BERÄKNING berä⁴kniŋ, i Sveal. äfv. ⁰³² (berä'kning WESTE; ber`äkning ALMQVIST), r. l. f. (m. SAHLSTEDT); best. -en; pl. -ar. vbalsbst. till BERÄKNA. [BERÄKNING 1]
1) till BERÄKNA 1: uträknig, kalkyl; öfverslag; uppskattning; valvering; inberäkning, medräkning. Efter alla beräkningar borde ångaren nu hafva kommit fram. Ungefärlig, approximativ, noggrann beräkning. civ. instr. 461 (
1669).
Efter denna beräkning (dvs. med hänsyn till invånarantal pr kv.-mil, är) .. Dannemarks naturliga styrka .. större än Sveriges. A. BÄCK i VetAH 25:90 (
1764).
matematisk beräkning. LEOPOLD 4:48 (c.
1820).
Frikostig utan beräkning af tillgången. VALERIUS 2:201 (
1836).
En beräkning .. öfver tillvexten i fabrikernas tillverkningsvärde. MALMSTRÖM Hist. 2:201 (
1863).
Vid kalkulering (för bestämmande af försäljningspriset) måste alla tänkbara kostnader, såsom frakt, assuranskostnad .. etc. medtagas i beräkningen. SMEDMAN Kont. 1.19 (
1872).
Låg beräkning. CAVALLIN (
1875).
Med beräkning af deras röster blefvo fyra .. för bifall och fyra för afslag. DE GEER Minnen 1:233 (
1892).
Beräkning af kubers storlek och yta. LINDBLOM Räknemetodik 290 (
1893).
Beräkning af solens uppoch nedgång. Alm. 1904,
s. 16. jfr
ANDELS-,
ANPARTS-,
ARBETS-,
ATTUNGS-,
BRUTTO-,
FYRKTALS-,
FÖRSLAGS-,
FÖRUT-,
GENOMSNITTS-,
IN-,
INKOMST-,
LÖNETURS-,
MASS-,
MEDEL-,
MEDELTALS-,
MYNT-,
NETTO-,
POÄNG-,
PROCENT-,
RÄNTE-,
RÖST-,
SANNOLIKHETS-,
SEDEL-,
SKATTE-,
TIDS-,
TJÄNSTÅRS-,
UTGIFTS-,
VINST-,
VÄXELKURS-,
ÅLDERS-,
ÖFVERSLAGS-BERÄKNING m. fl. – särsk. (
†)
till BERÄKNA 1 b slutet. Allawance in account, beräkning, det som enom godtgiöres i räkning. SERENIUS (
1734).
[BERÄKNING 2]
2) till BERÄKNA 2: öfverläggning, öfvervägande, eftertanke; hänsyn(stagande) till möjliga eventualiteter, (planmässig) spekulation, uträkning, plan, syfte; äfv.: (på vissa grunder stödd) förväntan l. förmodan. Han handlar alltid med beräkning. Utan all beräkning. Tvärt emot beräkning. Taga i beräkning, taga i öfvervägande, taga hänsyn till;
strejken hade de ej tagit i beräkning, när de utsatte dagen för leveransen, möjligheten af en strejk l. att denna strejk kunde inträffa hade de ej tänkt på, ej tagit hänsyn till.
Det kommer ej i beräkning, det tagees ej i öfvervägande, därtill tages ej hänsyn. Revolutionen ingick ej i hans berräkning, möjligheten af en revolution hade han ej tänkt på, i sina plaaner ej tagit hänsyn till.
Omständigheter, som .. kunna verka på ens odling .., böra äfven så väl, som krafter och anlag, komma i beräkning vid val af lefnadssätt. BOËTHIUS Sed. 197 (
1807). gick .. i min beräkning in, / Ej mera verldens dom, än samvetets och din?
Ps. 1819,
171: 3. Fienden använde alla sina krafter mot Banér, i den beräkning, att sedan denne med hufvudhären blifvit förintad, skulle det vara lätt att göra slut på både Ruthwen och King.
FRYXELL Ber. 7:161 (
1838). Det lyckades öfver all beräkning.
ALMQVIST 1842.
Egennyttiga beräkningar. SKOGMAN i SAH 24:145 (
1848).
Jag känner ganska väl hans beräkning härmed, men jag skall väl veta akta mig. DALIN (
1850).
I beräkning på en klingande ersättning. RYDBERG Frib. 514 (
1857,
1866)
Verldsliga beräkningar. DENS. Ath. 77 (
1859,
1866)
Samtidigt förehade han (dvs. E. XIV), dels af ostadighet dels ock af politisk beräkning, flera andra giftermålsplaner. ODHNER Lärob. 1145 (
1869); jfr
3.
Döden korsade hans beräkningar. CAVALLIN (
1875).
Om man tager i beräkning sjösjukans qval. HEDENSTIERNA Fru W 179 (
1890).– (föga br.) i förb.
göra (sig) beräkning på, göra sig räkning på, (för)vänta,
finna (sin) beräkning vid, finna sin uträkning vid, finna gagneligt l. vinstbringande för sig. ÖHRLANDER o.
LEFFLER (
1852).
BJÖRKMAN (
1889). – (
knappast br.)
Beräkning om timligt förvärf. STRANDBERG 1:354 (
1862).
[BERÄKNING 3]
3) egenskap(en) att vara beräknande; beräkningsförmåga. Egennyttan, beräkningen, sjelfkärleken hafva utträngt all annan och bättre kärlek. TEGNÉR 4:29 (
c. 1830).
Tapper och ridderlig, men utan politisk beräkning. PALLIN Medelt. 75 (
1872).
Såsom härförare visade han (dvs. Washington) djärfhet, parad med kalblodig beräkning. DENS. Nya t. 112 (
1882,
1887)
Irländaren .. visar ingen uthållighet och föga beräkning. TORPSON Eur. 1.5 (
1895).
Ssgr (i allm. till
1):
–
BERÄKNINGS-ENHET ⁰³⁰~²⁰ l. ~⁰². För vattenkraften hade man.. antagit den effektiva hästkraften såsom beräkningsenhet. Tekn. tidskr. 1887, s. 39.
– (
2)
BERÄKNINGS-FÖRMÅGA ⁰²⁰. jfr -KONST samt BERRÄKNING 3. THOMANDER Skr. 2:360 (
1853).
Praktiskt förstånd och beräkningsförmåga. TORPSON Eur. 1.224 (
1895).
–
BERÄKNINGS-GRUND ~², r. l. m. MÖLLER (
1790).
till beräkningsgrund för fyrktalssättningen tjenar den bivillning .., som jemlikt senast faststälda taxeringslängder till staten erlägges. SFS 1892,
nr 113 s. 1.
– (
2)
BERÄKNINGS-KONST ~². jfr -FÖRMÅGA. LEOPOLD 3:278 (
1799,
1816)
Diplomatens kalla beräkningskonst. FORSSELL i 3SAH 3: 190 (
1888).
–
BERÄKNINGS-LÄNGD ~². skeppsmätn. Fartygets längd uppmätes i rät linie längs öfverytan af mätningsdäcket .. Den på detta sätt funna längden .. kallas beräkningslängd. SFS 1880,
nr 64, s. 3.
–
BERÄKNINGS-RESULTAT ~¹⁰². SFS 1894,
nr 46, s. 1.
– (
2)
BERÄKNINGS-SPEL ~². spel i hvilket beräkning är af (mer l. mindre) afgörande betydelse; motsatt HASARD-SPEL. DALIN Fr.sv. lex. (1843, under jeu). WILSON Spelb. 188 (
1888).
–
BERÄKNINGS-SÄTT ~². Sv:s R:s ständers dep:s betänk. uti vexelo. bankoärend. 1765, s. 25. Yppas tvist .. om beräkningssättet af arfvodet. Landtm. förf. 1.52 (1766). Beräkningssätten äro så olik (vid beräkning af olika biblioteks volymantal). Stockholm 1.459 (1897).
–
BERÄKNINGS-TABELL ~⁰². Mjölkens värmegrad bedömes efter beräkningstabellen för skummad mjölk.
LAT 1873,
s. 250.