BIDREJA bi³~dräj²a, v., knappast användt utom i p. pr., p. pf. -ad o. ss. vbalsbst. -NING. [jfr nt.
bidreien, holl.
bijdraaien, t.
beidrehen; se
BI-, prefix¹
1]
[BIDREJA 0]
dreja bi. RÖDING 3: SD
13 (
1798).
Gå för eller akter om den bidrejande. ROSVALL Skeppsm. 1: 178 (
1803).
Ligga bidrejad med roret i lä. Därs. 179. Skarpt präjningsskott som befaller stoppande eller bidrejning. WENSTRÖM o. LINDGREN (
1889;
under athwart).