-, SMITT-, VACCINATIONS-SKYDD.
Ssgr (Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kunna äv. hänföras till skydda, v.²):
A
(numera bl. tillf.):
SKYDD-AVGIFT, se C.
(2 a β) SKYDD-BEVÅGEN, adj. () om gudomlighet: som hägnar (ngt) med sitt skydd. ADLERBETH HorOd. 98 (1817).
SKYDD-KOPPA,
SKYDD-LINJE,
SKYDD-LÖS,
SKYDD-PLÅT,
SKYDD-SKO,
SKYDD-SKOG,
SKYDD-SKOTT,
SKYDD-SKÄRM,
SKYDD-SLIDA,
SKYDD-STAD,
SKYDD-STAT,
SKYDD-SÄD,
SKYDD-SÄDE,
SKYDD-SÖKANDE,
SKYDD-SÖKARE,
SKYDD-TAK,
SKYDD-VAKT,
SKYDD-VAPEN,
SKYDD-VÄRD,
SKYDD-YMPA, se C.
B
():
SKYDDE-BREV,
SKYDDE-TORN,
SKYDDE-VAPEN, se C.
(2 b) SKYDDE-VINGE. vinge som ger skydd; anträffat bl. i bildl. anv. Rüdling Suppl. Dedik. 3 (1740).
C
(2
[SKYDDE-VINGE.ssg 3.a]
a)
SKYDDS-ADRESS ʃyd³s~, äv. ʃyt³s~ . adress (se d. o. 1, 1
[SKYDDS-ADRESS.ssg 3.b]
b) som ger skydd, täckadress.
Jag behöfver för mina korrespondenser .. en säker skyddsadress . . i Brüssel. Dagen 1898, nr 27, s. 3.
– (2) SKYDDS-ANDE, äv. (numera bl. i bet. 1 men där alltid) -ANDA. 1)
[jfr eng. spirit of protection]
(numera bl. mera tillf.) till 2 a, om benägenhet att söka skydd hos samhället l. om samhällets benägenhet att skydda (l. skyddande ingripa); jfr ande VIII 5 a. ÅLUND Buckle 1: 359 (1871). STRINDBERG TjqvS 3: 18 (1887).
[SKYDDS-ANDE.ssg 2]
-ANDE 2)
[jfr t. schutzgeist]
till 2 a β, om ande (se d. o. IV f) som enl. äldre l. folkliga föreställningar ger ngn l. ngt sitt skydd; äv. bildl. LINDSCHÖLD Gen. A 2 a (1669). (Sander) hade . . i .. professorskan Stenberg .. och hennes vuxna barn städse ett lyckoklöfverblad af goda, vaksamma skyddsandar. GELLERSTEDT i 3SAH 16: 73 (1901).
SKYDDS-ANORDNING ~⁰²⁰. konkretare, om anordning(se d. o. 1, 2) som tjänar till skydd.
[SKYDDS-ANORDNING.ssg 1]
1) till 1. VFl. 1905, s. 16.
[SKYDDS-ANORDNING.ssg 2]
2) till 2 a, b; särsk. till 2 b, konkret (motsv. anordning 1 a δ), om detalj på maskin o. d. SFS 1890, nr 32, s. 2. NFMånKr. 1939, s. 56 (konkret).
[SKYDDS-ANORDNING.ssg 3]
3) till 3. DELSKÖLD Dagsv. 2: 52 (1900).
(2 a) SKYDDS-ANPASSNING ~⁰²⁰ biol. anpassning (se anpassa
[SKYDDS-ANPASSNING.ssg 3.b]
b) utnyttjad ss. skydd. VäxtLiv 1: 425 (1932).
(2 a) SKYDDS-ANROPANDE ~⁰²⁰⁰, p. adj. (numera bl. tillf.) som begär skydd; äv. i substan tivisk anv.; jfr -sökande. PALMBLAD Fornk. 1: 482 (1844).
(2 a) SKYDDS-ANROPARE -.~⁰²⁰⁰ (numera bl. tillf.) person som begär skydd; jfr -sökare. PALMBLAD Fornk. 2: 12 (1844).
SKYDDS-ANSTALT ~⁰² l.~²⁰.
[jfr t. schutzanstalt]
[SKYDDS-ANSTALT.ssg 1]
1) (föga br.) till 1, i konkret anv., om skyddsanordning (se d. o. 1); jfr anstalt 4. HJÄRNE K12 112 (1902). 2) till 1, 2 a.
[SKYDDS-ANSTALT.ssg 1.a]
a) skyddsåtgärd; numera nästan bl. i pl.; jfr anstalt 1. JÄRTA 1: 212 (1832). Under . . (G. III:s) äfventyrliga färd (från Finl. 1788) kunde Armfelt .. icke vidtaga några skyddsanstalter, ty han lemnade Finland senare än konungen. BESSKOW i 2SAH 42: 201 (1867.
[SKYDDS-ANSTALT.ssg 1.b]
b) institution avsedd att ge skydd; jfr anstalt 5 o. inrättning 1 NORDSTRÖM Samh. 1: 283 (1839). särsk. (numera bl. i skildring av ä. förh.) till 2 a, om institution för skyddsuppfostran, skyddshem (se -hem slutet) o. d. PedT 1943, s. 187 (om förh. på 1800-talet). LD 1959, nr 184, s. 16. 3) (numera föga br.) till 2 b, konkret, om redskap o. d. som tjänar till skydd; jfr anstalt 6. Vid bruket af mjärdar, borde . . (bl. a.) iakttagas: .. Att de icke alltid användes uteslutande . . till fångst, utan äfven såsom skyddsoch lockanstalter. CEDERSTROM Fiskodl. 100 (1857).
(2 a,b) SKYDDS-ANSTRYKNING - ~⁰²⁰ abstr. o. konkret; jfr an- strykning ¹ a (slutet). AHB 131: 109 (1887).
(2 b) SKYDDS-APPARAT.
[SKYDDS-APPARAT.ssg 1]
1) motsv. apparat 3 a. AHLSTRÖM Eldsl. 373 (1879).
[SKYDDS-APPARAT.ssg 2]
2) biol. motsv. apparat 3 b. 2NF 19: 262 (1913).
SKYDDS-ARBETE ⁰²⁰ ¹) till 2 a, om arbete avsett att förebygga l. minska skada på person l. egendom. OSCAR II Mem. 1: 348 (1897). särsk.
[SKYDDS-ARBETE.ssg 2.a]
a) vid strejk l. lockout o. d.: arbete som fordras för avveckling av verksamheten på ett tekniskt försvarligt sätt l. till förebyggande av fara för person l. skada på egendom. SOU 1934, 16: 13.
[SKYDDS-ARBETE.ssg 2.b]
b) om uppbyggande l. stärkande av arbetarskydd på arbetsplats. SOU 1937, 52: 80. 2) med. till 3, om förebyggande åtgärder mot sjukdom o. d. SvD(A) 1926, nr 132, s. 6.
(2 b) SKYDDS-ARK. (i fackspr.) pappersark som tjänar till att skydda annat l. andra papper mot nedsmutsning l. sönderrivning o. d. AMBROSIANI DokumPprsbr. 364 (1923).
(2 b) SKYDDS-ARM.
[SKYDDS-ARM.ssg 1]
1) motsv. arm sbst. III 2 b. SDS 1896, nr 459, s. 2.
[SKYDDS-ARM.ssg 2]
2)
motsv. arm, sbst. III 4. VocTéllnt. 109 (1931).
(2 a) SKYDDS-ARREST. (numera bl. mera tillf.) skyddshäkte (se d. o. 1). BECKMAN Främl. 52 (1885; oeg.).
(2 a) SKYDDE-ASSISTENT. skyddskonsulents biträde. SFS 1943, s. 1499.
SKYDDS-AVDELNING ~⁰²⁰ CANNELIN (1912) 1) till 1 2 a om avdelning som har till uppgift (l. ingår i organisation med uppgift) att svara för skydd; särsk. (till 1) dels om avdelning inom skyddskår (se d. o. 2), dels (mil.) om avdelning utgörande skyddstrupp. TrängRegl. 1940, s. 251. EK Civilförsv. 20 (1962; inom skyddskår). 2) (förr) till 1, 2 a, på krigsfartyg: avdelning som utgjorde en enhet i fråga om skyddstjänst (se d. o. b; numera ersatt av: skyddsområde (se d. o. 2). UFlottPannMask. 1922, s. 336. 3) (i sht förr) till 2 b, i fråga om järnvägsvagn: avdelning avsedd som skydd (vid sammanstötning o. d.). ENGSTRÖM o. CARLSON HlednTrafik. 29 (1917).
– (1) SKYDDS-AVGIFT - ~⁰² l. ~²⁰. (skydd- 1872. skydds- c. 1815 osv.) 1) till 1, 2 a: avgift för (utlovat l. åtnjutet) beskydd; särsk. (förr) om sådan avgift erlagd av stat till annan. PALMBLAD Fornk. 2: 530 (1845). PAULSON Aristoph. 1: 110 (1901; erlagd av stater i det forntida Grekl.). särsk. (förr) om en från 1719 utgående personlig skatt som erlades med belopp som varierade för olika klasser av skattskyldiga o. som 1812 ersattes av en för alla skattskyldiga enhetlig avgift (äv. i uttr. personlig skyddsavgift). WESTE FörslSAOB (c. 1815). Personlig Skyddsafgift erlägges af alla i mantalslängd skattskrifne personer. SFS 1848, nr 53, s. 2. 2NF (1917; om förh. på 1700-talet). 2) (numera bl. tillf.) till 2 a δ, om avgift utgÖrande skyddstull. JÄRTA 2: 316 (1824).
(2 b) SKYDDS-BANKETT. (i fackspr.) närmast utanför vägs körbana o. något lägre än denna anordnad bankett (se bankett, sbst.² 2
[SKYDDS-BANKETT.ssg 2.a]
a) som är fullt bärig o. avsedd att öka trafiksäkerheten. SFS 1939, s. 430.
(2 a) SKYDDS-BARN.
[jfr t. schultztkind]
(numera bl. i högre stil) jfr barn I 4. BREMER Nina 118 (1835). (Själen) lockas .. / Från jordens larm och flärden af dess ting, / När Dikten sväfvar till sitt skyddsbarn neder. ATTERBOM SDikt. 2: 158 (1838).
(1–3) SKYDDS-BEHOV. jfr behov 2. HERNBERG Rättsh. 545 (1922).
(1–3) SKYDDS-BEHÖVANDE, p. adj. jfr behöva I 1 a. STRINNHOLM Hist. 3: 808 (1848).
(2 b) SKYDDS-BEKLÄDNAD. 1) motsv. beklädnad 1 b. SFS 1939, s. 36.
[SKYDDS-BEKLÄDNAD.ssg 2]
2) motsv. beklädnad 3 b β. KrigVAH 1889. s. 89.
(2 a, b) SKYDDS-BESTRYKNING. abstr. o. konkret; jfr bestrykning 1 (a). TT 1898, K. s. 82.
(2 b) SKYDDS-BESTÅND. särsk. skogsv. av härdigt trädslag bestående bestånd med uppgift bl. a. att skydda mindre härdiga träd mot frostskador. TSkogshush. 1874, s. 63.
(2 a ε) SKYDDS-BESTÄMMELSE. jfr bestämmelse 1 a β. EkonS2 2: 574 (1901).
(2 b) SKYDDS-BETA.
[jfr t. schutzbeize]
textil. == reservage 2; jfr beta, sbst.¹ a β. 2UB 8: 534 (1900).
(2 a) SKYDDS-BETNINGS-TRYCK. ~⁰⁰²
[jfr t. schutzbeizdruck textil = reservage 1.
LUB 8: 534 (1900).
(2 a) SKYDDS-BILD.
[SKYDDS-BILD.ssg 1]
1) (mera tillf.) bild utnyttjad i skyddsarbete (se -ar- bete 1 b). ArbSkydd. 1930, s. 180. 2)
[jfr t. schutzbild]
(magisk) bild som tros avvärja ont; jfr amulett. LILJEGREN Runl. 15 (1832).
(2 b) SKYDDS-BLAD.
[jfr t. schutzblatt]
[SKYDDS-BLAD.ssg 1]
1) byggn. o. konst. == blad 1 a β. BRUNIUS Metr. 41 (1854). 2) bokb. blad (se d. o. 2) avsett att skydda för nedsmutsning l. sönderrivnin; o. d.; särsk. om sådant blad (av silkespapper o. d.) fäst framför plansch. TT 1885, s. 81. ÖS- TERGREN (1940).
(2 b) SKYDDS-BLECK. i sht tekn. jfr bleck, sbst.³ 2. SkogsvT 1911, s. 89.
(2 b) SKYDDS-BOETT. jfr boett 1 a. VaruförtTulltaxa 1: 475 (1912).
(2 b) SKYDDS-BORD. (i fackspr.) skyddsanordning bestående av en l. flera bräder. 1MinnNordM IV. 3: 11 (1882). särsk. om bräde fäst vid båts reling för att skydda mot störtsjöar, skvättbord, stänkbord. LAMPÉN TLandsFinl. 173 (1918).
(1, 2 a) SKYDDS-BORGARE.
[jfr t. schutzbü-rger-]
(om ä. förh., i sht om förh. i antikens Grekl.) fri, fast bosatt främling utan medborgarrätt. MELIN 2: 150 (1853).
(1, 2 a) SKYDDS-BREV. (skydde- 1605–1750. skydds- 1642 osv.)
[jfr t. schutzbrief]
om ett av furste l. regering l. myndighet utfärdat offentligt brev (se d. o. 2) vari ngn l. ngt (t. ex. enskild person l. krets av personer l. rörelse l. stiftelse, i fråga om ä. förh. äv. stad) tas i beskydd; särsk. om sådant brev varigm person under krig l. politisk oro tas i beskydd gentemot främmande makt l. politiska motståndare o. d.; äv. bildl.
WERWING Hist. 2: 116 (i handl. fr. 1605). D. 3 December (år 1700) publicerades skyddebreffwett för dee Ryska undersåtarna (vid Narva). KKD 3: 25 (c. 1705). Om .. (H. Brask) ej lyckats få skyddsbref af konungen uti Pålen, så hade han af Dantzigs-boarna blifwit utlemnad på . . (G. I:s) stränga fordran. FRYXELL Ber. 3: 111 (1828). WINGÅRD 2: 368 (1844; bildl.). Den konungslige advocatus N(ils) B(oije) utfärdade d. 24 Juli 1531 . . ett skyddsbref för Wiborgs stad. SvBL 2: 225 (1859). (Under medeltiden) fann konungen det lämpligt . . att genom särskilda skyddsbref bereda ökadt skydd för andliga stiftelser. HILDEBRAND Medelt. 2: 77 (1884). Tysklands regering borde . . (ansåg Bismarck) inskränka sig till att utrusta kolonialföretagen med skyddsbrev efter gammalt engelskt mönster. Almquist VärldH 8: 396 (1938). särsk.
[SKYDDS-BREV.ssg 1.a]
a) (förr) om brev varigm stads magistrat tillät jude att slå sig ned i staden o. bedriva sin näring där. PH 12: 319 (1782). b) folk- rätt. av svensk myndighet utomlands utfärdat brev till skydd för svensk medborgare l. egendom, avsett att anslås offentligt. SFS 1906, nr 79, s. 1.
(2 b) SKYDDS-BRILLOR, pl.
[jfr t. schutzbrille]
(numera bl. vard.) jfr -glasögon. WEGREN Ögonsj. 307 (1891: skyddsbriller).
(2 b) SKYDDS-BRÄDE l. -BRÄDA.
[jfr t. schutzbrett]
jfr bräde 2. TT 1872, s. 182.
(2 b) -BYGGNAD. (i fackspr.) byggnad (se d. o. 3) avsedd att skydda anläggning i vatten l. strand l. fisk o. d. mot skador gm timmerflottning. SFS 1880, nr 58, s. 10.
(2 b) SKYDDS-BÅGE. (i fackspr.) bågformig skyddsanordning; särsk. om bågformig ram l. förstärkning av taket över racerbils sittutrymme. Medd- JordbrTeknF 65: 34 (1940; på självbindare). SvD 1973, nr 52, s. 20 (på racerbil).
(2 b) SKYDDS-BÄLTE.
[SKYDDS-BÄLTE.ssg 1]
1) med. fjättrande bälte avsett att användas på våldsam patient. DN(B) 1961, nr 106, s. 19.
[SKYDDS-BÄLTE.ssg 2]
2) i sht skogsv. bälte av vegetation avsett som skydd mot skogsbrand o. d. AHLSTRÖM Eldsl. 99 (1879).
(1, 2 a) SKYDDS-CENTRAL. (i fackspr.) central varifrån verksamhet för skyddande av personer l. föremål o. d. leds; särsk. (sjömil.) på krigsfartyg: central varifrån den interna skyddstjänsten (se -tjänst
[SKYDDS-CENTRAL.ssg 2.b]
b)
leds under strid. UFlottPannMask. 1922, s. 336.
(2 b) SKYDDS-DAMM byggn. jfr damm, sbst.¹ I 1. NF 3: 826(1879).
(2 a β) SKYDDS-DEMON. jfr demon 1 a o. -ande 2. Phosph. 1811, s. 349.
(2 b) SKYDDS-DENTIN. odont. dentin som utvecklats ss. skydd för nött tand. SkandTTandläk. 1888, s. 6.
(2 b) SKYDDS-DIKE. (i fackspr.) dike avsett att skydda ett område från inträngande vatten från annat område; i sht i fråga om skogsdikning. MosskT 1892, s. 14. SONESSON BöndB 993 (1955; i fråga om skogs- dikning).
(2 a, b) SKYDDS-DIKNING.
[möjl. delvis till -dike]
(i fackspr.) grävning av skyddsdiken. PT 1908, nr 195 A, s. 3
SKYDDS-DJUR.
[SKYDDS-DJUR.ssg 1]
1) till 2 a β: skyddsande som har djurgestalt, totem. HILLGREN Delsbo 2: 11 (1925). 2) (tillf.) till 2 a ε: djur som åtnjuter rättsligt skydd, fridlyst djur. SDS 1906, nr 26, s. 4.
– (3) SKYDDS-DOS. med. dos (av vaccin o. d.) som ger l. är avsedd att ge skydd. WIRGIN Häls. 3: 228 (1933).
SKYDDS-DRÄKT.
[SKYDDS-DRÄKT.ssg 1]
1) till 1, 2 b, 3: dräkt (se d. o. II 2
[SKYDDS-DRÄKT.ssg 1.a]
a)
som utgör l. är avsedd att utgöra ett skydd; äv. bildl. LING Tirf. 1: 88 (1836). THORÉN Herre 169 (1942; bildl.).
[SKYDDS-DRÄKT.ssg 2]
2) zool. till 2 a: dräkt (se d. o. II 2 b γ) som ger skyddande förklädnad. REUTER LägrDjSjälsl. 2: 124 (1888).
(2 b) SKYDDS-DUK. duk avsedd att anbringas ss. skydd (t. ex. över ngt). HemslöjdsutstSthm 1880, s. 231.
(1, 2 a) SKYDDS-DYKARE. sjömil. dykare med uppgift att utföra reparationer i vat tenfyllda rum i fartyg o. att inspektera fartygsskrovs utsida. SFS 1953, s. 782.
SKYDDS-DÄCK - 1) sjömil. till 1, på krigsfartyg: däck avsett till skydd mot fientlig eld, pansardäck. KrigVAH 1886, s. 185. 2) sjöt. till 2 b, på handelsfartyg: lätt däck tjänande till skydd mot sol l. regn o. d.; shelterdäck. På skyddsdäck hvilket hvilar på däckshusen och på stöttor vid relingarne, finnas nedgångskappar, styrhytt, navigationshytt och båtar. ENGSTRÖM Skeppsb. 60 (1889). Skyddsdäck . . (dvs.) lätt trädäck till skydd mot solen. IllSvOrdb. (1955).
(2 b) SKYDDS-DÖRR. dörr avsedd ss. skydd. TT (1899). Byggn. s. 45.
(2 a) SKYDDS-ELD folklor. eld (se d. o. 6) som enl. äldre folklig föreställning skyddar boskap l. marker mot ont. ÖSTERGREN (1940). Skyddseldar .. (vid första betesgången) måste vara en uråldrig form av boskapsmagi. Rig 1944, s. 75.
– (3) SKYDDS-ENZYM. (numera bl. i skildring av ä. uppfattning) enzym som ansågs utgöra ett skydd (mot infektion o. d.). BonnierKL 10: 908 (1927).
– (3) SKYDDS-FERMENT.
[jfr t. schjutzfermente, pl.]
(numera bl. i skildring av ä. uppfattning) == enzym. 2NF XXXIV. 2: 9 (1922).
(2 b) SKYDDS-FILTER.
[SKYDDS-FILTER.ssg 1]
1) motsv. filter 1. ArbSkydd. 1938, s. 143 (i skyddsmask). 2) fotogr. motsv. filter 2. 2NF 16: 899 (1911).
(2 b) SKYDDS-FLOR. (mera tillf.) jfr flor, sbst.¹ 1. SCHILDT Raket. 146 (1918).
(1, 2 a) SKYDDS-FOGDE.
[jfr t. schutzvogt]
(om ä. utländska förh.) världslig storman utsedd till beskyddare av kyrkans rätt o. egendom. SvMerc. IV. 2: 60 (1758).
SKYDDS-FORM. 1) till 1-3: form (se d. o. I 9) av skydd; särsk. till 2 a ε, om form av rättsligt skydd. HERNBERG Rättsh. 545 (1922).
[SKYDDS-FORM.ssg 2]
2) (i sht i fackspr.) till 2 b, i fråga om föremål: form (se d. o. I 1) som ger skydd (åt föremålet självt l. åt ngn l. ngt inne i det l. i dess närhet). JÄRTA 2: 409 (1824). En anläggningsdels eller ett kons:riiktionselements skyddsform, eller utföringsform i skyddshänseende, avser sådana konstruktiva åtgärder och egenskaper, som medföra dels skydd för konstruktionen själv .. dels skydd för omgivningen. SvTeknolFHb. 63: 16 (1941).
– (1) SKYDDS-FORSKNING. forskning rörande skydd mot st idsmedel. SvD(A) 1959, nr 308, s. 4.
(2 a) SKYDDS-FRU.
[jfr t. schutzfrau]
(utom i a o. b numera i sht i vitter stil) beskyddarinna; särsk. om kvinnligt skyddshelgon. JHLIDÉN (c. 1767) i SvLittTidskr. 1958, s. 175. En fabrik har lånat namnet på stadens (dvs. Söder- köpings) skyddsfru, S:t Ragnhild. TurÅ 1936, s. 282. särsk.
[SKYDDS-FRU.ssg 2.a]
a) (i sht förr) inom skyddsförening (se d. o. 2) l. liknande organisation: kvinnlig medlem som åtagit sig att hjälpa vissa hjälpbehövande l. att svara för socialt hjälparbete inom ett distrikt i en stad. AGRELL Ensam 8 (1886). 2NF 27: 4(1917).
[SKYDDS-FRU.ssg 2.b]
b) (förr) dam under vars beskydd danstillställning anordnades. WALCKE MbDansk. 45 (1782).
SKYDDS-FÄRG.
[jfr t. schutzfarbe]
1) till 1, 2 a: färg (se färg, sbst.¹ 1) som ger skydd; särsk. (zool.) i fråga om djur l. ägg o. d. (jfr skydda, v.² 4). Djuren (dvs. boskap av den podoliska rasen) hafva en grå "7ökenfärg", som väl passar öfverens med den omgifning, i hvilken de lefva; det är, som man säger, en riktig "skyddsfärg". 2UB 4: 253 (1899). Klädskåp .. målade i grå skyddsfärg samt af kraftig konstruktion. HufvudkatalSonesson 1920, 6: 128.
[SKYDDS-FÄRG.ssg 2]
2) i sht tekn. till 1, 2 b: färg (se färg, sbst.¹ 2) som ger l. är avsedd att ge skydd (mot rost o. d.). TFSjöv. 1900, s. 207.
(1,2 a) SKYDDS-FÄRGAD, p. adj. som har skyddsfärg (se d. o. 1); särsk. (zool.) i fråga om djur l. ägg o. d. TurÅ 1908, s. 32. Det är sant, att det i höstfärger måste vara svårt att urskilja skyddsfärgade trupper. BERG Krig 127 (1915). SvNat. 1938, s. 120 (om ägg).
– (3) SKYDDS-FÖDOÄMNE ~⁰⁰²⁰ (numera bl. i skildring av ä. uppfattning) födoämne som (på grund av rikedom på vitaminer l. mineral o. d.) ansågs utgöra ett skydd mot sjukdom. ST 1935, nr 65, s. 9.
(2 b) SKYDDS-FÖLJARE byggn. konstruktionsdetalj som anbringas intill del av byggnadsverk ss. skydd; jfr följare 3. TT 1900, Byggn. s. 20.
– (1) SKYDDS-FÖLJE. (numera bl. mera tillf.) jfr följe 1, 2. RYDBERG Magi 52 (1865). ÖSTERGREN (1940). == -FÖRBAND. (jfr t. schutrverband]
[SKYDDS-FÖLJE.ssg 1]
1) (mnera tillf.) till 1, 2 a: grupp l. stam l. liknande sammanslutning av personer till inbördes skydd; jfr förband 3 c.
Flodström SvFolk 398 (1918).
[SKYDDS-FÖLJE.ssg 2]
2) med. till 3; jfr förband 1 b. CANNELIN (1904).
SKYDDS-FÖRBUND.
[jfr t. schutzbund]
[SKYDDS-FÖRBUND.ssg 1]
1) till 1: försvarsförbund (se d. o. 1). CARLSTEDT Her. 3: 320 (1833). 2) till 1, 2 a, om förbund (se d. o. 6
[SKYDDS-FÖRBUND.ssg 1.b]
b) med syfte att bereda skydd åt ngn l. ngt; särsk. till 2 a, i uttr. svenska skyddsförbundet, om 1925 bildad central organisation för fångvårds- o. skyddsföreningar (se -förening 2). SocHb. 232 (1925).
(1,2 a) SKYDDS-FÖRDRAG.
[jfr t. schutzvertrag]
fördrag (se fördrag, sbst.² 5) till ömsesidigt skydd för de deltagande parterna. BOËTHIUS Naturr. 128 (1799).
SKYDDS-FÖREMÅL ~⁰⁰², äv. ~²⁰⁰.
[SKYDDS-FÖREMÅL.ssg 1]
1) mil. till 1, 2 a, b: föremål som åtnjuter skydd. KrigVAT 1928, Bih. 2: 33.
[SKYDDS-FÖREMÅL.ssg 2]
2) (mera tillf.) till 2 a ε: föremål som åtnjuter rättsligt skydd, fridlyst föremål. SDS 1906, nr 26, s. 4.
SKYDDS-FÖRENING.
[SKYDDS-FÖRENING.ssg 1]
1) (numera bl. tillf.) till 1, 2 a: sammanslutning för självförsvar o. inbördes skydd; jfr förening 7. I följd af de orsaker, hvilka närmast föranledde .. (de franska medeltida) communernas skyddsförening, uppträda de .. såsom rätts- och skyddsanstalter. NORDSTRÖM Samh. 1: 823 (1839). 2) till 2 a, om förening (se d. o. 7
[SKYDDS-FÖRENING.ssg 1.c]
c) till skydd för ngn l. ngt; särsk. om förening med syfte företrädesvis dels att ge vård o. hjälp åt frigivna från fångvårdsanstalt l. utskrivna från social vårdanstalt (t. ex. arbetsanstalt l. vårdanstalt för alkoholmissbrukare), dels att handha övervakning av personer ådömda skyddstillsyn (jfr -värn 4 slutet, -värns-förening). BRINK Fäng. 267 (1848). SFS 1964, s. 428.
Ssg:
skyddsförenings-medlem. särsk. till -förening 2 BACKMAN OkändV 181 (1911).
(1–3) SKYDDS-FÖRESKRIFT. ~⁰⁰² äv. ~²⁰⁰ föreskrift (se d. o. ³) rörande skydd; särsk. till 2 a ε, om föreskrift som konstituerar rättsligt skydd. BtRiksdP 1900, I. 1: nr 57, s. 16. Skyddsföreskrifter jämlikt lagen den 12 juni 1942 om skydd för kulturhistoriskt märkliga byggnader. Fornv. 1958, s. 91.
(1–3) SKYDDS-FÖRHÅLLANDE.
[SKYDDS-FÖRHÅLLANDE.ssg 1]
1) om förhållande (se d. o. 4) rörande skydd; särsk. till 2 a, i fråga om skydd (mot olycksfall o. d.) på arbetsplats; i sht i pl. SFS 1958, s. 1871. 2) (numera bl. mera tillf.) om förhållandet (se förhållande 5) mellan den l. det som förlänar o. den l. det som mottager skydd. BOLIN Statsl. 2: 256 (1871).
(2 b) SKYDDS-FÖRKLÄDE. ~⁰²⁰. SDS 1922, nr 79, s. 12.
(1,2 a) SKYDDS-FÖR-VANT.
[jfr t. schutzverwandte(r)]
(numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) person som åtnjuter annans skydd; särsk. dels (i sht om förh. i det forntida Grekl.): skyddsborgare, dels (om förh. i det forn tida Rom): klient (se d. o. 1). (T.) Schutzverwandten, Schutzgenossen .. (sv.) skyddsförwanter. som hafwa en skydds-herra. LIND 1: 1394 (1749). Blott i den mån som någon gjorde uppseende genom vällefnad, betjening och ståt, vann han (i det forntida Rom) ett mera lysande namn och talrikare skyddsförvandter. KOLMODIN TacAnn. 1: 258 (1833; lat. orig.: clientelas). Skyddsförvandter (metöker) kallades I Athen .. bosatte utländingar. DALSJÖ Platon 2: 537 (1872). HJÄRNE GA 137 (1901). särsk. om furste l. (i pl.) folk l. (i utvidgad anv.) stat o. d. som (till följd av bundsförvantskap) åtnjuter skydd av annan furste l. annat folk l. annan stat. KOLMODIN Liv. 3: 8 (1832; i pl., om folk). Tiden hade .. blifvit förändrad, sedan hertigen af Holstein-Cottorp .. ej längre var Rysslands skyddsförvandt. SVEDELIUS i 2SAH 55: 359 (1878). Massalia var det mäktiga Roms skyddsförvant. SVENSÉN Världsv. 104 (1908).
Avledn..:
skyddsförvantskap , n. (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) om förhållandet att åtnjuta skydd (ss. skyddsborgare l. klient l. bundsförvant). CAVALLIN 1: 303 (1871).
(1, 2 a) SKYDDS-GALDER. (i sht i fackspr.) om fornnord förh.: galder avsedd att ge skydd. RYDBERG Myt. 1: 562 (1886).
(2 b) SKYDDS-GALLER. i sht tekn. galler (se galler, sbst.² 1, 2) som tjänar till l. är avsett ss. skydd. TT 1883, s. 114.
(1, 2 a) SKYDDS-GARDE. (om ä. förh. i Finl.) av militärt organiserade frivilliga bildad organisation avsedd till skydd mot politiska meningsmotståndare; jfr -kår 3. ROOS Nationalstr. 651 (i handl. fr. 1905).
(1, 2 a) SKYDDS-GARDIST.
[jfr -garde]
(om ä. förh. i Finl.) medlem av skyddsgarde. ÖSTERGREN (1940).
(2 b) SKYDDS-GAS.
[jfr t. schutzgas]
metall. gas brukbar till att utestänga luftens syre vid metallurgiska processer. JernkA 1929, Bih. s. 141.
(1, 2 a) SKYDDS-GILLE. (förr) gille (se d. o. 4
[SKYDDS-GILLE.ssg 1.a]
a) avsett att tjäna till skydd för de s medlemmar.
NORDSTRÖM Samh. 1: 281 (1839). Rig 1923, s.3.
(1, 2 b) SKYDDS-GLAS. jfr glas 4. TT 1895, M. s.55. Glödlampor skola (i brandfarliga rum) vara försedda med skyddsglas. SFS 1919, s. 163. särsk. till 2 b, om glas (se d. o. 4 b α) i skyddsglasögon; i pl. äv.: skyddsglasögon. KNÖPPEL Barb. 33 (1916; i pl.). SvD(A) 1929, nr 2, s. 3.
(2 b) SKYDDS-GLASÖGON. ~⁰²⁰ pl. glasögon (se glasöga 3) avsedda ss. skydd mot blåst l. starkt strålning l. kringflygande partiklar o. d. (o. ofta utformade så att de sluta tätt kring ögonen). UHRSTRÖM Hemläk. 134 (1879).
(1, 2 b) SKYDDS-GRAV. grav (se grav, sbst.¹ 2) avsedd ss. skydd (mot eldgivning o. d.); särsk. mil. om grav (se grav sbst.¹ 2
[SKYDDS-GRAV.ssg 1.b]
b)
avsedd ss. skydd mot fientlig eld.
SPAK HbFältartill. 240 (1873). SAOB M 347 (1943).
(2 b) SKYDDS-GRIND. 1) motsv. grind, sbst.¹ ¹. ArbSkydd. 1916, s. 134 (i hiss).
[SKYDDS-GRIND.ssg 2]
2) (i fackspr.) motsv. grind, sbst.¹ ³. VocTéllnt. 151 (1938; för kabelbrunn).
(2 b) SKYDDS-GROP. mil. jfr grop 1 o. -grav. KNÖPPEL Barb. 60 (1916).
SKYDDS-GRUPP.
[SKYDDS-GRUPP.ssg 1]
1) till 1: (i skyddsavdelning ingående) grupp inom skyddskår (se d. o. 2). EK Civilförsv. 20 (1962).
[SKYDDS-GRUPP.ssg 2]
2) (förr) till 1, 2 a, på krigsfartyg: i skyddspluton ingående grupp. UFlottPannMask. 1922, s. 336.
(2 a β) SKYDDS-GUD.
[jfr t. schutzgott) om gud (se d. o. I) som tänkes ge ngn l. ngt sitt särskilda beskydd. 3
BLIBERG Acerra 903 (1737).
särsk.
[SKYDDS-GUD.ssg a]
a) motsv. gud I f, om gudabeläte; äv. allmännare, om föremål som tros ha skyddande kraft, amulett o. d. Widskeppe ligit folk tro at et stenbus hwarest en sådan sten (dvs. flintsen som enl. folktron trängt ned i jorden vid åsk- slag) förwaras skal ej kunna brinna up af wådeld; men man har exempel nog at han ej kunde befria en gård i gamla Upsala, som för 2 år sedan bran up tillika med sin skydsgud. Linné Stenr. 23 (c. 1747). PopEtnolSkr. 7: 41 (1912).
[SKYDDS-GUD.ssg 2.b]
b) bildl. CREUTZ Vitt. 91 (1759). särsk. (numera bl. tillf.) om skyddshelgon l. beskyddare l. välgörare l. gynnare l. räddare o. d. MÖRK Ad. 1: 81 (1743). SthmStCal. 1772, s. 15 (om skyddshelgon). BERGMAN Skyar 240 (1936).
:
skyddsguds-beläte. (ålderdomligt) SAOB B 1088 (1903).
(2 a β) SKYDDS-GUDINNA.
[jfr t. schutzgöttin]
jfr -gud. 2VittAH 3: 7 (1793). särsk. bildl. LINDAHL MenlöshT 12 (1749). särsk. (numera bl. tillf.) om person: beskyddarinna l. välgörarinna l. gynnarinna l. räddarinna o. d. NORDENFLYCHT UtvArb. 3 (c. 1755).
(2 a β) SKYDDS-GUDOMLIG. () som utgör l. tillhör l. har avseende på en l. flera skyddsgudar l. skyddsgudinnor. ADLERBETH HorOd. 149 (1817). DENS. Ov. 244 (1818).
(2 a β) SKYDDS-GUDOMLIGHET ~⁰¹⁰² l. ~⁰²⁰⁰. jfr -gud o. gudomlighet ². ATTERBOM Minn. 439 (1818).
(2 a β) SKYDDS-HAMN, sbst.¹ () skyddsande (se d. o. 2); äv. om skyddshelgon l. skyddspatron (se d. o. 2). FRANZÉN Erik Knutsson 1 (1808); jfr DENS. Skald. 5: 195 (1836). LING As.330 (1833).
(2 b) SKYDDS-HAMN, sbst.² hamn (se hamn, sbst.³ 1) som erbjuder skydd mot väder o. vind, nödhamn. SYLVAN Vial 2: 48 1863).
(1,2 b,3) SKYDDS-HANDSKE. jfr handske 1 o. -dräkt 1. SFS 1949, s. 402.
(2 a β) SKYDDS-HELGON.
[jfr t. schutzheilige(r)]
om helgon uppfattat ss. beskyddare av ngn l. ngt; jfr -patron 2. SERENIUS Lll 4 a (1734). IllRelH 7 (1924). särsk. bildl., om (levande) person: beskyddare, välgörare o. d. ATTERBOM Minn. 97 (1817). DN(A) 1964, nr 90, s. 9.
(2 a) SKYDDS-HEM. (numera bl. i skildring av ä. förh.) anstalt för omhändertagande av nödlidande l. personer som icke äro socialt välanpassade (t. ex. prostituerade l. frigivna fångar); numera ersatt av andra benämningar, t. ex. ålderdomshem, inackorderingshem, ungdomsvårdsskola (se slutet); jfr hem I 2 e β α' räddningshem. Skyddshem för fallna qwinnor. Stadsmissionär. 1878, nr 8, s. 3. Skyddshem för frigifna fångar. SvD 1911, nr 68, s. 5. Ett s. k. skyddshem för . . behöfvande fattiga har nyligen upprättats i Skanör. 2NF 25: 885(1917). särsk. om anstalt för omhändertagande av vanartade barn l. kriminella minderåriga, ungdomsvårdsskola. SFS 1902, nr 67, s. 5.
Ssgr (numera bl. i skildring av ä. förh.):
skyddshems-avgift. till -hem slutet, om avgift erlagd till skyddshem av barnavårdsnämnd (för elev som av nämnden placerats på hemmet). SFS 1924, s. 611.
skyddshems-elev. till -hem slutet. (Intagen) benämnes . . skyddshemselev. SFS 1924, s. 603.
skyddshems-elev. förening för drivande av skyddshem; särsk. till -hem slutet. SvD(A) 1919, nr 292, s. 6.
skyddshems-inspektör. till -hem slutet. SFS 1925, s. 187.
skyddshems-konsulent. till -hem slutet: konsulent för skyddshemsverksamhet. SAOL (1950).
skyddshems-lärare till -hem slutet. UNT 1937, nr 246, s. 8.
skyddshems-styrelse. styrelse för skyddshem; särsk. till -hem slutet. SFS 1902, Bih. nr 103, s. 3.
skyddshems-verksamhet. om verksamheten att upprätta l. driva skyddshem; särsk. till -hem slutet. BtRiksdP 1919, 6: nr 147, s. 8.
– (1, 2 a) SKYDDS-HERRADÖME ~⁰⁰²⁰
[jfr -herre]
(ålderdomligt) herravälde; jfr herradöme 1. BRASK Pufendorf Hist. 264 (1680). FinBiogrHb. 994 (1898).
(1, 2 a) SKYDDS-HERRAVÄLDE -~⁰⁰²⁰
[jfr -herre]
om herravälde som utövas av en stat över en under dess beskydd stående stat l. över ett skyddsområde (se d. o. 3), protektorat (se d. o. 2); jfr -herre, -herra- döme o. -herrskap.
MinnSvNH 6: 140 (1855).
(1, 2 a) SKYDDS-HERRE.
[jfr t. schutzherr]
om (inflytelserik) person l. (se
[SKYDDS-HERRE.ssg 2.c]
c)
ss. personligt tänkt väsen som ger ngn l. ngt skydd, beskyddare l. försvarare l. gynnare; ofta med bestämning i gen. (förr äv. med bestämning inledd av prep. av), betecknande den l. det som ngn ger skydd; i fråga om ä. förh. särsk. dels om furste, dels om patronus (se d. o. 4). PERICI Musæus 2: 93 a (1582). Rikserns Högloflige Ständer äro rätte älskare och Skydds-Herrar af sanningen, och (osv.). BetManufHandDep. 1741, s. E 1 a. (För att förhindra att dalallmogens uppror sprider sig) håller jag rådeligast, at vi .. bedja H. Maj:t och Rådet, som äro våra (dvs. adelns) aldra kraftigaste skyds-herrar, at de . . måtte bruka de aldra kraftigaste medel til vårt försvar. CGLÖWENHIELM i 2RARP 14: 208 (1743). Vetenskapernes och vitterhetens Skyddsherre (dvs. G. III) har .. bortrögt de hinder, som vid den Borgerliga styrelsen voro dem i vägen. 1VittAH 2: 216 (1773, 1776). De forna kyrkoägaraa, antingen enskilda stormän eller bondemenigheten, blev endast kyrkans skyddsherrar (patroni). (CARLSSON o.) ROSÉN SvH 1: 150 (1962). särsk.
[SKYDDS-HERRE.ssg 2.a]
a) om stats ledare l. (i utvidgad anv.) stat i egenskap av beskyddare av främmande stat (l. dess ledare l. befolkning o. d.). WIDEKINDI KrijgH 323 (i handl. fr. 1611). Ryssland, Bulgariens befriare och skyddsherre .. protesterade mot valet (av Ferdinand av Sachsen-Koburg till furste av Bulgarien). SPÅNGBERG StMän 2: 36 (1921). Gustav Adolf . . blev (gm försvarsförbundet 1628) Stralsunds skyddsherre. Almquist VärldH 5: 69 (1933).
[SKYDDS-HERRE.ssg 2.b]
b) (förr) till 2 a, om herre under vars beskydd danstillställning anordnades. WALCKE MbDansk. 45 (1782).
[SKYDDS-HERRE.ssg 2.c]
c) till 2 a β, om Gud l. Kristus l. annat högre väsen i egenskap av människornas beskyddare (förr särsk. om Kristus tänkt ss. människornas förespråkare l. medlare inför Gud); äv. om skyddshelgon. Jesus Christus .. är en midlare och skydzherre, emillan Gudh och menniskona stelt. KOF 1: 279 (1575). PPGOTHUS Und. H 7 a (1590; i pl., om änglar). (En rysk) Capitain (kom) med hela sin Vacht och gaf på mig en Salva; men gud som min Skytsherre altid hvarit, hielpte mig och mina oskadd der ifrån. SLÖFVING (1730) i HFinlÖ 1: 434. JämtHärjedH 1: 569 (1948; om skyddshelgon).
[SKYDDS-HERRE.ssg 2.d]
d) i utvidgad l. mer l. mindre bildl. anv. (jfr a). Dvffuorna woro swåra rädde för Gladhan, vthwaldhe förthenskuldh Hööken för theras Skydz Herra. BALCK Esop. 119 (1603). Wi tale (o. försvara oss), när wi som mäst äre skyldige, och bruke wår tunga til en skyddsherre för wåra laster. BÆLTER JesuH 6: 311 (1760).
(1,2 a) SKYDDS-HERRSKAP ~⁰² l. ~²⁰.
[jfr -herre)]
(ålderdomligt) == -herravälde; jfr herrskap, sbst.¹ 1. GEIJER I. 1: 54 (1818).
(1, 2 b) SKYDDS-HJÄLM. jfr hjälm, sbst.¹ 2, o. dräkt 1. 2UB 7: 382 (1903).
(1, 2 a) SKYDDS-HUND. om hund avsedd l. lämpad för att ge ngn l. ngt skydd l. försvar, vakthund o. d. SvD(A) 1918, nr 128 A, s. 7
Ssg:
skyddshunds-förare. SvSkyddshundT 1922, s. 13.
(2 b) SKYDDS-HUS. hus avsett ss. skydd mot väder o. vind o. d.; äv. bildl. LACANDER Gyllenstierna 49 (1706; bildl.). TurÅ 913, s. 10.
(2 b) SKYDDS-HUV. jfr huv, sbst.¹ ¹. RON o. VIRGIN I. 4: 24 (1888).
(2 b) SKYDDS-HYLSA. jfr -hölje. LB 4: 127 (1904).
(2 b) SKYDDS-HYTTA. () till skydd mot eldgivning vid övningsskjutning använd l. avsedd hydda. GHT 1896, nr 209 A, s. 2
(2 b) SKYDDS-HÅR. om hår som utgör skydd mot ngt.
[SKYDDS-HÅR.ssg 2.a]
a) (i fackspr.)
motsv. hår, sbst. 1, i fråga om människa l. djur; dels om hår i l. kring kroppsöppning (tjänande till skydd mot främmande partiklar), dels i fråga om häst: hår som består av tagel. WRANGEL HbHästv. 622 (1885; i fråga om häst). BonnierLex. (1966). b) bot. motsv. hår, sbst. 4, i fråga om växt. Särskildt egendomliga skyddshår (hos växterna) äro brännhåren. 2NF 12: 60(1909).
(2 b) SKYDDS-HÄCK. häck (se häck, sbst.¹ 2) till skydd mot vind l. insyn o. dyl. l. (i sht) mot erosion av jord; jfr -skog 2. ARRHENIUS Jordbr. 3: 255 (1861). Skyddshäckar för att motverka sand- eller jordflykt. SFS 1952, s. 597. särsk. (mera tillf.) om häck till skydd för häckande småfåglar. SkogsvT 1907, s. 263.
(2 a) SKYDDS-HÄKTAD, p. adj. jfr -häkte 2. UNT 1933, nr 211, s. 5.
(2 a) SKYDDS-HÄKTE.
[jfr t. schutzhaft]
[SKYDDS-HÄKTE.ssg 1]
1) (mera tillf.) om häkte till skydd för däri intagen. Form 1946, s. 167 (oeg.). 2) (om äldre l. utländska förh.) fängsligt förvar av person som kan misstänkas ha för avsikt att utöva ss. statsfientlig betraktad verksamhet; äv. om lokal för sådant förvar. UNT 1933, nr 211, s. 5 (om lokal; i fråga om tyska förh.). 2SvUppslB (1953).
(2 b) SKYDDS-HÖLJE. om hölje som ger l. är avsett att ge skydd mot ngn l. ngt. 2NF 8: 506(1907).
(2 b) SKYDDS-HÖLSTER. hölje l. överdrag o. d. till skydd; dels motsv. hölster, sbst.¹ ¹, dels (bot.) motsv. hölster, sbst.¹ 2. ÖSTERGREN 3: 595 (1928). IllSvOrdb. (1955).
(2 a) SKYDDS-HÖRIG, adj. () om persons förhållande till annan: som kännetecknas av beroendeställning till följd av behov av skydd; jfr hörig 3 d. Lemnad utan skydd af konungamakten .. (måste bonden i medeltidens Europa) träda i ett skyddshörigt förhållande till en mäktig herre. STRINNHOLM Hist. 3: 569 (1848).
SKYDDS-INGENJÖR.
[SKYDDS-INGENJÖR.ssg 1]
1) mil. till 1: civilmilitär skyddstekniker i ledande befattning med placering vid brigad l. högre stab. SVDtA) 1961, nr 29, s. 5.
[SKYDDS-INGENJÖR.ssg 2]
2) sjöfall. till 1, 2 a: civilmilitär befattningshavare med uppgift att leda skyddstjänst (se d. o.
[SKYDDS-INGENJÖR.ssg 2.b]
b)
på fartyg. Personalinstr. 1942, 1: Bil. s. 28.
[SKYDDS-INGENJÖR.ssg 3]
3) tekn. till 2 a: ingenjör med uppgift att leda skyddsarbete (se d. o. 1 b). SvUppslB 25: 124 (1935).
SKYDDS-INRÄTTNING ~⁰²⁰ LUNDELL (1893). 1) till 1, 2 a: inrättning (se inrättning, sbst.² ¹
[SKYDDS-INRÄTTNING.ssg 3.b]
b) som tjänar till skydd (särsk. mot brott o. d.). THYRÉN StrafflRef. 1: 14 (1910).
[SKYDDS-INRÄTTNING.ssg 2]
2) (numera bl., mindre br., i skildring av ä. förh.) till 2 a, om skyddshem; jfr inrättning, sbst.² ¹ c. SCHULTHESS (1885). IllSvOrdb. (1955).
[SKYDDS-INRÄTTNING.ssg 3]
3) till 2 b: inrättning (se inrättning, sbst.² 2
[SKYDDS-INRÄTTNING.ssg 3.b]
b) som utgör l. är avsedd till skydd.
LIDFORSS VäxtSkyddsm. 10 (1890). särsk. tekn. om detalj på maskin o. dyl. l. anordning på arbetsplats o. d. TT 1883, s. 119.
(2 a) SKYDDS-INSPEKTÖR. inspektör av arbetsgivare satt att leda skyddsarbete (se d. o. 1
[SKYDDS-INSPEKTÖR.ssg 3.b]
b) på arbetsställe.
SFS 1949, s. 409.
(1,2 a,b) SKYDDS-INSTINKT ~⁰² l. ~²⁰. instinkt att ge skydd. FoFl. 1907, s. 8.
(2 b) SKYDDS-JORDA. -ning. el.-tekn. med avs. på del av elektrisk anläggning: jorda (se d. o. 3) till skydd mot för hög spänning; ss. vbalsbst. -nmg, äv. konkret, om anordning för sådan jordning. KungörElektr- Starkstr. 17 (1939). SvByggkatal. 1965 s. 50 (: skyddsjordning; konkret).
(2 a) SKYDDS-JUDE.
[jfr t. schutzjude]
(numera bl. i skildring av ä. förh.) om jude som erhållit tillstånd att slå sig ned i stad o. bedriva sin näring där; äv. bildl. PT 1791, nr 33, s. 4. BRINKMAN (o. ADLERSPARRE) Brevväxl. 29 (1829; bildl.).
(2 b) SKYDDS-KAPPA. (i sht i fackspr.) kappa (se kappa, sbst.¹ 2) som tjänar till skydd; äv. om skyddande skogsbälte. GROTENFELT Mejerih. 88 (1886; på separator). Amerikanerna . . (ha) omgivit sina stora bilstråk med skyddskappor av orörd skog. SvNat. 1936, s. 15. särsk. (mera tillf.) motsv. kappa, sbst.¹ 2 b ε, om skyddande kappa på hästsko. SDS 1900, nr 285, s. 2.
(2 b) SKYDDS-KAPSEL. (i sht i fackspr.) jfr kapsel 1. TT 1894, Allm. s. 53.
(2 b) SKYDDS-KARTONG. jfr kartong 2 o. -hölje. FFS 1916, nr 23.
SKYDDS-KEDJA. SAOL (1950). 1) mil. till 1, motsv. kedja, sbst. 3 a γ. Skyddskedjor och patruller. FörslFälttjRegl. 1928, 2: 107. 2) till 2 b: kedja (se kedja, sbst. 1) avsedd ss. skydd mot olycksfall o. d., säkerhetskedja. IllSvOrdb. (1955).
(2 b) SKYDDS-KLAFF. klaff som tjänar till skydd; särsk.
[SKYDDS-KLAFF.ssg 3.a]
a)
motsv. klaff, sbst.¹ ¹ a. KatalÅhlé-nHolm 1909–10, s. 180 (på ryyggsäck).
[SKYDDS-KLAFF.ssg 3.b]
b)
motsv. klaff, sbst.¹ ² c. MUNTHE IslamK 281 (1929).
(2 b) SKYDDS-KLO lant. om klo erinrande finger (se d. o. 2
[SKYDDS-KLO.ssg 3.c]
c) på skördemaskin (till skydd för skärapparatens egg o. d.).
JUHLIN-DANNFELT 361 (1886).
(1,2 b,3) SKYDDS-KLÄDER, pl. jfr -dräkt 1. SD(L) 1904, nr 283, s. 6.
(2 b) SKYDDS-KOLLOID.
[jfr t. schutzkolloid]
kem. kolloid (se kolloid, sbst. 2) som förhindrar utfällning av andra kolloider. 2NF 14: 561(1910).
(2 a) SKYDDS-KOMMITTÉ. 1) om kommitté inom skyddsförening (se d. o. 2). 2NF 27: 5(1917).
[SKYDDS-KOMMITTÉ.ssg 2]
2) av företrädare för arbetsgivaren o. av skyddsombud sammansatt kommitté för övervakning av skyddsarbete (se d. o. 1
[SKYDDS-KOMMITTÉ.ssg 2.b]
b) vid arbetsplats.
NFMånKr. 1939, s. 57. SFS 1949. s. 9.
(2 a) SKYDDS-KONSULENT. om var o. en av de st tliga tjänstemän som handha uppsikten över villkorligt frigivna l. till skyddstillsyn dömda m. fl. (vid kriminalvård i frihet). SocÅb. 1939, s. 22.
Ssg:
skyddskonsulent-distrikt. SFS 1942, s. 617.
– (1) SKYDDS-KONVOJ. sjörail. jfr konvoj 2. RAMSAY Skugg. 133 (1917).
– (3) SKYDDS-KOPPA. ( skydd- 1802–1805. skydds- 1802 osv.)
[jfr t. schutzpocke]
med. på människa ss. skydd mot smittkoppor ympad kokoppa; i sht i pl. EKELUND arnkopp. 167 (1802).
Ssgr (med.):
skyddskopp-ympa, äv. skyddskopps-ympa. Sthm 1 : 487 (1897).
skyddskopp-ympad p. adj. BtSvStat. A 1851–55, 1: 63 (1857).
skyddskopp-ympning WESTE (1807).
– (3) SKYDDS-KORDONG. (numera bl., mindre br., om ä. förh.) == sanitets-kordong. ILMONI Sjukd. 3: 371 (1853).
(2 b) SKYDDS-KORG. i sht tekn. jfr korg 2 o. -hölje. LAHT 1903, s. 22 (kring hnivhjul på hackelsemaskin).
(1,2 a,3) SKYDDS-KRAFT.
[jfr t. schutzkraft]
om kraft som ger l. tänkes ge skydd åt ngn l. ngt. JÄRTA 2: 412 (1824). särsk. med. till 3; dels i pl., ss. sammanfattande beteckning för ngns l. ngts motståndskraft mot sjukdom o. d., dels i fråga om vaccin: förmåga att skapa motståndskraft. Vaccinationens skyddskraft. BtSvStat A 1856–60, 1 : 62 (1863). 2NF 22: 881 (1915).
– (3) SKYDDS-KROPP.
[jfr t. schutzkörper]
med. till skydd mot sjukdom o. d. tjänande reaktionsprodukt som bildas i en levande organism, när vissa främmande substanser (antigener) införlivas med denna, antikropp. 2NF 31:208(1920).
(2 b) SKYDDS-KUPA, r. l. f. jfr kupa, sbst. 9, o. -hölje. TT 1885, s. 156.
– (3) SKYDDS-KUPA, v., -ning. (förr) kupa (potatis som redan kupats en gång) till skydd mot potatissjuka o. därvid från ena sidan åstadkomma en hög, spetsig vall; i sht i p. pf. o. ss. vbalsbst. -ning. Jensen PotatSj. 15 (1882: skyddskupning). LAHT 1884, s. 374 (i p. pf.).
(2 b) SKYDDS-KUPOL byggn. till skydd för inre kupol tjänande yttre kupol. ROTHSTEIN Byggn. 484 (1859).
(1, 2 b) SKYDDS-KUR, sbst.¹ jfr kur, sbst.² SvD 1899, nr 259, s. 3.
– (3) SKYDDS-KUR, sbst.² jfr kur, sbst.³ ¹. LUNDBERG HusdjSj. 16 (1868).
(2 b) SKYDDS-KUVERT. jfr kuvert 4 o. -hölje. PriskurFotogrArtikl. 1990, s. 160.
(2 a β) SKYDDS-KYRKA. (numera föga br.) i uttr. ngns skydds- kyrka, om kyrka helgad åt ngns skyddshelgon. S:t Clemens, de sjöfarandes skydds-kyrka. BERGMAN GotlVisby 1 (1858).
SKYDDS-KÅPA.
[SKYDDS-KÅPA.ssg 1]
1) (i fackspr.) till 2 b; jfr kåpa 2 h o. -hölje. TT 1883, s. 114.
[SKYDDS-KÅPA.ssg 2]
2) till 2 b, 3; jfr kåpa 1 a o. -hölje. WIRGIN Häls. 3: 11 (1933).
SKYDDS-KÅR.
[SKYDDS-KÅR.ssg 1]
1) (numera föga br.) till 1: militär kår avdelad till skydd. KrigVAT 1844, s. 583. BOËTHIUS HistLäsn. 1: 140 (1895). 2) till 1, inom lokal avdelning av den statliga organisationen för skyddande o. räddande av civil befolkning o. egendom vid fientligt anfall (civilförsvaret): underavdelning med huvuduppgift att svara för skyddstjänst (se d. o. a). SFS 1960, s. 1002. 3) (om ä. l. utländska förh.) till 1, 2 a: kår av militärt organiserade (frivilliga) civila, avsedd att (inom visst område) ge militärt l. polisiärt skydd (i sht om sådan kår vars uppgift är att ge viss grupp inom samhället skydd mot politiska meningsmotståndare); särsk. om var o. en av de (lokala) kårer som 1917–1944 funnos i Finl. SnällP 1848, nr 9, s. 1. Skyddskårerna (i Finl.) ha nu upplösts. SvD(A) 1944, nr 301, s. 3.
Ssgr (till -kår 3; om ä. l. utländska förh., i sht om förh. i Finl.):
skyddskår-bataljon l. (vanl.) skyddskårs-bataljon. NORDENSTRENG Gripenbg 9 (1921).
skyddskopp-chef FFS 1919, nr 22, s. 5. förband. 2NF 34: 395(1922).
SKYDDS-KÅRIST.
[till -kår]
(om ä. l. utländska förh., i sht om ä. förh. i Finl.) medlem av skyddskår (se d. o. 3). SÖDERHJELM Uppror. 96 (1918).
(2 a) SKYDDS-LAG. om lag avsedd att ge skydd åt viss grupp i samhället l. visst samhällsintresse. BOËTHIUS Naturr. 167 (1799). särsk.
[SKYDDS-LAG.ssg 1.a]
a) om arbetarskyddslag. EkonS 2: 569 (1901).
[SKYDDS-LAG.ssg 1.b]
b) till 2 a δ, om protektionistisk författning. CTJÄRTA i 2SAH 17: 204 (1836).
(2 b) SKYDDS-LAGER. jfr lager, sbst.³ 1. FRYKHOLM Ångm. 117 (1881).
(2 a) SKYDDS-LAGSTIFTNING ~⁰²⁰. jfr -lag; i sht om arbetarskyddslagstiftning. AB 1890 nr 183, s. 1.
(1, 2 a) SKYDDS-LAND.
[jfr t. schutzland]
folk- rätt. jfr land 3 o. -stat 1. PALMBLAD LbGeogr. 219 (1835).
(2 b,3) SKYDDS-LAPP. lapp (av tyg l. dyl.) avsedd ss. skydd; i sht om sådan lapp för öga. KOCH Arb. 147 (1912).
(2 b) SKYDDS-LEDARE. el.-tekn. för skyddsjordning avsedd (normalt icke strömförande) ledare. KungörElektrStarkstr. 17 (1939).
(1,2 a) SKYDDS-LEDSAGARE ~⁰²⁰⁰. (numera bl. tillf.) om person som eskorterar annan. SERENIUS (1734;under convoy).
SKYDDS-LINJE. ( skydd- 1656. skydds- 1844 osv.)
[SKYDDS-LINJE.ssg 1]
1) i sht mil. till 1, om linje (se d. o. 3 b β) som ger skydd mot ngt (t. ex. fientlig eld). HSH 35: 293 (1656).
[SKYDDS-LINJE.ssg 2]
2) till 2 a, b, om linje (se d. o. 1
[SKYDDS-LINJE.ssg 2.c]
c) vid vilken skydd åstadkommes mot ngt (t. ex. mot vågor l. eld).
LmUppslB 987 (1923).
[SKYDDS-LINJE.ssg 3]
3) (mera tillf.) till 2 b, om linje (se d. o. 3) som ger skydd mot ngt (t. ex. mot vågor). TT 1902, V. s. 37.
[SKYDDS-LINJE.ssg 4]
4) (förr) till 3, = sanitets-kordong; jfr linje 3 b α. ILMONI Sjukd. 3: 315 (1853).
(2 b) SKYDDS-LIST. jfr list, sbst.² 3. SFS 1905, nr 40, s. 12.
(2 b) SKYDDS-LOCK. jfr lock, sbst.², o. -hölje. NERÉN HbAut. 1: 234 (1911).
(2 b) SKYDDS-LUCKA. jfr lucka sbst.² ¹. LAHT 1903, s. 21.
(2 b) SKYDDS-LUTA. (i vissa trakter) till skydd mot väder o. vind uppfört skjul med halvtak; jfr luta, sbst.³ LAHT 1901, s. 335.
(2 b) SKYDDS-LÅDA. om låda avsedd att tjäna ss. skydd åt ngn l. ngt; jfr -hölje. SvJägarfT 1875, s. 57 (om låda till skydd ät rapphöns).
(2 b) SKYDDS-LÄDER. (i sht i fackspr.) jfr läder 2. RON o. VIRGIN I. 57: 86 (1887).
– (3) SKYDDS-LÄKEMEDEL. ~⁰⁰²⁰ läkemedel ägnat att förebygga l. bota skador på grund av bristfällig näring; i sht i pl. SFS 1939, s. 1263.
SKYDDS-LÖS. (skydd- 1839–1940. skydds- 1823 osv.)
[jfr t. schutzlos 1) till 1: som saknar skydd (mot militärt angrepp l. fysiskt våld), försvarslös, värnlös.
LING Tirf. 1: 86 (1836). IllMilRevy 1898, s. 155. 2) till 2 a: som saknar skydd (mot förtryck o. d.), värnlös (särsk. till 2 a ε som saknar rättsligt skydd); äv. i utvidgad anv., om tillstånd o. d.: som kännetecknas av att (rättsligt) skydd saknas. LEOPOLD 6: 352 (1823). Det framhölls kraftigt (vid ett möte 1895 mellan företrädare för metallindustri o. slöjd), att en uppblomstrande nationel konstindustri vore otänkbar under det nu rådande skyddslösa tillståndet. MeddSlöjdF 1896, s. 64. 3) till 2 b : som saknar skydd (mot blåst o. d.), oskyddad. Medelhafvet vräker sig i skummande, skyhöga vågor mot den skyddslösa redden. BREMER GVerld. 4: 117 (1861).
[SKYDDS-LÖS.ssg 4]
4) till 3: som saknar skydd (mot sjukdom l. smitta o. d.). SJÖVALL Sjukd. 61 (1924).
Avledn..:
skyddslöshet , r. l. f. till -lös 1–4, om egenskapen l. förhållandet att vara skyddslös; särsk. till -lös 1, 2. BOLIN Statsl. 1: 103 (1868).
(2 a) SKYDDS-MAGI. i sht rel.-hist. om magi utövad till skydd för l. mot ngn l. ngt. FolklEtnSt. 3: 129 (1922).
(2 a) SKYDDS-MAGISK, adj. i sht rel.-hist. jfr -magi. Hembygden(Hfors) 1913, s. 21.
– (1) SKYDDS-MAGNETISE-RING. tekn. handlingen att ge fartyg skydd mot magnetminor gm att upphäva egen magnetism hos fartyget medelst motmagnetisering. 2SvUppslB 2: 955 (1947).
(1, 2 a) SKYDDS-MAKT.
[SKYDDS-MAKT.ssg 1]
1) makt (se d. o.
[SKYDDS-MAKT.ssg 11]
11) att ge skydd.
GEIJER I. 1: 52 (1818).
[SKYDDS-MAKT.ssg 2]
2) makt (se d. o.
[SKYDDS-MAKT.ssg 12]
12) som kan ge skydd; särsk. till 2 a β, om gudamakt o. d.
BOËTHIUS Naturr. 129 (1799). Säg nu .. hvad Skyddsmakt hit, okunnige! banat dig vägen? ADLERBETH Æn. 65 (1811). 3) om stat som uppträder ss. beskyddare gentemot annan stat o. d.; jfr makt 14. Snällp. 1848, nr 53, s. 3. särsk. folkrätt. till 2 a, om neutral stat som åtagit sig att tillvarataga vissa av krigförande stats intressen hos fientlig stat. KLEEN KrigLag. 172 (1909).
(2 a) SKYDDS-MAN.
[jfr t. schutzmann (i bet. 1)]
[SKYDDS-MAN.ssg 1]
1) (numera föga br.) beskyddare. 2RARP 15: 101 (1746). HOLMBERG Tidsstr. 209 (1918). särsk. (†) om engelska förh.: protektor (se d. o. 1 a). Konungens och Rijkzens Skyddzman. BRASK Pufendorf Hist. 134 (1680; t. orig.: Protector des Königs Person und Reich).
[SKYDDS-MAN.ssg 2]
2)
[jfr d. beskyttelsesmand]
(numera bl. tillf.) till 2 a δ förespråkare av protektionism. GHT 1897, nr 265 A, s. 2 (om danska förh.).
(2 b) SKYDDS-MANSCHETT. (mera tillf.) jfr man- schett 1. (En sekreterare) med . . en skyddsmanschett av papper på vänstra armen. MARCUS-FALL Baum MännHot. 80 (1930; t. orig.: Schutzmanschette).
(2 b) SKYDDS-MANTEL.
[jfr t. schutzmantel]
[SKYDDS-MANTEL.ssg 1]
1) motsv. mantel 1; äv. bildl. GRIMBERG VärldH 2: 182 (1927). SvGeogrÅb. 1949, s. 313 (bildl.).
[SKYDDS-MANTEL.ssg 2]
2) (i fackspr.) motsv. mantel 2 d; jfr -hölje. TT 1891, s. 80.
(1,2 b,3) SKYDDS-MASK. (i sht i fackspr.) ss. skydd avsedd mask (se mask, sbst.² 8). BJÖRKMAN (1889). särsk.
[SKYDDS-MASK.ssg 2.a]
a) (i fackspr.) till 1, 2 b, i fråga om skydd mot damm l. (strids)gas o. d. WRETLIND Läk. 7: 115 (1899). b) med. till 3, i fråga om skydd mot infektion. ASvLäkT 1918, s. 1441.
SKYDDS-MEDEL.
[jfr t. schutzmittel]
om medel (se medel, sbst.
[SKYDDS-MEDEL.ssg 13]
13)
som ger skydd; särsk. konkret, motsv. medel, sbst. 13 b a, β.
[SKYDDS-MEDEL.ssg 1]
1)
till 1. KrigVAH 1887, s. 79.
[SKYDDS-MEDEL.ssg 2]
2) till 2 a, b. GAGNERUS Stjernhjelm 13 (1776). BOLIN VFöda 46 (1933: om fetter).
[SKYDDS-MEDEL.ssg 3]
3) med. till 3. MUNCK AF ROSENSCHÖLD Koppfarsot. 5 (1802; om smittkoppsvaccin). StKokb. 220 (1910).
(2 a,b,3) SKYDDS-MEKANISM. särsk. bildl., om mekanism (se d. o. 4) som tjänar l. är avsedd att tjäna till skydd (mot ngn l. ngt); i sht om fysiologisk l. psykisk mekanism. Hygiea 1915, s. 1361. DN(A) 1965, nr 22, s. 4. Kroppens naturliga skyddsmekanismer mot cancer. SvD(A) 1966, nr 273, s. 16.
(1,2 a,3) SKYDDS-METOD. metod att ge l. erhålla skydd. SUNDBERG Skyddsympn. 5 (1896).
(2 a) SKYDDS-MODER. (utom i b numera bl. i vitter stil) beskyddarinna; jfr -fru. MARTINSON Kap 155 (1933). särsk.
[SKYDDS-MODER.ssg 3.a]
a) om kvinnligt skyddshelgon. LAGERLÖF Troll 2: 105 (1921).
[SKYDDS-MODER.ssg 3.b]
b) (förr) inom välgörenhetsförening: kvinnlig medlem som åtagit sig att ge visst l. vissa nödlidande barn hjälp. BREMER FruntFBarnav. 19 (1854).
Ssgr (till -moder b ; förr):
skyddsmoders-förbund l. skyddsmödra-förbund. SundhetscollBer. 1851, s. 52 (: skyddsmödraförbund).
skyddsmoders-förening. Jacobs Skyddsmodersförening. BREMER Brev 4: 368 (1865). THOLANDER Ordl. (1872).
– (3) SKYDDS-MUGG. () hos häst: sjukdom (hudrots) kännetecknad av koppor (som förr ansågos användbara för skyddsympning av människor); jfr mugg, sbst.³ SFS 1863, nr 32, s. 20. Det slag af mugg hos hästar, som man kallar skyddsmugg, är ett kopputslag, hvilket uppkommer genom smitta från koppsjuka eller vaccinerade menniskor eller från kor. NF 11: 425 (1887).
(1,2 b) SKYDDS-MUR.
[jfr t. schutzmauer]
mur avsedd ss. skydd; äv. bildl. LittT 1797, s. 42 (bildl.). 2UB 9: 147 (1905).
(2 a) SKYDDS-MÄRKE.
[jfr t. schutzmarke]
märke (se märke, sbst.¹ 2) som tjänar l. är avsett att tjäna till skydd (för ngn l. ngt); särsk. till 2 a ε om rättsligt skyddat (varu)märke (jfr märke, sbst.¹ ² b). LdVBl. 1885, nr 131, s. 4. Ett skyddsmärke för döva. Motorför. 1930, nr 6, s. 14. särsk. (†) bildl.: palladium (se palladium, sbst.¹ 2), garanti. Vaker öfver edra lagar och edre seder, desse Folkslagens verkeliga skydsmärken. SvMerc. 1765, s. 30 (fr. orig. : Palladiums des Nations).
(2 a) SKYDDS-MÄRKT, p. adj.
[jfr -märke]
särsk. till 2 a ε försedd med rättsligt skyddat (varu)märke. SvD(A) 1934, nr 240, s. 2 (i annons).
(2 a β,γ) SKYDDS-NAMN. (numera föga br.) namn på beskyddare; äv. övergående i bet.: beskyddare. LEOPOLD 1: Dedik. 3 (1814). Det är ju Benedict (av Nursia), som stiftat har / Det första kloster uti Vesterlandet: / Han för Alvastra äfven skyddsnamn var. FRANZÉN Skald. 3: 434 (1829).
(1, 2 b) SKYDDS-NÄT. om avskiljande l. höljande nät avsett ss. skydd för l. mot ngt; jfr -hölje. KrigVAH 1886, s. 164.
(1, 2 a) SKYDDS-OFFICER. mil. ss. be nämning på officer som har överinseendet över skyddstjänsten (se -tjänst a, b) vid militär enhet l. på örlogsfartyg. SvD(A) 1925, nr 279, s. 5.
(2 a) SKYDDS-OMBUD. ~⁰² l. ~²⁰. på arbetsställe (se d. o. ¹): bland arbetstagarna utsett ombud som har att företräda dem i frågor rörande arbetets säkerhet o. sundhet2OU 1937 52. 79
SKYDDS-OMRÅDE. ~⁰²⁰.
[SKYDDS-OMRÅDE.ssg 1]
1) till 1, om område som utgör en enhet i fråga om skydd mot fiende l. anfall. KrigVAT 1928, Bih. 2: 63. särsk.
[SKYDDS-OMRÅDE.ssg 1.a]
a) om område som omger anläggning av betydelse för totalförsvaret (o. inom vilket utlännings rätt att uppehålla sig är underkastad stark inskränkning). SFS 1912, s. 181.
[SKYDDS-OMRÅDE.ssg 1.b]
b) (numera bl. tillf., i skildring av ä. förh.) luftskyddsområde (numera ersatt av: civilförsvarsområde). UNT 1937, nr 147, s. 4. 2) sjömil. till 1, 2 a, på fartyg: del som utgör en enhet i fråga om skyddstjänst (se d. o. b; jfr -avdelning 2. UFlottPannMask. 1922, s. 336 Bil. (1924).
[SKYDDS-OMRÅDE.ssg 3]
3) folkrätt. till 1, 2 a, om område som utgör protektorat (se d. o. 3). CARLSON 1Skolgeogr. 141 (1894).
[SKYDDS-OMRÅDE.ssg 4]
4) (i fackspr.) till 2 a, om skyddsombuds verksamhetsområde. SFS 1949, s. 409.
[SKYDDS-OMRÅDE.ssg 5]
5) till 2 a ε, om område som till följd av sin egenart åtnjuter rättsligt skydd; särsk. om naturskyddsområde. Ymer 1905, s. 235. DN 1964, nr 193, s. 4 (om arkeologiskt intressant område i Italien).
[SKYDDS-OMRÅDE.ssg 6]
6) (i fackspr.) till 2 a, b: område som åtnjuter skydd o. i sin tur skyddar en därav omgiven anläggning. SFS 1947, s. 677. 7) (mera tillf.) till 3, om område inom vilket smittosamt sjuka isoleras för att ge de friska skydd mot smitta. Skyddsområde för spetälskesjuka. RÖSIÖ Benadirkust. 128 (1937).
Ssgr (till -område 1 a):
skyddsområdes-befälhavare. FältreglArm. 1937, s. 19.
skyddsområdes-kungörelse. SFS 1955, s. 1269.
(2 b) SKYDDS-OMSLAG ~⁰² l. ~²⁰ jfr omslag, sbst.¹ 2 (a), o. -hölje. FORSSELL Handskom. 66 (1920). Postst. 1941, s. 106.
(2 a) SKYDDS-ORD.
[jfr t. schutzwort]
[SKYDDS-ORD.ssg 1]
1) (i vitter stil) ord som anses ha (magiskt) skyddande verkan. JournLTh. 1812, nr 20, s. 3.
[SKYDDS-ORD.ssg 2]
2) () muntligt löfte om beskydd; jfr ord, sbst.² ⁶. En härold jag är / ifrån Asarnes här / och från Asarnes Drott. / Deras fridsbud jag bär / och hans skyddsord jag fått. LING As. 7 (1833).
SKYDDS-ORGAN.
[SKYDDS-ORGAN.ssg 1]
1) mil1. till 1, om truppstyrka o. d. för beredande av skydd; jfr organ 4. KrigVAT 1922, s. 202.
[SKYDDS-ORGAN.ssg 2]
2) till 2 a: organ (se d. o. 4
[SKYDDS-ORGAN.ssg 2.b]
b) för arbete i syfte att ge socialt skydd (åt frigivna från fångvårdsanstalt o. d.).
SOU 1949, nr 6, s. 47. 3) biol. till 2 b, om organ (se d. o. 2) som utgör skydd (mot ngt). FoFl. 1910, s. 21.
(1, 2 a) SKYDDS-ORGANISATION.
[SKYDDS-ORGANISATION.ssg 1]
1) organisation (se d. o. 2) av skydd. 2NF 36: 1154(1924; i fråga om skydd av konstverk). UFlottMansk. 1945, s. 278 (i fråga om skydd mot bomber).
[SKYDDS-ORGANISATION.ssg 2]
2) om organisation (se d. o. 3) med syfte att ge skydd åt ngn l. ngt. Framtid 1906, nr 24, s. 2 (om organisation för skydd mot våld). BtRiksdP 1950, 6: nr 26, s. 2 (om organisation med syfte att ge socialt skydd).
(1,2 a,b) SKYDDS-ORT.
[jfr t. schutzort]
(numera föga br.) om plats l. ställe som ger l. åtnjuter skydd; jfr ort, sbst.¹ II ¹, 4. SP 1792, nr 262, s. 4. Fienderns .. skyddsort efter flykten. KOLMODIN Liv. 2: 330 (1832). SDS 1906, nr 26, s. 4.
(2 b) SKYDDS-PAPP. (mera tillf.) om ss. skydd avsedd papp(skiva). BERGSTRÖM Nickelsen Tusenk. 66 (1925).
(2 b) SKYDDS-PAPPER. jfr papper 1 o. -hölje. PriskurFotogrArtikl. 1900, s. 161.
(1,2 a) SKYDDS-PASS.
[SKYDDS-PASS.ssg 1]
1) folkrätt. pass (se pass, sbst.¹
[SKYDDS-PASS.ssg 10]
10) utfärdat till skydd för persons fria passage genom l. uppehåll inom krigförande makts område. Linierna (mellan fientliga läger skola) passeras under skyddspass (för personer) och skyddsbref (för saker).
KLEEN KrigLag. 536 (1909).
[SKYDDS-PASS.ssg 2]
2) i fråga om förh. under andra världskriget: av svensk myndighet utomlands för utländsk medborgare utställd handling avsedd att medföra folkrättsligt skydd ss. för svensk medborgare. GHT 1944, nr 241, s. 12. SvD(A) 1946, nr 252, s. 26.
(2 a ε) SKYDDS-PATENT. (numera bl. arkaiserande, nästan bl. om ä. förh.) om av myndighet utfärdat dokument varigm skydd tillerkännes ngt. (Den luterska) församlingen i Bukarest (erhöll) af konung Adolf Fredrik . . ett skyddspatent för sin religionsfrihet. Frey 1843, s. 239.
SKYDDS-PATRON. (jfr t. schutzpatron (i bet. 2) ]
[SKYDDS-PATRON.ssg 1]
1)
[sannol. delvis eg. bildl. anv. av 2; jfr -helgon slutet]
till 2 a: beskyddare (särsk. till 2 a γ, om högt uppsatt person i egenskap av ngts beskyddare); jfr patron, sbst.¹ 2.
En skyddspatron för statistiken. JÄRTA 2: 331 (1824). Kung Erik Eriksson, med tillnamnen Läspe och Halte .. i hans egenskap av Grönköpings grundare och skyddspatron. ANDERSSON i 3SAH LXVI. 2: 24 (1956). särsk. övergående till en beteckning för person som hålls i ära av ngn. Den tyske rökarens skyddspatron och förebild, Fredrik den store. Kulturen 1938, s. 112.
[SKYDDS-PATRON.ssg 2]
2) till 2 a β, om skyddshelgon l. skyddsgud; jfr patron, sbst.¹ 3. DA 1793, nr 89, s. 2. Hermes, köpmännens gud, språkets och skriftens uppfinnare .. borde om någon kunna anropas som skyddspatron för beträngda reklamproducenter. Form 1952, s. 202.
SKYDDS-PATRONESSA.
[jfr -patron]
1)
[sannol. delvis eg. bildl. anv. av 2; jfr -patron 1]
till 2 a: beskyddarinna; jfr patronessa 2. BRAUN MajorT 74 (1851).
[SKYDDS-PATRONESSA.ssg 2]
2) till 2 a β: kvinnligt skyddshelgon l. skyddsgudinna; jfr patronessa 3. KrigVAT 1840, s. 136. Nedre Egyptens skyddspatronessa var ormgudinnan Uazit. 3NF 6: 374(1926). särsk. bildl. HAGBERG Shaksp. 3: 147 (1848).
(1, 2 a) SKYDDS-PENNING.
[jfr t. schutzgeld]
(numera bl. tillf.) i sg. l. pl., om skyddsavgift (se d. o. 1). LIND 2: 783 (1749; i pl.). MEURMAN (1847; i sg.).
(1,2 b,3) SKYDDS-PLAGG. jfr plagg, sbst.¹ 1, o. -dräkt 1. KatalPUBergström 1933, Vår. s. 10.
SKYDDS-PLAN.
[SKYDDS-PLAN.ssg 1]
1) (numera i sht i skildring av ä. förh.) till 1, om den närmast bakom bröstvärnet i en befästning befintliga plats där försvararna befinna sig på en sådan nivå att de stående ha skydd mot fiendens insyn o. eld; jfr plan, sbst.¹ I 7. HAZELILUS Bef. 118 (1857).
[SKYDDS-PLAN.ssg 2]
2) till 1-3: plan (se plan, sbst.¹ II 2) för ernående av skydd. SErikÅb. 1954, s. 139.
(2 b) SKYDDS-PLANK. jfr plank 2. BoupptVäxjö 1914.
(2 b) SKYDDS-PLAN-TERING. jfr plantera 1 (e) o. lä-plantering; särsk. konkret (jfr -skog 2). ARRHENIUS Jordbr. 3: 252 (1861).
(1,2 a,b) SKYDDS-PLATS. plats som ger l. är avsedd att ge skydd.
[SKYDDS-PLATS.ssg 1]
1)
motsv. plats, sbst.¹ ². SCHRODERUS Liv. 435 (1662). 2) motsv. plats, sbst.¹ a, b; särsk. i fråga om skyddsrum: utrymme som krävs för en person. FoFl. 1951, s. 201. Kungl. Maj:t fastställer den normalkostnad för anordnande av skyddsrum, som avses i .. civilförsvarslagen, till etthundrafyrtio kronor för skyddsplats. SFS 1952, s. 40.
(1, 2 a) SKYDDS-PLIKT.
[jfr t. schutzplicht)]
om plikt att ge skydd åt l. försvara ngn l. ngt gentemot ngn l. ngt. ADLERBETH Æn. 156 (1804).
(1, 2 a) SKYDDS-PLUTON. (förr) på krigsfartyg: pluton som svarade för skyddstjänst (se d. o.
[SKYDDS-PLUTON.ssg 1.b]
b) inom en skyddsavdelning (se d. o. 2).
UFlottPannMask. 1922, s. 336.
SKYDDS-PLÅT. ( skydd- 1902. skydds1862 osv.)
[SKYDDS-PLÅT.ssg 1]
1) i sht tekn. till 1, 2 b: plåt (se plåt, sbst.¹ 2) avsedd ss. skydd. ENEBERG Karmarsch 2: 652 (1862). särsk. a) mil. till 1, på kanon o. d.: sköldliknande anordning till skydd mot fientlig eld. HOLMBERG Artill. 3: 312 (1883).
[SKYDDS-PLÅT.ssg 1.b]
b) (förr) till 1, om plåt ingående i krigares rustning. Hjälm med skyddsplåtar för panna, kinder och haka. SvFolket 1: 193 (1938).
[SKYDDS-PLÅT.ssg 1.c]
c) (numera bl. mera tillf.) till 2 b, om stänkskärm på cykel. ÖSTBERG Vel. 67 (1894).
[SKYDDS-PLÅT.ssg 2]
2) till 2 a ε, om plåt (se plåt, sbst.¹ 2
[SKYDDS-PLÅT.ssg 2.c]
c)
vars text tillkännager att ngt är fridlyst o. d. SvNat. 1933, s.91.
(2 a) SKYDDS-POLIS.
[jfr t. schutzpolizei (i bet. 1)]
(utom om ä. l. utländska förh. numera bl. i Finl.) 1) polis (se polis, sbst.¹ ²) vars huvuduppgift är att (på en i skilda länder o. vid skilda tider på skiftande sätt avgränsad sektor av samhällslivet) ge skydd; särsk. dels (om förh. i Sv. 1966–1971) om polis med uppgift att handha övervakning av kända brottslingar m. m., dels (i Finl.) om polis med uppgift att verka till skydd för rikets självständighet samt den lagliga stats- o. samhällsordningen (jfr säkerhets-polis). l. 2NF 38: 1030 (1926; i Tyskl.). FFS 1948, s. 1385 (i Finl.) . Skyddspolisen arbetar i den asociala undre världen. IdunveckoJ 1966, nr 29, s. 13.
[SKYDDS-POLIS.ssg 2]
2) polis (se polis, sbst.¹ 3) tillhörande skyddspolis (i bet. 1). SvD 1969, nr 163, s. 7.
SKYDDS-POLITIK.
[SKYDDS-POLITIK.ssg 1]
1) (mera tillf.) till 2 a, om sådan kriminalpolitik som lägger huvudvikten vid påföljder inriktade på den enskilde lagbrytarens speciella behov l. förutsättningar. LD 1959, nr 124, s. 2.
[SKYDDS-POLITIK.ssg 2]
2) till 2 a δ: protektionistisk politik (se politik, sbst. 3). JOHANSSON List. InförsFrih. 59 (1840).
(2 a δ) SKYDDS-POLITISK. jfr -politik 2. EkonT 1920, s. 58.
(2 a,3) SKYDDS-REAKTION. i sht med. reaktion (se d. o. 5) som skapar l. är ägnad att skapa ett (fysiskt l. psykiskt) skydd mot fara l. angrepp. THUNBERG Livsförrättn. 340 (1925).
(2 a,3) SKYDDS-REFLEX. i sht fysiol. o. psykol. jfr reflex, sbst. 2, o. -reaktion. THUNBERG Livsförrättn. 162 (1924).
(2 b) SKYDDS-REMSA. jfr remsa, sbst. 1 e. MosskT 1887, s. 203. Två tio meter breda körbanor med skyddsremsa emellan. SDS 1957, nr 115, s. 9.
(2 b) SKYDDS-RIDÅ. ss. skydd avsedd ridå (se d. o. 3, 5); särsk. om järnridå. Sthm 3: 287 (1897; om ridå på teater). IllSvOrdb. (1955).
(2 b) SKYDDS-RING.
[SKYDDS-RING.ssg 1]
1) i sht tekn. om ring (se ring, sbst.¹ 2) avsedd ss. skydd för l. mot ngt. HOLMBERG Artill. 3: 140 (1883). särsk. el.-tekn. om ring avsedd ss. skydd mot elektromagnetisk störning. NF 17: 92(1892). 2) (numera bl. mera tillf.) om ring (se ring, sbst.¹ ) avsedd ss. skydd för l. mot ngt. BRUNIUS GotlK 1:49 (1864).
(1,2 b,3) SKYDDS-ROCK. jfr rock sbst.² ¹ o. -dräkt 1. SvD(A) 1921, nr 23, s. 9.
Ssg:
skyddsrocks-tyg. ÖSTERGREN (1940).
(2 b) SKYDDS-RULLE. (i fackspr.) rulle (se rulle, sbst.³ 1, 1
[SKYDDS-RULLE.ssg 1.a]
a) som tjänar till skydd.
JernkA 1879, s. 480 (i hängbana).
SKYDDS-RUM.
[SKYDDS-RUM.ssg 1]
1) till 1, om täckt, ofta i marken nedsänkt l. i berg insprängt l. på annat sätt iordningställt utrymme med stor motståndskraft, avsett att ge skydd mot splitter (ofta äv. mot fullträff) av granat l. bomb l. mot angrepp med gas o. d. (särsk. om sådant utrymme utrustat för ett större antal perso ners vistelse under längre tid); äv. bildl. Sappör- regl. 1880, s. 49. Skyddsrum kan antingen vara splittersäkert, skyddande mot skrot och splitter eller granatsäkert, sk ddande mot fullträffar. InstrInfFältarb. 1918, s. 27. ZETTERSTRÖM VärldHj. 13 (1942; bildl.). De enda skyddsrum, som hålla äro i fasta berg insprängda gallerier. GHT 1944, nr 10, s. 11.
[SKYDDS-RUM.ssg 2]
2) till 2 b, om rum (se rum, sbst.³ ⁶, 9) avsett l. använt ss. skydd mot ngt. KrigVAH 1896, s. 175 (för skydd mot köld).
Ssg (till -rum 1):
skyddsrums-materiel. ÖSTERGREN (cit. fr. 1939).
(2 a) SKYDDS-RUNA.
[SKYDDS-RUNA.ssg 1]
1) (numera bl. tillf.) besvärjelse o. d. som tänkes ge skydd; jfr runa, sbst.¹ 1 c. AFZELIUS Sag. 1: 20 (1839). 2) (numera bl. arkaiserande) runtecken som ger skydd; jfr runa, sbst.¹ 2 b. BÄCKMAN Sjöf. 1:-9 (1850).
– (1) SKYDDS-RUSTNING.
[jfr t. shutzrustung]
(numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) jfr rustning sbst.¹ ² b, c. Det tungbeväpnade (romerska fotfolket) .. hade full skyddsrustning: läderhjelm, bröstharnesk, benskenor och sköld. TINGSTEN AnvTakt. Bih. 3 (18871.
(2 b) SKYDDS-RUTA. (mera tillf.) om glasruta avsedd ss. skydd mot ngt. NERÉN HbAut. 1: 179 (1911; om vindruta på bil).
(2 b) SKYDDS-RÄCKE l. -RÄCK. ss. skydd avsett räcke. Dagen 1898, nr 154, s. 1 (: skyddsräck). 2NF 33: 64 (1921: skyddsräcken, pl.).
(1, 2 a) SKYDDS-RÄTT.
[jfr t. schutzrecht]
[SKYDDS-RÄTT.ssg 1]
1) om rätt att vara skyddsherre över ngn l. ngt; särsk. om dylik rätt som stat (l. stats ledare) åtnjuter i förhållande till (befolkning i) visst område. PT 1791, nr 81, s. 1.
[SKYDDS-RÄTT.ssg 2]
2) rätt att åtnjuta beskydd. WESTE FörslSAOB (c. 1815). särsk. a) hist. om den rätt som tillkom skyddsjude. UrkJudHistSv. 49 (1818).
[SKYDDS-RÄTT.ssg 2.b]
b) till 2 a e, om lagligt skyddad rätt till immateriell skapelse, upphovsrätt. TT 1896, Alm. s. 65.
(1, 2 b) SKYDDS-RÖR. (i sht i fackspr.) rör (se rör, sbst.³ ³) avsett ss. skydd (för ngn l. ngt däri inneslutet); jfr -hölje. TT 1895, M. s. 76. särsk. (mera tillf.) till 1, om rör av betong l. dyl. avsett ss. skydd mot splitter; jfr rum 1. SvD(A) 1940, nr 59, s. 3.
(2 a) SKYDDS-RÖRELSE biol. hos växt l. djur: rörelse som tjänar till skydd. LINDMAN NordFl. 264 (1904). 2NF 22: 1170 (1915; i fråga om groda).
(2 a) SKYDDS-SAMARIT. på arbetsplats: samarit (se d. o. 3) med uppgift att lämna första hjälpen vid olycksfall o. d. ELMÉR SvSocPolit. 294 (1964).
(2 b) SKYDDS-SCHATULL. (numera i sht i skildring av ä. förh.) jfr schatull 1 b o. -hölje. Kulturen 1954, s. 64.
(2 a) SKYDDS-SELE. jfr sele, sbst.² 2. Skyddssele för små barn. KatalNK 1915, Vår. s. 56.
– (3) SKYDDS-SERUM. med. jfr serum a. 2NF 25: 192 (1916).
(1,2 a) SKYDDS-SKATT. (förr) skatt (se d. o. 3) erlagd (till skyddsmakt o. d.) för åtnjutande av skydd; jfr -avgift 1, -penning. PALMBLAD Palæst. 135 (1823). särsk. (i sht om förh. i antikens Grekl.) om skatt erlagd av skyddsborgare. GUMÆLIUS Passow 2: 75 (1841).
(2 b) SKYDDS-SKENA. (i fackspr.) jfr skena, sbst.² 1, o. -anordning 2. TT 1878, s. 229.
(2 b) SKYDDS-SKO. (skydd- 1905–1914. skydds- 1899 osv.)
[SKYDDS-SKO.ssg 1]
1) jfr -skodon; i sht i pl.
ArbSkydd. 1957, nr 2, Ann. s. 2.
[SKYDDS-SKO.ssg 2]
2) för häst avsedd sko (se sko, sbst. 2
[SKYDDS-SKO.ssg 2.a]
a) som (gm att öka fotens bärande yta) utgör ett skydd mot nedsjunkning i sank mark (i sht i pl.); äv. om liknande sko tjänande till skydd för hov med förband.
LB 1: 150 (1899). BERGMAN Hofbesl. 134 (1905).
(2 b) SKYDDS-SKO. DON ~0² l. ~²⁰. skodon avsett ss. skydd l. försett med inbyggt skydd för foten; i sht i pl. SFS 1949, s. 402.
SKYDDS-SKOG. ( skydd- 1873–1923. skydds- 1875 osv.)
[SKYDDS-SKOG.ssg 1]
1) (tillf.) till 2 a ε: fridlyst skog. SkogsvT 1906, s. 32.
[SKYDDS-SKOG.ssg 2]
2) till 2 b, om skog som tjänar till skydd, t. ex. mot sand- l. jordflykt (o. för vars utnyttjande särskilda föreskrifter gälla). UB 3: 410 (1873).
Ssgr (till skog 2):
skyddsskogs-asssistent. (förr) tjänsteman i domänverket, knuten till vården av skyddsskogar. SFS 1909, nr 159, s. 10.
skyddsskogs-gräns. gräns för skyddsskogsområde; särsk. om den i vissa fjälltrakter förr fastställda nedre gränsen för de skyddsskogar som voro avsedda att förhindra att fjällhedarna utbredde sig nedåt. SkogsvT 1905, s. 63.
skyddsskogs-lag. jfr lag, sbst.¹ ¹. SkogsvT 1905, s. 75.
skyddsskogs-område. skogsområde vars skog förklarats utgöra skyddsskog. PT 1905, nr 23 A, s. 3.
– (1) SKYDDS-SKOLA. mil. skola för utbildning i (åstadkommande av) skydd vid angrepp med biologiska l. kemiska l. radiologiska stridsmedel o. d. TReservoff. 1954, s. 65.
(2 b) SKYDDS-SKOTT. (skydd- 1897. skydds- 1885 osv.)
[SKYDDS-SKOTT.ssg 1]
1) sjöt. på fartyg: skott (se skott, sbst.² 9) som tjänar till skydd (t. ex. mellan eldrum o. oljetank); i icke fackmässigt spr. äv. om rum avgränsat av två sådana skott, vattentätt rum o. d.
WoL 199 (1885; om rum). TT 1897, Allm. s. 153 (mellan eldrum o. oljetank).
[SKYDDS-SKOTT.ssg 2]
2) bot. på växt: skott (se skott, sbst.² 23 a β) som till skydd mot avbetning är försett med smal o. hård spets. LINDMAN LbBot. 54 (1904).
SKYDDS-SKRIFT.
[jfr d. skytsskrift, t. schutzschrift (båda i bet. 2)]
(numera föga br.)
[SKYDDS-SKRIFT.ssg 1]
1) till 1, 2 a: skyddsbrev. NORDFORSS (1805).
[SKYDDS-SKRIFT.ssg 2]
2) till 2 a: försvarsskrift. NORDFORSS (1805). MEURMAN (1847).
(1, 2 b) SKYDDS-SKÄRM. ( skygdd- 1884–1906. skydds- 1879 osv.) ss. skydd avsedd skärm; äv. oeg., särsk. om avskärmande skogsplantering. Breda skyddsskärmar af löfträd (mot brandfara). AHLSTRÖM Eldsl. 99 (1879). SONESSON BöndB 154 (1955). särsk. a) mil. till 1, på kanon o. d.: pansarsköld. SFS 1892, Bih. nr 5, s. 15.
[SKYDDS-SKÄRM.ssg 2.b]
b) (mera tillf.) på motorfordon: stänkskärm. HEDIN Front. 179 (1915).
– (1) SKYDDS-SKÖLD. mil. pansarsköld. AFörsvFÅ 1900, s. 62.
(2 b) SKYDDS-SLIDA. ( skydd- 1897. skydds- 1882 osv.)
[jfr t. schutzscheide]
bot. hos växt: slidformigt hölje som tjänar till skydd; särsk. dels om det innersta lagret av barken i en rot (vilket skyddar stelen), dels om knoppfjäll. LUNDSTRÖM Warming 147 (1882; i rot). VäxtLiv 3: 393 (1936; om knoppfjäll).
(2 a β) SKYDDS-STAD. ( skydd- 1850. skydds- 1818 osv.) (numera bl. mera tillf.) i uttr. ngns skyddsstad, stad som tänkes stå under beskydd av ngn (gudomligt väsen l. helgon o. d.). ATTERBOM Minn. 437 (1818).
(2 a δ) SKYDDS-STADGAR, pl. (numera bl. mera tillf.) protektionistiska stadgar. HAGSTRÖM Herdam. 1: 420 (1897).
(2 b) SKYDDS-STAKET. GADOLIN Ostalp. 94 (1932).
SKYDDS-STAT. (skydd- 1869–1870. skydds 1851 osv.) 1) folk- rätt. till 1, 2 a, om stat som står under annan stats beskydd o överhöghet protektorat. pALMBLAD LbGeogr. 232 (1851).
[SKYDDS-STAT.ssg 2]
2) (mera tillf.) till 1, 2 a: skyddsmakt (se d. o. 3). BonnierLex. (1966).
[SKYDDS-STAT.ssg 3]
3) folk- rätt. till 2 a, ss. beteckning för stat som (i en konkret situation) lämnar asyl åt annan stats medborgare. NDA 1863, nr 107, s. 2.
[SKYDDS-STAT.ssg 4]
4) (tillf.) till 2 b, om buffertstat. HEDIN 1varn. 18 (1912).
(2 b) SKYDDS-STOLPE. ss. skydd avsedd stolpe. TLev. 1909, nr 10, s. 2 (i kraftledning).
(2 b) SKYDDS-STUGA. om stuga avsedd att ge skydd åt resande l. vandrande, raststuga o. d. SD(L) 1904, nr 55, s. 4 (i Sibirien).
(i) SKYDDS-STYRKA. mil. till skydd avdelad styrka. UNT 1988, nr 275, s. 6.
SKYDDS-STÄLLNING.
[SKYDDS-STÄLLNING.ssg 1]
1) mil. till 1: ställning som är ägnad att ge (bästa möjliga) skydd mot insyn o. fientlig eld; dels abstraktare (i sht i uttr. intaga skyddsställning, placera sig så att bästa möjliga skydd uppnås), dels konkret, om plats (i terrängen) som ger skydd. ExInf. 1927, s. 96. Sedan . . (en vämpliktig under en övning) lossat några skott intog han skyddsställning. DN(A) 1964, nr 70, s. 1.
[SKYDDS-STÄLLNING.ssg 2]
2) zool. till 2 a, om sådan av djur intagen kroppsställning som är ägnad att medföra skyddande (se skydda, v.² 4) likhet. REUTER LägrDjSjälsl. I. 1: 52 (1886).
(2 a ε) SKYDDS-STÄMPEL. stämpelavtryck som utgör skyddsmärke. LdVBl. 1885, nr 131, s. 4. Som varning för missbruk av sådana ritningar, vilka av en eller annan anledning lämnas till utomstående, bruka ofta på ljuskopiorna en s. k. skyddsstämpel anbringas. SMITH ReglMaskinritn. 206 (1946).
(2 a ε) SKYDDS-STÄMPLA, -ing. jfr -stämpel. ÖSTERGREN (1940).
(2 b) SKYDDS-STÄNGSEL. Sonesson HbTrädg. 1116 (1919).
SKYDDS-SUBSTANS.
[SKYDDS-SUBSTANS.ssg 1]
1) till 2 b, om substans som ger l. utgör skydd gm att ingå i l. utgöra (materialet i) ngt höljande l. täckande. BOLIN OrgKem. 196 (1925; om hår, naglar o. d.). 2) till 3: substans som anse(tt)s öka kroppens motståndskraft mot infektion o. d. SALÉN Infekt. 163 (1933).
– (1) SKYDDS-SVEP. sjömil. på fartyg: ss. skydd mot minsprängning avsedd anordning för minsvepning; jfr paravan-svep. KrigVAH 1921, s. 17.
(1–3) SKYDDS-SYFTE. syfte att ge skydd; särsk. i uttr. i skyddssyfte. 2NF 4: 1184(1905).
(1–3) SKYDDS-SYSTEM. system för skapande l. upprätthållande av skydd; särsk. till 2 a δ, om protektionistiskt system. JOHANSSON List InförsFrih. 41 (1840). LANDBERG Fredssorg. 99 (1928; om system varigm stater tillförsäkra varandra ömsesidigt skydd).
(2 a) SKYDDS-SYSTER. (förr) om hjälpbehövande flicka i förhållande till barn i familj som frivilligt åtagit sig att ge henne skydd o. hjälp. FORSELL Sällsk. 132 (1845).
(2 b) SKYDDS-SÄD. (skydd- 1886–1915. skydds 1893 osv.) lant. säd avsedd att ge skydd åt däri insådda vallväxter gm att ge skugga o. vindskydd samt förkväva ogräs; i fråga om utländska förh. äv. om säd som sås för att ge skydd mot stoftflykt. JUHLIN-DANNFELT (1886). 2SvUppslB (1953; äv. i fråga om skydd mot stoftflykt).
Ssg:
skyddssäds-sådd, r. l. f. lant. LD 1959, nr 142, s. 9.
(2 b) SKYDDS-SÄDE. ( skydd- 1861–1915. skydds- 1884 osv.) lant. jfr -säd. ARRHENIUS Jordbr. 3: 3 (1861).
Ssg:
skyddssädes-försök. lant. LAHT 1932, s. 494.
(2 a) SKYDDS-SÖKANDE, p. adj. (skydd- 1841–1940. skydds 1844 osv.) som söker skydd; äv. i substantivisk anv. GUMÆLIUS Passow 1: 517 (1841; i substantivisk anv.). IllSvOrdb. (1955).
(2 a) SKYDDS-SÖKARE. (skydd- 1916. skydds- 1843 osv.)
[jfr t. schutzsucher]
(i sht i högre stil) jfr -sökande. Beskydda du vår (dvs. danaidernas) skuldlösa flykt, / Dotter af Zeus, o Themis, skydds-sökarns stöd! PALMBLAD Aisch. 312 (1843).
SKYDDS-TAK. (skydd- 1873. skydds- 1850 osv.)
[jfr t. schutzdach]
[SKYDDS-TAK.ssg 1]
1) till 1, om tak avsett att ge skydd mot fientlig eld; äv. (om ä. förh.) om stormtak. Sappörregl. 1880, s. 2. Schück o. Lundahl Lb. 1: 47 (1901; om stormtak).
[SKYDDS-TAK.ssg 2]
2) till 2 b: (för stadigvarande l. tillfälligt bruk uppfört l. anbragt) utskjutande l. på stolpar o. d. vilande tak till skydd mot regn o. d.; äv. bildl. KrigVAT 1850, s. 549. VLitt. 1: 266 (1902; bildl.).
[SKYDDS-TAK.ssg 3]
3) (numera föga br.) till 2 b, = -däck 2. SFS 1873, nr 20, s. 2.
[SKYDDS-TAK.ssg 4]
4) till 2 b, om takliknande anordning på maskin o. d. till skydd mot kontakt med denna. LAHT 1903, s. 22.
(2 a) SKYDDS-TAL.
[jfr t. schutzrede]
() försvarstal, apologi. NORDFORSS (1805). MEURMAN (1847).
(2 a) SKYDDS-TECKEN. tecken som ger l. tänkes ge skydd; särsk. om dylikt tecken som tillskrives magisk kraft. CELANDER NordJul 1: 74 (1928).
(2 a) SKYDDS-TECKNAD, p. adj. zool. försedd med skyddsteckning. ROSENIUS Jakt 1: 11 (1912).
(2 a) SKYDDS-TECKNING.
[jfr t. schutzzeichnung]
zool. i fråga om djur (särsk. insekt): teckning som är ägnad att ge skydd mot anfall l. upptäckt. ADLERZ Fjär. 32 (1905).
(1,2 a,3) SKYDDS-TEKNIK. om teknik som ger l. är ägnad att ge skydd mot ngt; särsk. till 2 a, om teknik som ligger l. bör läggas till grund för åstadkommande l. förbättrande av arbetarskydd. ArbSkydd. 1927, s. 2.
(1,2 a,3) SKYDDS-TEKNIKER. särsk. mil. till 1, om värnpliktig som har goda kunskaper i kemi o. som utbildats för att leda åtgärder inom skyddstjänsten (se -tjänst
[SKYDDS-TEKNIKER.ssg 4.a]
a)
vid bataljon. AnvRegAnvTabArm. 1951, 2: Tab. 3: 3.
(1,2 a,3) SKYDDS-TEKNISK, adj. jfr -teknik. ArbSkydd. 1913, s. 27.
(1,2 a (ε) SKYDDS-TID. tid under vilken (rättsligt) skydd åtnjutes; särsk. (till 2 a ε) i fråga om skydd för upphovsrätt o. d. NDA 1876, nr 149, s. 2. ST 29/12 1929, Söndagsbil. s. 5.
(2 a) SKYDDS-TILLSYN ~⁰² l. ~²⁰. jur ss. beteckning för påföljd för brott, huvudsakligen innebärande viss tids övervakning i villkorlig frihet. Skyddstillsyn motsvarar (enl. strafflagberedningens förslag) närmast den nuvarande villkorliga domen med övervakning. SDS 1949, nr 259, s. 11. En väsentlig skillnad (i förh. till äldre villkorlig dom) är att skyddstillsynen kan kombineras med kortare anstaltsbehandling .. (o.) att man har underlättat möjligheten att snabbt omhänderta den som undandrar sig övervakning eller som har börjat missköta sig. GHT 1966, nr 222, s. 5.
(2 b) SKYDDS-TITEL boktr. kortfattad boktitel tryckt på särskilt blad föregående det egentliga titelbladet, smutstitel; äv. om det blad på vilket sådan boktitel är tryckt. IWOJ (1891; om blad). OLDENBURG Bok 76 (1923).
(1, 2 a) SKYDDS-TJÄNST. verksamhet avsedd att ge skydd. Alla tävlingar i skydds- och polistjänst hade gått bra (för hunden). EKSTRÖM FyrbSherIH 71 (1932). särsk.
[SKYDDS-TJÄNST.ssg 4.a]
a) (i fackspr., i sht mil.) till 1: verksamhet avsedd att förebygga l. avhjälpa skador vid radioaktiv strålning l. vid angrepp med biologiska l. kemiska stridsmedel; äv. om verksamhet för utrymning av civil befolkning, då fara hotar, l. för inkvartering o. annat bistånd åt personer vilkas bostäder skadats vid krigshandlingar; jfr b. SvLäkT 1935, s. 458. SFS 1960, s. 1000. b) sjömil. till I, 2 a: verksamhet avsedd att förebygga l. avhjälpa skador på fartyg (t. ex. vid brand l. läcka l. radioaktiv strålning l. angrepp med biologiska l. kemiska stridsmedel); jfr a. UFlottPannMask. 1922, s. 336. KustartillBefäl 131 (1969).
[SKYDDS-TJÄNST.ssg 4.c]
c) till 2 a: verksamhet för uppbyggande l. stärkande av arbetarskydd på arbetsplats; jfr -arbete 1 b. SvD(A) 1966, nr 123, s. 34.
– (1) SKYDDS-TORN. ( skydde- 1626. skydds- 1870 osv.)
[SKYDDS-TORN.ssg 1]
1) (förr) torn l. tornliknande byggnadsverk uppfört till skydd mot anfall o. d., kastal. BERGMAN GotlGeogr. 62 (1870).
[SKYDDS-TORN.ssg 2]
2) () = -tak l. SCHRODERUS Liv. 418 (1626).
(2 b) SKYDDS-TRATT. om tratt avsedd ss. skydd; särsk. om sådan tratt kring nederbördsmätare till skydd mot uppkomst av virvlar runt kärlet. AHB 113: 39 (1883). SvUppslB 19: 873 (1934).
(2 b) SKYDDS-TROTTOAR. (mera tillf.) refug (se d. o. j). ÖSTERGREN FrämOrd 73 (1918).
– (1) SKYDDS-TRUPP. mil. om trupp med uppgift att ge skydd åt ngn l. ngt; äv. bildl. RITTERBERG Sall. 247 (1832). BOLIN KemVerkst. 83 (1942; bildl.). jfr när-skyddstrupp. särsk. i pl., om trupper tillhörande skyddsmakt (se d. o. 3) med uppgift att tjänstgöra i dess protektorat. PT 1892, nr 244, s. 2
(2 b) SKYDDS-TRÅD. tråd uppspänd ss. skydd. Form 1957, s. 78. särsk. el.-tekn. om jordad tråd anbringad över o. längs en ledning till skydd för högre belägen ledning. TT 1890, s. 240.
SKYDDS-TRÄD. I) till 2 a, om träd som tänkes ge skydd mot onda makter o. d. NILSSON FolklFest. 30 (1915).
[SKYDDS-TRÄD.ssg 2]
2) (tillf.) till 2 a ε, om fridlyst träd. SkogsvT 1906, s. 32.
[SKYDDS-TRÄD.ssg 3]
3) till 2 b, om träd som ger skydd mot vind l. sandflykt o. d. ARRHENIUS Jordbr. 3: 251 (1861).
(2 b) SKYDDS-TRÖJA. av starkt tyg tillverkat o. med snörning l. knäppning i ryggen försett åtsmitande plagg avsett att för orolig l. våldsam patient utgöra ett skydd därigm att patientens armar med hjälp av tröjan kunna fixeras l. berövas full rörlighet; jfr kamisol 2, tvångs-tröja. SVENSON Sinnessj. 128 (1907).
(2 a δ) SKYDDS-TULL.
[jfr t. schutzzoll]
om tull avsedd att ge skydd åt det inhemska näringslivet i ett land; äv. om avgift som erläggs i sådan tull. TEGNÉR (WB) 7: 135 (1833). UrDNHist. 2: 156 (1953; om avgift).
Ssgr:
skyddstulls-ivrare l. skyddstull-ivrare. NF 13: 329 (1889). system. RYDQVIST StatsekonBetr. 68 (1865).
skyddstulls-vän HOPPE 611 (1886).
skyddstulls-värdig. HOPPE 611 (1886).
(2 b) SKYDDS-TÄLT.
[jfr t. schutszzelt]
i sht mil. tält avsett att ge (enklare) skydd; i sht om mindre tält, lätt att transportera. KrigVAT 1850, s. 549 (om österrikiska förh.). Vid bivackförläggning med tält användas i regel tälthyddor, i vissa fall skyddstält. SoldInf. 1944, s. 253.
Ssg (i sht mil.):
skydds-tält HEDIN Front 339 (1915)
(2 a) SKYDDS-UPPDRAG. ~⁰² l. ~²⁰. folkrätt. uppdrag ss. skyddsmakt (se d. o. ³ slutet). UNT 1939, nr 278, s. 3.
(2 a) SKYDDS-UPPFOSTRAN -⁰²⁰. uppfostran avsedd att bereda skydd (t. ex. gm vistelse på anstalt) åt barn som (t. ex. på grund av vanart) är i behov därav; särsk. ss. beteckning för den vård vilken enl. 1926–1960 gällande la gavs åt barn som omhändertagits av barnavårdsnämnd i sådant fall då omhändertagandet lagligen fick göras utan medgivande av föräldrarna; utom i Finl. numera i officiellt språk ersatt av: samhällsvård (se d. o. 2). SvFattigvFT 1908, s. 36. För skyddsuppfostran omhändertaget vanartat barn skall . . intagas i skyddshem. SFS 1924, s. 603.
(2 a) SKYDDS-UPPFOSTRARE. ~⁰²⁰⁰. (tillf.) jfr -uppfostran. DN(A) 1919, nr 292, s. 4.
(2 a) SKYDDS-UPPFOSTRING. ~⁰²⁰. = -uppfostran; nästan bl. ss. förled i ssgr. SvFattigvFT 1908, s. 36. ÖSTERGREN (1940).
(utom i Finl. numera bl. i skildring av ä. förh.):
skyddsuppfostrings-anstalt. FFS 1912, nr 34, s. 2.
skyddsuppfostrings-konferens. DN(A) 1919, nr 292, s. 4.
(2 b) SKYDDS-VAGN.
[jfr t. schutzwagen]
järnv. vagn som (gm sin beskaffenhet o. sin placering i tågsättet) utgör ett skydd (vid kollision o. d.) för annan vagn. SFS 1880, nr 38, s. 11.
(1, 2 a) SKYDDS-VAKT. ( skydd- 1849, 1867. skydds- 1800 osv.)
[SKYDDS-VAKT.ssg 1]
1)
[jfr t. schutzwache]
om vakt tilldelad ngn l. ngt ss. skydd livvakt l. vaktpost; i sht koll. (särsk.: eskort); äv. bildl. Twå Ryttare, hwilka såsom wägwisare och skyddswakt skulle föra mig til gränsen. ÖDMANN MPark 90 (1800). An:T 1: 14 (1857, 1864; bildl.). Normalt har inte (svenske) tatsministern .. någon skyddsvakt. DN(A) 1963, nr 320, s. 22.
[SKYDDS-VAKT.ssg 2]
2) sjömil. ss. koll. beteckning för vakt bestående av maskinpersonal som står till förfogande för skyddstjänst (se d. o. b). UFlottMansk. 1945, s. 139. = (1, 2 b)
SKYDDE-VALL. om vall avsedd att utgöra skydd mot ngt; äv. bildl.; jfr -värn l. HAZELIUS Bef. 20 (1864). DN(A) 1963, nr 242, s. 22 (bildl.).
SKYDDS-VAPEN. ( skydd- 1833. skydde- 1755. skydds- 1760 osv.)
[jfr t. schutzwaffe (i bet. 1), schutzwappen (i bet. 2 b)]
[SKYDDS-VAPEN.ssg 1]
1) till 1, = försvars-vapen; ofta mer l. mindre bildl. lVittAH 1: 134 (1755). Ibland .. anlägger jag .. som skydds-vapen sarkasmens mask. STRINDBERG Brev 1: 268 (1876). 2) (numera bl. i skildring av ä. förh.) till 2 a; om heraldiskt vapen.
[SKYDDS-VAPEN.ssg 1.a]
a) om vapen som anspelar på åtnjutet beskydd. SvMerc. 6: 324 (1760).
[SKYDDS-VAPEN.ssg 1.b]
b) om vapen med hänsyftning på ställning ss. skyddsherre. NORDFORSS (1805).
(1, 2 b) SKYDDS-VERK. (numera föga br.) anläggning som ger l. utgör skydd. FFS 1904, nr 12, s. 6 (hörande till bro
(1–3) SKYDDS-VERKAN. verkan ss. l. för åstadkommande av skydd. HAMMARSTEN KoksaltBet. 10 (1856).
(2 b) SKYDDS-VÄGG. om vägg till skydd mot ngt. VIKFORSS (1804;under schutzwand). särsk. om skärmliknande anordning av bast l. dyl. till skydd mot sol l. vind o. d. SCHULTHESS (1885).
(1, 2 a) SKYDDS-VÄLDE.
[SKYDDS-VÄLDE.ssg 1]
1) skyddsherravälde, protektorat (se d. o. 2). EKELUND NAllmH II. 2: 144 (1838). 2) = protektorat 3. CARLSON JSkolgeogr. 118 (1906).
SKYDDS-VÄN.
[SKYDDS-VÄN.ssg 1]
1)
[jfr t. schutzfreund]
() till 2 a: beskyddare. LINDBLOM i 2SAH 5: 167 (1809). LAGUS Kellgren 333 (1884).
[SKYDDS-VÄN.ssg 2]
2) (numera i sht i skildring av ä. förh.) till 2 a δ: protektionist. FORSSELL Stud. 2: 421 (1888).
(2 a δ) SKYDDS-VÄNLIG.
[jfr -vän]
(numera i sht i skildring av ä. förh.) protektionistisk. FORSSELL Stud. 2: 417 (1888).
(2 a) SKYDDS-VÄRD, adj. ( skydd- 1912. skydds- 1908 osv.) värd att åtnjuta skydd. BJÖRLING CivR 181 (1908). (1)
SKYDDS-VÄRJA.
[jfr ä. t. schutzwehre]
() försvarsva
(2 a) SKYDDS-VÄRD adj. ( skydd- 1912. skydd 1908 osv. pen; anträffat bl. i bildl. anv. PERICI Musæus 5: 264 a (1582). VÄRN.
[jfr t. schutzwrehr]
[SKYDDS-VÄRD.ssg 1]
1) (numera bl. mera tillf.) till i befästning (till skydd mot fiententlig eld), skyttevärn o. d.; äv. om skyddsrum (se d. o. 1); ngn gg äv. om sköld. (Sv.) Skyddswärn . . (lat.) munimen; propugnaculum. LINDFORS (1824); möjl. till 4. Buckliga skyddsvärn / stötte emot hvarann. JOHANSSON Homll. 4: 448 (1846). Skyddsvärn .. kunna vara öppna el. täckta (skyddsrum). 3NF (1932).
[SKYDDS-VÄRD.ssg 2]
2) (om utländska förh.) till 1, 2 a, om skyddskår (se d. o. 3). 2NF 37: 142(1924; om förh. i Lettl.). 3) till 2 b, om skyddsräcke l. skyddsmur o. d. Roos ResAmer. 158 (1854). SFS 1939, s. 1603.
[SKYDDS-VÄRD.ssg 4]
4) i bildl. anv. av 1–3, om ngn l. ngt som utgör ett skydd. LittT 1796, s. 332. BERGSTRÖM Bohem. 139 (1939; om person). särsk. i sg. best. ss. beteckning för skyddsförening (se d. o. 2). SvFattigvFT 1910, s. 112.
Ssg (till -värn 4):
skyddsvärns-förening. om skyddsförening (se d. o. 2). SvFattigFKal. 1922, s. 250.
SKYDDS-VÄSEN(DE). 1) till 2 a; särsk. i sg. best., sammanfattande, om organisationen för o. verksamheten vid landets skyddsföreningar. NordTFaengselsv. 1891, s. 1.
[SKYDDS-VÄSEN(DE).ssg 2]
2) till 2 a β; jfr -ande 12. LING Edd. 136 (1820).
(2 b) SKYDDS-VÄSKA. Praktiska skyddsväskor för kameran. KatalÅhlénHolm 91: 204 (1926).
(2 b) SKYDDS-VÄVNAD.
[jfr t. schutzgewebe]
i sht biol. NF 3: 147 (1878). HEERBERGER NVard. 206 (1936; i bild).
(2 b) SKYDDS-VÄXEL järnv. växel som kan låsas i sådant läge att den icke leder till tågspåret. SJ 2: 485 (1906).
SKYDDS-VÄXT. (mera tillf.)
[SKYDDS-VÄXT.ssg 1]
1) till 2 a ε växt som åtnjuter rättsligt skydd, fridlyst växt. SkogsvT 1906, s. 32.
[SKYDDS-VÄXT.ssg 2]
2) till 2 b, om växt som odlas till skydd för ngt mot ngt; jfr -träd 3. Jakten 24 (1951).
– (3) SKYDDS-YMPA, -ning. ( skydd- 1802. skydds- 1896 osv.)
[jfr t. schutzimpfung]
med. aktivt immunisera (ngn mot ngt), vaccinera; i sht ss. vbalsbst. -ning. EKELUND Barnkopp. 203 (1802: Skyddympning). Hygiea 1888, s. 684.
Ssg:
skyddsympnings-metod. med. Hygiea 1888, s. 684. – (1, 2 a, b) -zon. zon som ger l. tjänar till l. utgör skydd; särsk. om dylik zon inom vilken restriktioner gälla i fråga om tillträde. Fornv. 1920, s. 133. MARTINSON Kap 14 (1933). WAHLÖÖ Uppdr. 187 (1963).
(1–3) SKYDDS-ÅTGÄRD ~⁰² l. ~²⁰. åtgärd vidtagen i syfte att åstadkomma skydd (för ngn l. ngt mot ngn l. ngt). De skyddsoch uppmuntrings-åtgärder, som Jacob och hans son Carl I vidtogo (i fråga om den inhemska manu- fakturen). JOHANSSON List InförsFrih. 19 (1840; t. orig.: Schutz- und Aufmunterungsmaszregeln).
(1–3) SKYDDS-ÄMNE. om ämne (ingående i ngt) som utgör skydd för ngn l. ngt mot ngt. Om kärl (med punsch) . . förses med kapsyl, plåt eller annan skyddsanordning öfver stämpeln, skall i det sålunda anbringade skyddsämnet firmas ett . . hål, så stort .. att .. stämpelns valörbeteckning kan framträda. SFS 1905, nr 35, s. 2. särsk. med. till 3, om immunkroppar. SUNDBERG Skyddsympn. 25 (1896).
(2 a β) SKYDDS-ÄNGEL.
[jfr t. schutzengel om ängel tänkt ss. beskyddare av ngn l. ngt; äv. allmännare, om skyddsande (se d. o. 2); stundom äv. i oeg. l. bildl. anv. Templetz Skydz ängel.
ISOGÆUS Segersk. 967 (c. 1700). Hvarje menniska hade (ansåg kyrkan) redan från födelsen en vänlig skyddsengel, som troget följde henne. KRUHS UndrV 608 (1884). Näst utkiken är lodet sjömannens bästa skyddsengel. Balck Idr. 1: 402 (1886). Hos Rydberg är tomten enbart god, en familjens skyddsängel. FoF 1937, s. 102.
(2 a) SKYDDS-ÖRT. (numera bl. i skildring av ä. förh.) ört som tänktes bereda (magiskt) skydd (mot olycka o. d.). HULTMAN SkandNatMyth. 9 (1842).
(2 b) SKYDDS-ÖVERDRAG ~¹⁰⁰², äv. ~²⁰⁰.
[jfr t. schutzüberzug]
(i sht i fackspr.) ss. skydd avsett överdrag (i sht på färgs l. metalls yta). TT 1898, K. s. 82.
Avledn.
SKYDDSKAP , n. (skydd- 1854–1915. skydds- 1848) (numera föga br.) till 2 a, om förhållandet att ngn ger l. får skydd, beskydd (se d. o. 1). Biskopar . . erhöllo (under medeltiden) oinskränkt frihet, att upptaga fria män under kyrkans skyddsskap. STRINNHOLM Hist. 3: 544 (1848). Om någon påbördades mera arbete än sidokamraten, . . gormade (han) över skyddskap och favoritskap. GRANLUND Carlé Främl. 175 (1915).
SKYDDSLIG , adj. (mera tillf.) till 2 a: som har avseende på l. samband med skydd. Den naturhistoriska undersökningen av de kvarlevande gotländska myrarna .. hade .. (gm vattendomstolens beslut att inte torr- lägga Lina myr) fått en fullt gripbar möjlighet att göra de skyddsliga synpunkterna gällande. SERNANDER GotlMyr. 7 (1941).