© Svenska Akademien. SAOB spalt: S5638; tryckår: 1974
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
SKÅ , v.; anträffat bl. i pr. sg. skår-
[jfr ä. dan. o. dan. dial. skå sig, visa sig, uppföra sig, nor. dial. skå seg, skicka sig; möjl. samhörigt med (roten i) SKÅDA. – Jfr SKÅ, sbst.¹]
[SKÅ.v 0]
(i) refl.: te sig l. arta sig. The meste biiståcker äre uthi Oleff Nielsens befalning och skåår bii sig mektug vell ij åår. G1R 26: 855 (1556).