BESVÄRING , sbst.¹, f.; pl. -ar. ( inge G. I:s reg. 7: 305 (1531). -ung G. I:s reg. 17: 621 (1545), Jernk. annal. 1903, s. 51 (i handl. fr. 1567) m. fl.) (†) vbalsbst. till BESVÄRA v.¹, LIND (1749). I) motsv. BESVÄRA v.¹, I.

[BESVÄRING.sbst1 I.1]

1) motsv. BESVÄRA v.¹, I ¹: tyngd. (Om barnet är dödt i moderlifvet) kennes .. en stoor tunge och beswäring kring om (lif-)Modren. B. OLAVI 166 a (1578). 2) == BESVÄR I 1.

[BESVÄRING.sbst1 I.2.a]

a) == BESVÄR I 1 a. Opå det man sådane villfarelse och samvetenes besväringh förekomme må. RA 1: 343 (1544). (När kyrkoceremonier) genom någrahanda skadeligh tilfelle, .. (såsom är .. misbruk, myhinheet, tvång, .. the fromas förargelse och beswäring ..) .. mista sijn retta .. artt. L. PETRI Kyrkost. 33 a (1566). Sådana Menniskiostadgar (hafva) fördt Samweten vthi stoore och fahrlighe Beswäringar. SCHRODERUS Osiander III. 1: 117 (1635). b) == BESVÄR I 1 b. Then orät tunga och beswärmgar som åff clerkerijt ider opå kommen var .. medt bann (osv.). G. I:s reg. 5: 156 (1528). En odrägelig beswäring. L. PETRI Kyrkost. 81 a (1566; om kyrkoceremonierna). Så at man går til Kyrkiotienaren .. och later honom förstå sins samwetz beswäring. DENS. Kyrkoord. 25 b 1571; i fråga om öronbikt). Om någor baffuer några hemliga besväring i Samvetet. P. J. GOTHUS Osiander 306 (1603). SCHENBERG (1739). 3) tunga, börda; jfr BESVÄR I 2. Epther thy samma höpmæn vthåff kexholms læn ære våre vndersåther til beswæring och stor twngha. G. I:s reg. 4: 197 (1527). Epter then förökelse på idhar skatt .. kan til ewentyrs wara idher til beswäringe. Därs. 7: 305 (1531). (Intet svenskt skepp skall) i Öresund .. til någon Tull, Besökning, eller andre Beswäringar .. vppehållit blifwa. N. Av. 9 nov. 1658, Epistola, s. 3. – särsk. a) kam. == BESVÄR I 2 b. The beswäringer och brister, genom hvilke wår och Cronones Stadh Wyborgh försvages och forfaller. FH 1: 935 (1542). Uthlager och besväringer. RA 2: 924 (1569). Ingen ny Tunga eller Beswäring skulle läggias på Allmogen. BRAHE Oec. 122 (1585). Tull och besväringer opå köpmandz godz. A. OXENSTIERNA Skr. 2: 101 (1612). RUDBECKIUS Kon. reg. 35 (1614). jfr: Vij och .. kong frederik (skola) komma huar annan. til hiälp .. medt .. krigsfolk .. på sijn egin sold vnkost (dvs. omkostnad) och beswäring. G. I:s reg. 5: 136 (1528).

[BESVÄRING.sbst1 I.3.b]

b)

[jfr ä. t. dass ich ihm die geringste beschwerung angethan hätte]

== BESVÄR I 2 d. Medh borghan och annars beswäring. Glossa t. Syr. 29: 28 (Bib. 1541). G. Is reg. 18: 31 (1546). Röffuerij och obillig beswäring igenom Konungars och Potentaters Befalningesmän. Fosz 335 (1621). II) motsv. BESVÄRA, v.¹ II.

[BESVÄRING.sbst1 II.1]

1)

[jfr mnt. he appellerde van der beswarisghe des unrechten ordels to deme stole to Rome]

== BESVÄR II 1. Tå skall Wijken (dvs. Bohuslän) .., frij och vthan all förminskelse eller beswäring, warde vthan Jnsage igen lefrert. G. I:s reg. 1: 323 (1524). At thenne närwarende dyr tijd, och andre besuäringer,.. myckit förorsakes aff then menige mandz stora försumelser. Därs. 18: 34 (1546). At han (dvs. Fredrik II) ville .. intet företaga, thet som begges theras Landh och vndersåter til beswäringar komma kunne. TEGEL G. I 2: 368 (1622). 2) == BESVÄR II 2.Vnge Personer the ther fast meera bewaane (dvs. vana) och vpfödde äre medh gladskap, .. än vmgå medh sorgh och slijke tunghiertade beswäringer .. som här nu på färde äre. SVART Är. 43 (1560). (Världen) vpwäcker fast mera ångest och beswäring, än lust och wedherqweckelse. PHRYGIUS Him .lif. 132 (1615). – särsk. om åkomma o. d.; jfr BESVÄR . Wij arma mennisklor, som allabanda beswäringar och plåghor äre vndergiffne. L. PETRI 1 Post. C 8 b (1555). Beswäringar, som Barnaföderskorna förnimma, mädan the gåå medh fostret. ELIMÆUS Likpr. ö. Agneta Lonicer A 3 s (1613). FUHRMAN Alm. 1658, s. 37. 3) == BESVÄR II 3. Arbete och beswäringar. SVART G. I 127 (1561). (Människor i allmänhet) skuffna the stycker in på andra, som inedh sigh haffua några beswäringar eller farligheter. L. PETRI Chr. pina B 8 b (1573). När the (dvs. regenterna) them (dvs. goda styresmän) haffua, så warda the vthi theras stoora beswäringar lijsadhe. ELIMÆUS Likpr. ö. M. Oloffsson B 2 a (1615). Oförmodeligha resor, otijdighe beswäringar. PHRYGIUS Him. lif. B 3 a (1615). III) motsv. BESVÄRA v.¹, III.

[BESVÄRING.sbst1 III.3.a]

a) == BESVÄR III a. G. I:s reg. 5: 180 (1528). Atuj (dvs. att vi) tiil them för(skrif)ne Lubske haffue beswäringer oc tilltall nog. Därs. 9: 87 (1534). The förnämpste besväringer emot konungh Erich. RA 2: 274 (1569). Thesse Swar vppå Konung Gustaffs Klagemåll och Beswäringar. TEGEL G. I 1: 213 (1622). SCHÖNBERG Bref 1: 226 (1778). b) == BESVÄR III c, d. Om någen Danneman haffuer någre merkelige beswäringer eller clagemåll .. wtöffuer wore Fougter. G. I:s reg. 14: (1542). Hwadh beswäring som man kunde haffne emoot the Rådzpersoner, som nw vthi anhåldning äre. Afhandlingsbesl. 24 juli 1599, s. A 4 b. Efter flera besväringar och kompromissförsök. II. FORSSELL i Sv. tidskr. 1871, s. 348.