BEVIS bevi⁴s (bevis WESTE), n.; best. -et; pl. == ((†) -er Växiö domk. akt. 1800, nr 2 (i bet. 3)). bevis 1501; två ggr i en skråordning i bet. 3): sannol. af mnt. bewis (på hvilket dock SCHILLER o. LÜBBEN ej hafva tidigare exempel än två ställen ur en skråordning från år 1575), till bewisen (se BEVISA); jfr d. bevis, holl. (o. mnl.) bewijs, t. beweis] 1) motsv. BEVISA I 2: (nöjaktig) grund för visshet om ngt; (klart o. tydligt) ådagaläggande af sanningen (l. sannolikheten) af ngt. – Anm. Den visshet (l. sanning) som ett bevis afser att åstadkomma (l. ådagalägga) kan vara af olika art l. grad. Medan man i logiken o. matematiken åsyftar en absolut visshet, en visshet om att ngt enl. tankelagarna nödvändigt måste vara på ett visst sätt (jfr språkprofvet från LINDBLOM (1836) under a), nöjer man sig i naturvetenskaperna o. de historiska vetenskaperna liksom i juridiken o. det allmänna lifvet vanl. med historisk visshet, dvs. med öfvertygelsen att ngt faktiskt förhåller sig så l. så. För den juridiska vissheten (jfr a γ) finnas ofta i lagarna formella grunder fastställda (jfr RB 17: 29 (Lag 1734) under a γ). a) motsv. BEVISA I 2 a, om framställning af (öfvertygande) skäl för sanningen l. riktigheten l. verkligheten af ngt; argument; ofta med prep. för resp. mot, stundom på l. om, numera sällan af (jfr a). Skäl och bevis. Ett afgörande, klart, tydligt, påtagligt, slående (jfr β), talande, bindande, öfvertygande, tillförlitligt, otvifvelaktigt, ovederläggligt, ovedersägligt; oomkullkastligt, oomkullrunkligt bevis (jfr b). Falska, felaktiga, klena, ohållbara, osäkra bevis. Ett direkt, äfv. positivt, (filos.) äfv. ostensivt bevis (som direkt ur gifna förutsättningar visar sanningen af ett påstående l. verkligheten af ett förhållande o. d.); motsatt indirekt, stundom negativt, (filos.) äfv. apagogiskt bevis (som gm att visa orimligheten af motsatsen indirekt ådagalägger ifrågavarande påståendes l. förhållandes riktighet o. d.). Ett filosofiskt, historiskt, logiskt, matematiskt, teologiskt, vetenskapligt bevis. Det kosmologiska, fysikoteologiska l. teleologiska, ontologiska, moraliska, historiska beviset för Guds existens. Det tarfvar bevis. Uppställa, anföra, framlägga bevis för l. mot ett påstående. Vederlägga, gendrifva, kullkasta ett bevis. Med bevis styrka ngt l. vederlägga ngn l. ngt. Leda i bevis. Vara oåtkomlig för bevis. (Jag) förmanar .. hwar och een Christen menniskio .. giffue granna acht påå then skääl och bewijsz som hår föregiffnas, och döme sidhan ther om huru saken haffuer sich. o. PETRI Klost. A 1 b (1528). Någre Synnerlighe Bewijs, vthdragne af the gamble Kyrkiones Lärare, sampt Doctor Luthers och Philippi Melanchthonis eigne Skrifter, om then personlighe Föreening, som är vthi the twenne Naturer j wår Herre Jesu Christo. CARL IX 1604; boktitel). Sophistiske bewijs. Lex.Linc. 1640; under elenchus). Vilje vi antasta vår Christeliga lära ..; så böre vi bevisa, at thes hemligheter äro ogrundade, .. och osanfärdiga. Men jag är säker, at vi briste uti bevis. BÆLTER Guds sons människioblifv. 15 (1751). Men at (icke) hembliga drifhjulet var succession och Hertigens afsöndrande derifrån, derpå behöfves intet bevis. HÖPKEN 1: 22 (c. 1760); jfr b. Exempel äro de mäst bindande bevis. NORDENFLYCHT Frunt. 11 (1761); jfr b;, Bevis, At Högsta Magten I Et Fritt Samhälle Är Lagbunden. SCHÖNBERG 1769; boktitel). Hvad Algebraiska bevisen angår, så äro de .. ibland kortare än de Geometriska. PLANTIN Intr. i VetA 11 (1784). Dig skall beviset åligga. LINDBLOM 1790; under probatio). Vana vid en öfvertygelse födei ofta .. oförmögenhet att sätta ett riktigt värde på bevisen deremot. BERZELIUS Kemi 3: 49 (1818). Bevis (argumentatio, probatio, demonstratio) är en tankeföljd, hvars särskilda delar sinsimellan stå i det sammanhang att någras sanning utgör en nödvändig följd af andras sanRing. LINDBLOM Log. 275 (1836). De bevis man uppställt för den Hel. Skrifts .. gudomlighet, delas vanligen i inre och yttre. NORBECK Theol. 26 (1840, 1866); jfr b. Dessa satser, hvilka jag anser mig kunna och böra fullständigt leda i bevis. NILSSON Ur. 2: 55 (1862). Beviset att vinklarna vid basen i en likbent triangel äro lika stora, är ganska enkelt. KINDBLAD (1867). (Nordenskiöld) hoppades .., att kommande forskningar och upptäckter skulle gifva bevis för hans uppfattnings riktighet. E. W. DAHLGREN i Ymer 1902, s. 261; jfr r. Bevisen indelas (i logiken) uti: induktiva l. analytiska, vid hvilka man från det mer speciella sluter till det mer allmänna, och deduktiva l. syntetiska, vid hvilka man från det mer allmänna sluter till det mer speciella. 2 NF 3: 126 (1904). jfr ANALOGI-, BI-, CIRKEL-, ERFARENHETS-, FÖRNUFTS-, HUFVUD-, HYPOTES-, INDUKTIONS-, MOT-, MOTSATS-, PRYGEL-, SANNINGS-, SANNOLIKHETS-, SKEN-, VISSHETS-BEVIS m. fl. – särsk. α) (numera föga br.) i uttr. till bevis af, förr äfv. med gen., till ådagaläggande af (en sanning o. d.) l. styrkande af (ett sakförhållande o. d.). Til min meningz bewijs. GUSTAF II ADOLF 151 (1617). Til sanningens .. bevis. OELREICH 175 (1755). Konung Pepin måste ofta höra, det dess spentsliga och klena växt .. likasom androgs til bevis af en lika sinnets svaghet och veklighet. TESSIN Bref 2: 354 (1755). Til bevis af min upriktighet. CEDERBORGH Uv T 2: 10 (1809); jfr 2. β) (skämts.) i uttr. handgripligt l. slående bevis, om handgriplighet(er) i st. f. bevis l. bevisföring; jfr ARGUMENT 2 b slutet saint BEVISA I 2 a η.

[BEVIS 1.a.γ]

γ) jur. framställning (inför rätta) som gifver l. bidrager att gifva s. k. juridisk visshet om det faktiska förloppet vid en gärning l. föl – hållandet i ett rättsfall o. d., särsk. för styrkande af hvad motpart förnekar l. för vederläggning af hvad han pästår; ofta omfattande äfv. b β. Andraga bevis. Fram draga l. framlägga bevis för ngas brottslighet. Pröfva bevis som framlagts. Fullt, halft, mer än halft (men mindre än fullt), mindre än halft (dock något) bevis; jfr BEVISKVANTITET. Indirekt bevis, indiciebevis. Artificiellt bevis; . All Dom skal befestas medh vppenbara Skäl och Bewijss, ty Domaren skal intet döma vthan effter Skäl och Bewijs. Dom. -regl. mom. 15 (c. 1530). Han (dvs. E. XIV) klagade honom (dvs. J. III) ahn för Rijksens Stender; / En doom the öffwer honom felte (dvs. fällde), / Andoch ther war inthet bewijs opå. HUND 353 (c. 1605). Fåfängt gå til rätta vthan bewijs. GRUBB 224 (1665). Nv kärer någor til annan, och kan strax medh klara Bewijsz binda then til Sakena. Sjöl. 1667, Skipml. 10. Begiärer någor upskof och dilation, til at skaffa flere bewijs. ABRAHAMSSON 614 (1726). Det äro starka bevis emot ehr. SERENIUS 1734; under evidence). Tu vitne äro fullt bevis, ther i the sammanstemma. Ett vitne om sielfva målet gälle ej mer, än för halft bevis. RB 17: 29 (Lag 1734). Hvilke, som brusto i bevis, måste .. tåla, at se sådana Gods blifva kände under Kronan. BOTIN Hem. 2: 117 (1756, 1789) Det tillhör anklagaren att föra positift bevis, som öfvertygar om den anklagades lagstridiga gerning. BOËTHIUS Nat. 189 (1799). Hvad de (dvs. parterna) åberopa till bevis i saken. Försl. t. rätteg.-balk 1849, N. motiv. s. 9. Han har halft bevis emot sig. Därs. Lagkom. motiv. s. 155. Hvarje part åligger att med bevis styrka sina inför rätta gjorda uppgifter om faktiska förhållanden. PALMÉN Jur. handb. 237 (1859). Bevis står emot bevis. BROOMÉ Civilpr. 233 (1880, 1890) Genom beviset skola fakta, som varit stridiga eller tvifvelaktiga, fastställas såsom ostridiga och otvifvelaktiga, så att de kunna läggas till grund för domen. WREDE Bevisr. 7 (1894). Frikänd i brist på bevis. WIRSÉN i PT 1905, nr 246 A, s. 3. i numera obr. förb. Att the lathe bliffwen till fridtz, Effther the haffwe doch ingen skäligere bewijsz vpå honom (dvs. på hans brottslighet). G. I:s reg. 16: 243 (1544). Nekar han (dvs. svaranden), så bör widare fortfaras med och igenom saksens bewijs. SCHMEDEMAN Just. 834 (1683); jfr α. Thetta bevis sker genast med klara och ojäfviga skiäl. NEHRMAN Pr. civ. 219 (1751). jfr ALIBI-, EDS-, GEN-, INDICIE-, ORAL-, OSKULDS-, RENINGS-, RÄTTS-, SAKFÖRAR-, SAKKUNNIG-, URKUNDS-, VITTNES-, ÄKTHETS-BEVIS m. fl. b) motsv. BEVISA I 2 c, om faktum, förhållande, omständighet l. sak o. d. ss. grund för visshet om ngt; kriterium; ofta med prep. för l. på resp. mot, numera sällan om l. af, förr äfv. till; stundom svårt att skilja från 2. Ett faktiskt, godt, ojäfaktigt, ojöfvigt, säkert, tillräckligt, otillräckligt bevis. Hafva bevis för en åsikt, "ha fakta för". Dessa händelser utgöra l. afgifva bevis för riktigheten af min åsikt. Bevis för l. på motsatsen (omständighet som visar, att ngt förhåller sig på aunat sätt, än man tänkt l. påstått). Där har du ett bevis på hur illa det går, när man bär sig dumt åt. Ett af de bästa l. säkraste bevisen på l. mot epidemiens aftagande. I hans anletsdrag kunde man läsa bevisen på hans brottslighet. Tydzske, swenske, Danske, Norske, haffna foordom dngs alle warit itt folk, och ther är tungomålet noogh bewijs til. o. PETRI Kr. 8 (c. 1540). Gensäjelse-Anden .. är en liten dum diefvul, som aldrig tiger, (klart bevis af oförstånd). DALIN Arg. 2: 214 (1734, 1754); jfr 2. Et af de största bevis på hennes (dvs. drottning Kristinas) stora snille och urskilning, så väl som ädelmod och nit för vetenskapens upkomst. NORDENFLYCHT Frunt. 28 (1761). Han (dvs. kungen) håller af musik, som alla nogsamt känna: / Beviset är vår opera. J. G. OXENSTIERNA 1: 233 (1783, 1805) Jag är et bevis jag, och et talande bevis til at icke altid äktenskapet är deras (dvs. dårskapernas) slut. ENVALLSSON Niugg 55 (1784). Ett så hedrande bevis om Hammarskölds förtjänster (som hans trupps vägran att utlämna honom). HALLENBERG Hist. 2: 436 (1790). Gustaf Adolf .. ansåg detta .. anbud af ett års stillestånd .. som bevis till svaghet. Därs. 5: 256 (1796). Blotta tillvaron deraf (dvs. of ordet skandinavism) är ett oomkullkastligt bevis, att skandinavis/Ren är en magt i tiden. E. H. TEGNÉR i Ydun 79 (1869). Hamilton sökte väl att bevara anonymiteten, men de inre bevisen om hans författarskap voro alltför påtagliga. DE GEER Minnen 2: 129 (1892). Att Mickel är en skälm och bof, / som utan fullmakt går på rof, / det se vi dagligen bevis / på – vi, hans majestäts polis. ANDERSSON Mickel räf 8 (1900). Ett slående bevis på styrkan af den makt, rytmen utöfvar. CEDERSCHIÖLD Rytm. trollm. 186 (1905). Tidningen omtalar det tyska kejsarparets besök i England som ett bevis för att man på bägge sidor eftersträfvar att återupplifva den gamla vänskapen. PT 1907, nr 264, s. 2. – särsk. α) i numera knappast bi. förb. Thes Gamla Testamentzens Böker (äro), wisseligha högdt achtande, medhan thet är en sådana fast grund, ther thet Nyia vppå henger, och thor aff sijn bewijs haffuer. Förspr. t. GT a 2 a (Bib. 1541). β) jur. (jfr a γ). Gälle then (dvs. räkenskapsboken) för fullt bevis, ther (dvs. om) han, som boken hållit, eller hålla låtit, then med ed sannar. RB 17: 2 (Lag 1734). Han (skall) föra fram det ihjälrifna djuret såsom bevis; han behöfver då icke gifva ersättning därför. 2 Mos. 22: 13 (öfv. 1904). jfr: Jag dref honom (dvs. björnungen) med bevisen på hans brottslighet (näml. ett par af honom sönderbitna skor) tillbaka till luckan. NYBLOM Hum. 102 (1874, 1883) 2) motsv. BEVISA I 3: om handling l. händelse som lägger i dagen en personlig stämning, känsla, åsikt, karaktär, egenskap osv. l. röjer ett sakförhållandes verkliga tillvaro l. natur osv.; tydligt tecken (till l. på); (klart) uttryck (för); yttring (af); prof (på); indicium; vittnesbörd; med prep. på, numera sällan af l. om, förr äfv. till; stundom svårt att skilja från 1 b. Tydliga bevis på ledsnad. Ett eklatant, stort bevis på dumhet, oegennytta. Aflägga l. gifva bevis på skicklighet, kunskaper, tapperhet. Erfara, röna, mottaga många bevis på tillgifvenhet. För alla bevis på deltagande vid min aflidne makes bortgång ber jag att .. (i tacksägelse från efterlefvande). Vthi all idhor förfölielse och bedröffuelse som j lijdhen, såsom itt bewijs til Gudz retwija doom, På thet j måghen warda werdighe til Gudz Rike, för hwilket j ock lijdhen. 2 Tess. 1: 5 (Bib. 1541; NT 1526: witnesbyrd, öfv. 1883: bevis på, LUTHER: antzeygen, Vulg.: exemplum, ERASMUS: documentum, gr. ἔνδειγμα. Thetta (är) itt ibland the aldrastörsta bewijs, om Gudz kärleek, at Gudh är worden menniskia. MURÆUS Arndt 2: 198 (1648). Att Eders Kgl: M:t uptagit som ett serdheles bewis af Chanens wilfarighet den benägenhet han emot Zaporerne wysat. LAGERBERG Dagb. 13 (1710). Ännu sämre är, om han (dvs. predikanten), förlitande sig på sitt flyktiga minne, låter vår Frälsare frambära ord, som äro Davids, hvarpå ett tryckt bevis kan anföras. ÖDMANN Ath. t. skrift. 64 (1822; 1823). Han hade .. rönt många bevis på medborgarnes likgiltighet. RYDBERG Ath. 301 (1859, 1866). Några prof, som egentligen kunna tjena till bevis på det sätt, hvarpå de heliga skrifternas innehåll blifvit behandladt, skola i det följande meddelas. C. J. SCHLYTER hos OLBERS I bibelöfvers.-fr. 131 (1875). (Armfelt) återvände såsom en triumfator (till Neapel) och mottog de ovedersägligaste bevis på aktning och sympati. TEGNÉR Armf 2: 241 (1884). Positiva bevis af konungens hyllest framträdde .. senare. LAGUS Kellgren 118 (1884). Du har nu gifvit ett större bevis på din kärlek än förut. Rut 3: 10 (öfv. 1904). jfr AKTNINGS-, ARTIGHETS-, GUNST-, HEDERS-, HÖFLIGHETS-, HÖGAKTNINGS-, KÄRLEKS-, LÄRDOMS-, MANDOMS-, NÅDE-, TACKSAMHETS-, TILLGIFVENHETS-, TROHETS-, VÄNSKAPS-, YNNEST-, ÄRE-, ÖMHETS-BEVIS m. fl. 3) attest l. intyg l. vitsord i skriftlig affattning om personliga l. sakliga förb. hvilken l. hvilket utfärdats af vederbörande person l. myndighet o. enl. lag l. sed äger gällande kraft l. afgörande betydelse. Utfärda bevis. Hvilket till bevis meddelas. Teckna bevis (om inteckning o. d.) å l. på ett arrendekontrakt (osv.; om domhafvandes påskrift). Förete bevis. Giffuendes honom (dvs. leverantören) thor på En bekennelse eller bewiisz huru mångh stycke tu aff för(skrif)ne clädhe annamendes warder. G. I:s reg. 19: 132 (1548). Hann .. endschyller sigh, att hann ingen öfverlast almogenn der hann framdragitt giordt hafver, .. deropå hann och förmhener sigh förskaffe presternas och almogens bevijs. Oxenst. brefv. 5: 47 (1613). Der på befalttes Pär Börsson att han skall schaffa sigh bewijs om sitt Adelige herkompst. RARP 2: 11 (1633). At (N. N.) hafwer inlefwererat i Rijkzens Ständers Banco (angifven summa penningar) .. Thet wardei här medh honom til Bewijs attesterat. Bergskoll. hufvudb. 1686, s. 310 (depositionsbevis å tryckt blankett). (Landshöfdingen bör) på deras (dvs. de förhördas) utsagu taga dubbel bevijs, hvar på sedan ett skickas Konungen tilhanda. ABRAHAMSSON 131 1726; efter bandl. fr. 1687). Framlägge på insatte penningar sådana bevis, som almänt i Riket gälla. JB 5: 1 (Lag 1734). Häradshöfding gifve bevis therå. Därs. 13: 1. Då intekning beviljad varder, skrifve Domaren Bevis derom på Hufvudskriften af den Handling, hvarå Borgenär sin fordran grundat. Förordn. ang. intekn. 1818, § 15. Bevis böra (för erhållande of skottpengar) medföras från preston och en kyrkvärd, .. att skinnet är i socknestufvan offentligen uppvist. SVEDENUS Jagt 307 (1832). Bevis om omottagande af tilldelad utsyning eller å inköpt virke bör bevakare alltid affordra utsyningstagaren. CNATTINGIUS (1894). (†) Hvar någon .. köpman viker af .. almennings landzväger .. eller söker någon biväg utan stadhollerens .. lof, minne, schrifftelige bevis eller leydo. RA 1: 276 (1540). Icke .. tillathe någre .. Köpmen .. drage ber vtaff Bijkit medt minne the haffwo wårt, eller wår Befalningzmansz vpå Stocholm bewijsz och paszbordt. G. I:s reg. 16: 135 (1544). Bewyss för en Drabante och loff til att Sökia läkiedom för sin Siukdom. Bidr. t. Åbo hist. I. 7: Hert. Johans diar. 22 (1557). jfr AFFÖRINGS-, AFLASTNINGS-, AFSTRAFFNINGS-, AFVELS-, AFVITTRINGS-, ANALYS-, ANMÄLNINGS-, ANNOTATIONS-, ANTAGNINGS-, ASSISTANS-, ASSURANS-, BANK-, BEGRAFNINGS-, BEHÖRIGHETS-, BESIKTNINGS-, BETALNINGS-, DELGIFNINGS-, DEPOSIT-, DEPOSITIONS-, DIARIE-, DOKTORS-, DOMSTOLS-, DOP-, DÖDS-, EMOTTAGNINGS-, EXAMENS-, FATTIGDOMS-, FLYTTNINGS-, FORDRINGS-, FREJD-, FÖRMYNDARSKAPS-, FÖRSÄKRINGS-, GARANTI-, GRAVATIONS-, HUSBONDE-, HYPOTEKS-, HÄRADS-, INSTÄLLELSE-, INSÄTTNINGS-, INTECKNINGS-, KAPITULATIONS-, KOMMUNIKATIONS-, KUNSKAPS-, LAGAKRAFTS-, LAGFARTS-, LEDIGHETS-, LÄKAR-, MOTTAGNINGS-, MUT-, MYNDIGHETS-, MÄKLAR-, NATIONALITETS-, NOTARIAL-, NOTARIATS-, ORDINATIONS-, PANT-, PRODUKTIONS-, PROTEST-, PRÄST-, REKOMMENDATIONS-, RESERVATIONS-, RESTITUTIONS-, RÄNTERI-, SJÖVÄRDIGHETS-, SKADESTÅNDS-, SKATTKAMMAR-, SKICKLIGHETS-, SKULD-, SLUT-, SOCKENSTÄMMO-, STÄDJE-, STÄMNINGS-, SUNDHETS-, SYNS-, TAXERINGS-, TILLSTÅNDS-, TINGS-, TJÄNSTLEDIGHETS-, UPPLAGS-, URSPRUNGS-, UTFLYTTNINGS-, UTSTAKNINGS-, VAD(E)-, VEDERHÄFTIGHETS-, VIDIMATIONS-, VÄRFNINGS-, ÅLDERS-, ÄGANDERÄTTS-, ÄMBETS-BEVIS m. fl. – särsk. a) (numera föga br.) om orlofssedel, arbets: betyg o. d. Gesäll, lärling eller annan, fabrikseller handtverks-arbetare må, då han från tjensten afhyttar, af husbonden ej förvägras skriftligt bevis om sit upförande och sin skicklighet i yrket. SFS 1846, nr 39, s. 19. (†) Bogärendis .. atui (dvs. att vi) wilde giffna honnom wår bewiss huruledis han oss .. tient haffuer. G. I:s reg. 6: 35 (1529). Kirstin hade gode bewijss der hon tillförene thiänt hafuer. Växiö råds tur. prot. 1646, s. 137. b) (†) om vitsord från undervisningsanstalt; betyg. Att Diäknerne .. när Trij Åbr vte äro, .. till andre Skolor eller Academier, medh Skolemesterens Bref och bewijs på theres Lärdom och Lefwerne Commenderes. THYSELIUS Handl lärov. 2: 11 (1595). Ingen skal disputera om then helge Skrifft .. medh mindre hau är en Lärare vthi then helge Skrifft, och hafwer vtaff en sanskylligh högh Schola itt gott Bewijs. SCHRODERUS Osiander III. 1: 372 (1635). Det skulle icke .. litet bidraga til desse vetenskapers (dvs. naturvetenskapernas) upkomst, om ingen får vigas til Präst, innan han upvist vederbörligit bevis om sine framsteg i ofvannämde stycken. LINNÉ Bref I. 1: 156 (1747). Efter .. studier i Borgå och Abo, och upptedda .. hedrande bevis ifrån Akademien, blef han Pedagog. ALOPÆIUS Borgå gymn. 370 (1816). – jfr APPROBATIONS-BEVIS. c) (†) om åtkomsthandling o. d. Någen breff och bewijsz vpå en gård szom Söffwerin Kijll köptt haffwer. G. I: s reg. 17: 37 (1545). När .. M(in) B(roder) eller migh kann läghenheett och tillfälle giffves .. att .. våre bevijs præsontere. Oxenst. brefv. 5: 29 (1613). d) (†) om skriftlig redogörelse o. d. (Skolorna) skole .. och ware forplictede huart åhrsmoot att förskicke Seriftelige bewijs till Academiæn .. om Lexer och Öfninger dem the thedh åhredt hafwer änndet. THYSELIUS Handl. lärov. 2: 11 (1595).