AFGÅNG AVGÅNG a³v~goŋ² (a'fgång WESTE. med tonvikt på sista stafvelsen, i rimslut: BUREUS Suml. 54 (cit. fr. 1599); Vesb. 121 (början af 1600-talet); ASTEROPHERUS 63 (1609); TÖRNING 160 (1677); se under 14), j.l.m. (jfr E. H. TEGNÉR i 3 SAH 6:302 (1891) best. -en; pl. -ar (i bet. 15) SEGERSTEDT enl. COLLIN (1847); äfv. (†) -er (se under 1, 5, 8 b II) [fsv. afganger; jfr d. afgang, mnt. afgansk, t. abgang]
[AFGÅNG I]
I) handling l. tilldragelse, att ngn l. ngt afgår. [AFGÅNG I.1]
1) (
†)
nedgång. [AFGÅNG I.1.a]
a) i rent lokal bet. Solennes .. affgång. L. PETRI Sal. vish. 7:18 (
1561).
När Fisken haffwer sin Upgång eller sin Affgång (i älfvarna). RISINGH Landb. 85 (
1671).
[AFGÅNG I.1.b]
b) bildl. Medh konst och finter (sätta) .. vpoch affgång i Wexelen. RISINGH Kiöph. 65 (
1669).
[AFGÅNG I.2]
2) [jfr t. abgang]
motsv. AFGÅ 1: bortgående. [AFGÅNG I.2.a]
a) i rent lokal bet. [AFGÅNG I.2.a.α]
α) (
†)
i allm. Vid Hans Maj:ts Ankomst och Afgång (qom besök på ett skepp). Rüdling Suppl. 546 (
1740).
[AFGÅNG I.2.a.β]
β) motsv. AFGÅ 1 a β. α') bortfärd, afresa (i ett uppdrag). Vid budets .. a(qfgång). DALIN 1850.
Efter kurirens afgång till Frankrike. KINDBLAD (
1867).
β') (
föga br.)
aftåg. Några tusende lemnades qvar i lägret för att dölja de andras afgång. FRYXELL Ber. 3:202 (
1828).
CARLSON Hist. 1:202 (
1855).
γ') om fartyg, åkdon osv. Bantågets afgång. Fartygets snart instundande afgång. PALMBLAD Nov. 3:130 (
1841). – om post.
HUMBLA 49 (
1740).
LINDFORS (
1815).
Stockholmspostens afgång (från Kristianstad). DE GEER Minnen 1:126 (
1892).
jfr 3. [AFGÅNG I.2.b]
b) bildl. [AFGÅNG I.2.b.α]
α) Afgång från läroanstalt. Vid afgång till högre Läroverk. Försl. t. skolordn. 1817.
s. 16.
Afgång ifrån elementarläroverket till universitetet. SAOB (
1870).
[AFGÅNG I.2.b.β]
β) Afgång från ämbete osv. När afgång (af ngn ämbetsman) uti collegierne och vid andra beställningar händer. RF 1719,
§ 34. Afgång ur krigstjensten.
C. O. NORDENSVAN Handb. 1:28 (
1879,
1882) I mån af timande afgång.
SCHULTHESS 1885.
Statsrådsledamots afgång. DE GEER Minnen 1:171 (
1892).
[AFGÅNG I.3]
3) [jfr t. abgang]
motsv. AFGÅ 2:Skrifvelsens afgång. KINDBLAD (
1840,
1867)
Vid .. brefvets .. a(fgång). DALIN 1850.
[AFGÅNG I.4]
4) [jfr fsv. afganger, t. abgang]
motsv. AFGÅ 3: bortgång (från lifvet), hädanfärd, död. [AFGÅNG I.4.a]
a) (nästan (†)) (Jesu) affgong som han fulboordha skwlle j Hierusalem. Luk. 9:31 (NT 1526). En Christeligh affgångh.
GIRS G. I:s hist. 236 (
1630).
Werlden warder weång, ach gifwe Gvdh en Sahl(ig) affgångh. TÖRNING 160 (
1677).
WALLIN Vitt. 2:223 (
1803).
SAOB (
1870).
jfr 11. [AFGÅNG I.4.b]
b) (nästan (†)) Dödelig affgong. G. I:s reg. 13:317 (
1541).
CELSIUS G. I:s hist. 327 (
1746, 1792).
SAOB (
1870).
[AFGÅNG I.4.c]
c) Afgång med döden. SERENIUS (
1741).
SAOB (
1870).
[AFGÅNG I.4.d]
d) (
föga br.)
närmande sig 2. Affgong aff (dvs. från) thenne elende werden. G. I:s reg. 8:328 (
1533). Min .. afgång ur verlden.
C. I. HALLMAN 149 (
1776).
[AFGÅNG I.5]
5) motsv. AFGÅ 8: afsöndring, uttömning, i sht ut kroppen. Urinens, exkrementernas afgång. HAARTMAN Sjukd. 71 (
1765). A(
fgång) af blod, af maskar ifrån en sjuk.
DALIN 1850. jfr
URIN-AFGÅNG. (
†)
i pl.: Utdunstningen och andra afgånger (excretiones) som skulle afföre det flygtiga och skämda. BÄCK Præs. i VetA 1764,
s. 24 jfr: (
ett) Fosters otidiga afgång.
ACREL Præs. i VetA 1750,
s. 4. –
[jfr t. abgang]
(
†)
afföring, öppning. The som .. äro förstoppade och intet sin richtiga affgång hafva. HIÄRNE Surbr. 25 (
1680).
WESTE (
1807) . konkret.: (
Läkemedlet) lindrade .. durkloppet, och gjorde at afgången blef fastare.
ZETZELL i
VetAH 20:61 (
1759).
COLLIN (
1847).
[AFGÅNG I.6]
6) (
föga br.)
motsv. AFGÅ 10: om islossning. Isens afgång. ÖDMANN i VetNH 3:162 (
1782).
[AFGÅNG I.7]
7) [jfr t. abgang]
motsv. AFGÅ 13: afsättning, åtgång (särsk. vid försäljning). [AFGÅNG I.7.a]
a) Köpmannen l. boden har god l. stark l. strykande afgång på sina varor. Ther flere Menniskior äre, ther är och mehra affgång och föryttring på Wahrurna. SCHRODERUS Uss. G 4 a (
1626). (
†)
En bod som har god afgång. SERENIUS (
1741).
WIDEGREN (
1788).
[AFGÅNG I.7.b]
b) Varan har l. får lätt l. trög l. rask l. långsam afgång. BLOCK Progn. 94 (
1708).
Mit värk har vacker afgång. DALIN Arg. 1:165 (
1733,
1754)
Den afgång (lärfterna) .. haft, (har) begynt aftaga. FRANZÉN Minnest. 3:214 (
1834). – om förtäring.
LINDFORS (
1815).
Punschen hade en strykande a(fgågn). DALIN (
1850).
[AFGÅNG I.8]
8) [jfr t. abgang]
motsv. AFGÅ 14: förlust, afbränning, minskning. [AFGÅNG I.8.a]
a) (numera föga br.) med afs. på egendom, inkomst osv. Effter Sweriges Chrono ingen affgång lijder, på sin Land och Provincier. Svar på thet danske manif. 5 Aug. 1644, s. S 2 b (i handl. fr 1636). Sådane friheter förorsaka afgång uti Cameral-Inkomsterne.
BERCH 390 (
1747).
Betjeningens .. lön och underhåld medförer stor afgång på hvarje inrättnings inkomster. qSP 1778, s. 67. [AFGÅNG I.8.b]
b) med afs. på materiell, (tjänstbart) manskap, folkmängd osv. RARP 3:140 (
1640).
Med nya värfningar ersättja den afgång han .. lidit på sitt manskap. NORDBERG 1:577 (
1740).
Afgången på folket (dvs. folkminskningen) befordras .. igenom utflyttningar. E. O. RUNEBERG i VetAH 19:130 (
1758).
(Inom fångpersonalen) inträffande förändringar genom afgång och tillkomst. SGS 1839,
nr 30 s. 9.
Dalregementet hade lidit stor afgång dels i slaget vid Willmanstrand dels genom sjukdomar. MALMSTRÖM Hist. 3:2 (
1870).
Fylla afgången inom armén. J. A. HAZELIUS i Sv. tidskr. 1871,
s. 8.
Tillkomst och afgång (af skolmateriell). SFS 1874,
nr 74 s. 21. (
†)
i pl. Efter ett så långvarigt Krig, och så stora afgånger .. hafva en så stålt Armée. NORDBERG 2:677 (
1740).
[AFGÅNG I.8.c]
c) (
numera mindre br.)
med afs. på ämnes minskning i volym l. vikt l. mängd i följd af bearbetning, nötning, spillning osv. [AFGÅNG I.8.c.α]
α) i allm. Tryckeriet beräknar i afgång en bok papper på hvart ris. Affgong i torckningen. RR 18 Mars 1548, fol. 50. Linor .., hvilka slås otjärade, hafva 2 1/4 marks afgång under hopslåningen. PSILANDERSCHIÖLD i VetAH 29:124 (
1768) A(
fgång) på spånad.
DALIN 1850.
Afgång .. vid mätning. JUNGBERG (
1873). (
†)
konkret: affall. (Handtverkare) använda all afgång til nytta. RUDENSCHÖLD Præs. i VetA 1748,
s. 11.
[AFGÅNG I.8.c.β]
β) Tekn. vid smältning (osv.) af metall. G. I:s reg. 8:321 (
1533)
BRANDT i
VetAH 9:52 (
1748).
Afgången på jernet (vid gjutning i smått) utgör ungefärligen tio procent. ALMROTH Tekn. 85 (
1838). INGERMAN i
NF 7:957 (
1883).
konkret: Afgång kallas alt det, som i Rostning, Smältning, Drifning, Finering, Smiding etc. förloras. RINMAN (
1788). – särsk.
med afs. på myntning l. mynt. G. I:s reg. 1:142 (
1523).
Vid Myntning kallas det Afgång, som brister vid Smältningen. RINMAN (
1788).
Afgång.. på mynt genom nötning. WESTE (
1807).
FORSELL Hist. II. 2:10, 11 (
1875).
[AFGÅNG I.8.c.γ]
γ) vid malning af säd. Tw Vplandz Faat.. gifwes i staden (dvs. i stället) för Rågan så ock affgången på hwarie Tunna. Stadga 22 Febr. 1638, s. 7. Sthms stadsord. 2:139 (
1699). – afdrag, som får åtnjutas för beräknad förlust.
2 marker råg .. godtgöras Mölnaren i afgång och afdunstning.
FISCHERSTRÖM 3:462 (
1781).
[AFGÅNG I.9]
9) motsv. AFGÅ 15: handel. afdrag, tara. WESTE (
1807).
[AFGÅNG I.10]
10) [jfr t. abgang an der casse]
(
föga br.)
brist. Afgång .. i kassan (dvs. kassabrist). JUNGBERG (
1873).
[AFGÅNG I.11]
11) [jfr fsv. afganger]
(
†)
motsv. AFGÅ 17: utgång, slut. Lära .., hwad anslag lyckosameliga tilgå pläga, och hwad som plägar .. lyktas med en oond affgong. O. PETRI qKr. 1 (c. 1540). – närmande sig 4. Hwadh affgong thetta .. vsla leffnernet haffuer. O. PETRI Handb. G 1 a (
1529); jfr
Handv. 1693,
s. 167.
[AFGÅNG I.12]
12) (
†)
motsv. AFGÅ 18: afgift, ungälder. Af varor och tyg, då de föras ut eller in .., betala .. dess (dvs. deras) lagliga afgång. ENEMAN 1:
86 (c. 1712).
[AFGÅNG II]
II) [jfr. t. abgang]
(
†)
sidogång? I berget .. voro många gånger, afgånger och kringgånger. FABRICIUS Amar. 39 (c. 1740?).
[AFGÅNG III]
III) (
†)
utgång, mynning. [AFGÅNG III.1]
1) i allm. Gränder som ej hafva afgång (dvs. återvändsgränder). BÄCKSTRÖM Fr. spr. 213 (
1729).
[AFGÅNG III.2]
2) utförsväg för exkrementer; analöppning; jfr I 5. (Snokens) tvärfjäll emellan hufvudet och afgången voro 173 til antalet. LINNÉ Väst. 146 (
1747).
Ssgr(alla till I): (8
c α)
–
AFGÅNGS-ARK ³⁰~ l. ³¹~². boktr. Då papperet kan affalla vid pressarne, fordra boktryckarne vissa afgångsark för tusendet.
SAOB 32 (
1870).
–
AFGÅNGS-BETYG ~⁰². Revis. öfv. elem.lärov. 1825, s. 101. Lärjunge, som .. önskar afgå från lägre till högre läroverk, erhålle .. vederbörligt afgångsbetyg ifrån det förstnämnda. SFS 1856,
nr 52, s. 13.
–
AFGÅNGS-DAG ~². Besättningen får beräkna förhöjd aflöning från afgångsdagen. KINDBLAD (
1840,
1867)
ped.: SFS 1865,
nr 84 s. 26.
–
AFGÅNGS-EXAMEN ~⁰²⁰. examen, anställd med lärjunge, som önskar afgå från ett läroverk. Afgångsexamen från folkskolelärare-seminarium. Försl. t. skolordn. 1817,
s. 17. – särsk.
om mogenhetsexamen, eg. med de dimissionsberättigade läroverkens egna lärjungar. SFS 1862,
nr 25, s. 1. Afgångsexamen till universiteterna.
SVEDELIUS qStatsk. 1:36 (
1868).
S. NORDSTRÖM i
NF 11:176 (
1887).
–
AFGÅNGS-FORDRING(AR) ~²⁰. fordring(ar) för (godkänd) afgångsexamen. G. SJÖBERG i
Ped. blad 1877,
s. 147.
–
AFGÅNGS-FRÅGA ~²⁰. Krigsministern .. gjorde till en afgångsfråga för sig, att.. (förslaget) lades fram till riksdagens antagande. DE GEER Minnen 2: 178 (
1892); jfr
KABINETTS-FRÅGA.
–
AFGÅNGS-HAMN ~². Sjöl. 1864 § 58.
–
AFGÅNGS-KLASS ~². högsta klassen vid (i sht fullständigt) läroverk. Ped. tidskr. 1874,
s. 27 –
AFGÅNGS-LISTA ~²⁰. särsk. i fångvård: från länsfängelsedirektör till konungens befallningshafvande första dagen i hvarje månad öfversänd lista men damn å de fångar, som under månaden böra från fängelset frigifvas.
–
AFGÅNGS-LÄNGD ~². mil. i uttr. Afgångs- och restlängd. I afgångsoch restlängd skola sådane värnpligtige antecknas, som .. utan föregående anmälan .. afflyttat från kompaniområdet. SFS 1886,
nr 89, s. 46.
–
AFGÅNGS-MANÖVER ~⁰²⁰. sjöt. (ång-)fartygs manövrering vid lämnande af kaj o.d. Ett ankare .. bör hållas klart till fällning vid såväl tilläggnings- som afgångsmanöver. EKELÖF 194 (
1881).
–
AFGÅNGS-ORT ~². (Bref.) hvilka i postexpeditionen å afgångsorten skulle insamlas. BERGFALK i VittAH 18:169 (
1839).
FFS 1873,
nr 20, s. 25.
CEDERBORG Korresp. 21 (
1889).
–
AFGÅNGS-PLATS ~². Tills fartyget återkommer till afgångsplatsen. HUBENDICK i NF 10:1110 (
1886).
–
AFGÅNGS-POSTANSTALT ~¹⁰². SD (L) 1892,
nr 183, s. 11.
–
AFGÅNGS-PROCENT ~⁰². SFS 1846,
nr 33, s. 3. med afs. på manskap:
BJÖRLIN i
Ny sv. tidskr. 1880, s.
154. handel.: summa (utgörande viss procent af värdet på kapital, varulager osv.), som redogörare i en affär har att afföra ur räkenskaperna. ss. gm missräkning, slitning, spillning osv. uppkommen förlust.
Regl. 24 Febr.
1790, s. B
1 a.
NF (
1875).
–
AFGÅNGS-PROF ~². Ped. tidskr. 1874,
s. 26.
–
AFGÅNGS-PRÖFNING ~²⁰. Ped. tidskr. 1866,
s. 262.
–
AFGÅNGS-RÖR. (
†)
anat. (Körtlars) afgångsrör (ductus excretorii). R. MARTIN Præs. i VetA 1763,
s. 13.
–
AFGÅNGS-SIGNAL ~⁰². STURZEN-BECKER 6:156 (
1868).
Postångaren .. hvisslar .. den andra afgångssignalen. TAVASTSTJERNA Marin 33 (
1890).
Klockan omkring 1 gafs afgångssignal och tåget .. satte sig i rörelse. PT 1892,
nr 38, s. 2.
–
(2 b α) AFGÅNGS-SKRIFNING ~²⁰. Den latinska afgångsskrifningen vid elementarläroverken. Ped. tidskr. 1874,
s. 19.
–
AFGÅNGS-SKRIPTUM ~²⁰. Ber. om allm. läraremötet 1869,
s. 203.
–
AFGÅNGS-STADGA ~²⁰. stadga rörande afgångsexamen. Ped. tidskr. 1865,
s. 54.
–
AFGÅNGS-STATION ~⁰². SFS 1862,
nr 21 s. 15.
–
AFGÅNGS-STRAFF.
(bl. i Finl.) relegation. FFS 1872,
nr 26, s. 15.
–
AFGÅNGS-STÄLLE ~²⁰. KINDBLAD (
1840,
1867)
–
AFGÅNGS-TID ~². Bantågens l. posternas afgångs- och ankomsttider. Förändrad afgångstid. DALIN 1850.
–
AFGÅNGS-TIMME ~²⁰. DALIN 1850.
–
AFGÅNGS-TING. (
†)
exkrementer. ZETZELL Præs. i VetA 1764,
s. 13.
–
AFGÅNGS-VATTEN ~²⁰. tekn. Afgångsvattnet från pappersmaskiner. PT 1892,
nr 216 A,
s. 1.
–
AFGÅNGS-VÄRME ~²⁰. Anordning .. för tillvaratagande af afgångsvärmen från vattenångmaskiner. PT 1893,
nr 257, s. 1.