BILDHUGGARE bil³d~hug²are, stundom (företrädesvis i bet. 2) bil³t~ (bi`ldthuggare WESTE; b`illdhüggare ALMQVIST), m.||ig. (om kvinna nyttjas dock vanl. BILDHUGGARINNA); best. -en, äfv. -n; pl. ==. ( bild- RARP 4: 622 (1651) osv. bilde- RISING Kiöph. 93 (1669). bildt- (bilt-) RISING Landb. 83 (1671), Bidr. t. Åbo hist. I. 11– 12: 45 (1676), RYDBERG Ath. 22 (1859, 1866) m. fl.; jfr: I ordet bildhuggare bör något t hvarken höras eller skrifvas. FREUDENTHAL Rättskr. 39 (1881). Formen bildttyckes till omkr. 1850 hafva varit den vanliga)

[liksom d. billedhugger efter t. bildhauer; jfr holl. beeldhouwer samt BELÄTE-HUGGARE]

[BILDHUGGARE 1]

1) konstnär som utöfvar bildhuggarkonsten, skulptör. I Italien äro .. the bäste Mästare och Bildthuggare. RISING Landb. 83 (1671). Bildhuggaren och Belätzsnijdaren, uth-gröpa, skära, hugga Beläten (Stoder) uthaf Trää, och Steen. GEZELIUS Comenius orbis 161 (1698); jfr 2. En Orator och en Poët, en Målare och en Bildthuggare, hafva alla et och samma ändamål, at lifligen föreställa, beveka och öfvertala. ADELCRANTS Præs. i VetA 1757, s. 12. (Grekernas) störste Bildthuggare voro Phidias och Praxiteles. REGNÉR Första begr. 2: 6 (1807, 1813) Efter allt hvad jag sett af nyare Bildthuggerikonstens alster, anser jag Sergel för den störste Bildthuggare i Europa. STIERNSTOLPE Arndt 4: 61 (1808). Figurerna i stycket (v. Essen af Runeberg) äro tecknade med den plastiska åskådlighet, att ej ens den yppersta bildthuggare skulle deri förmå öfverträffa skalden. CYGNÆUS 3: 279 (1861). Det är den åldrade imperatorn (J. Cesar), verldens envåldsherre, ej den unge patriciern, som bildhuggaren velat framställa. RYDBERG Rom. d. 6 (1882). – bildl. Runeberg (var) i hela sitt diktarelynne främst .. bildhuggare efter grekisk typ. Z. TOPELIUS (1882) hos STRÖMBORG Runeberg 3: 197. – jfr PORTRÄTT-, STATY-BILDHUGGARE m. fl.

[BILDHUGGARE 2]

2) handtverkare som idkar bildhuggeri (se d. o. 2 a). Åthskillige handtwercken .. såsom Byggemestare, Timmermänn, Bildhuggare, Smeder. RARP 4: 622 (1651). Sammaledes finnes Sweriges Wapn tre Croner, af någon bilthuggaro vthskurne på then ena främre stolen i Kyrkian (i G. Uppsala). PERINGSKIÖLD Mon. upl. 188 (1710). Timmermän, glasmästare, bildthuggare. HÖPKEN 1: 166 (1740). Econ. annal. 1807, april s. 14. Bildhuggare .. (äger) rätt att utföra stenhuggeriarbeten. Löneavtal mellan arbetsgivarefören. o. Malmö bildhuggarefackfören. 1907, s. 5. jfr DEKORATIONS-, HOF-, ORNAMENTSBILDHUGGARE m. fl.

Ssgr :

– (1) BILDHUGGAR-AKADEMI ³¹⁰~ l. (när andra ssgsledens hufvudton hvilar på dess första stafvelse) ³⁰⁰~ l. BILDHUGGARE- ³¹⁰⁰~ ~¹⁰⁰² l. ~⁰¹⁰². Kongl. Målare och Bildthuggare Academien. Sthms hist. cal. 1770, s. 58. DA 1824, nr 136, s. 5. DALIN 1850.

– (1, 2) BILDHUGGAR-ARBETE ~⁰²⁰, äfv. ~²⁰⁰.

[BILDHUGGAR-ARBETE.ssg 1]

1) af bildhuggare utfördt arbete, bildhuggeri. TROLLE-BONDE Hesselby 113 (i handl. fr. 1700). Allehanda Snickareoch bildthuggarearbete af Eek eller annat trä. Tulltaxa på uthg. vahror 1715, s. 5. Det til Altaret uti Slotts-Capellet hörande Bildthuggare-arbetet, har Directeuren Larcheveque från många år tilbaka börjat. SP 1779, nr 298, s. 1024. DALIN 1850. SFS 1891, nr 64, s. 48.

[BILDHUGGAR-ARBETE.ssg 2]

2) (föga br.) bildhuggares arbete l. sysselsättning. DALIN 1850; betecknadt ss. föga br.).

– (1) BILDHUGGAR-ATELJÉ ~¹⁰². Kauffmann Frankr. 255 (1883). Den af Sergel innehafda stora bildhuggareateliern. SANDER i 3 SAH 10: 189 (1895).

– (2) BILDHUGGAR-BÄNK ~². En Bildhuggarebänk i fullkomligt stånd, med dertill hörande verktyg. DA 1808, nr 79, s. 6.

– (2) BILDHUGGAR-GESÄLL ~⁰². Växiö rådstur. prot. 1712, s. 411. Carlskr. veckobl. 1822, nr 11.

– (2) BILDHUGGAR-JÄRN ~². stäm- l. svarfjärnsliknande verktyg af varierande eggform hvilket användes vid bildhuggeri l. träsnideri. Förordn. ang. ink. vahror 1728, s. A 4 b. WESTE (1807). Tekn. tidn. 1871, s. 177. C. NORDENDAHL hos SALOMON Snick. 88 (1890).

– (1, 2) BILDHUGGAR-KITT ~². kitt som af bildhuggare begagnas att fylla sprickor l. fördjupningar med. DALIN Fr. o. sv. lex. 1842; under badigeonnor). KINDBLAD (1867).

– (1) BILDHUGGAR-KONST ~². konst(en) att i fast ämne efterbilda (verkliga l. af fantasien skapade) föremål, i sht människor o. djur l. i analogi med människor l. djur tänkta väsen; i vidsträckt bem. omfattande äfv. bildgjuteriet, i inskränkt bem. motsatt detsamma; skulptur, plastik. Rel. cur. 97 (1682). Lustgångar .. hvaruti med Bildthuggare konst Gudinnans (dvs. Venus') märckvärdigaste äfventyrer föreställes. EHRENADLER Tel. 143 (1723). Målarekonsten och Bildhuggarekonsten efterbilda synbara föremål; den förra medelst linier och färgor på ytor, den sednare medelst verkliga kroppar. LIDBECK Psyk. 7 (1796). Utan den ädla marmorn skulle grekisk bildhuggarkonst ej uppnått en blomstring, inför hvars verk, äfven i deras stympade skick, vi ännu stå försänkta i beundran. Uppf. b. 3: 20 (1873). Målning och bildhuggarkonst idkade Nero med icke ringa framgång. RYDBERG Rom. d. 136 (1882).

– (1) BILDHUGGAR-LERA ~²⁰. af bildhuggare vid modellering använd lera. SDS 1900, nr 28, s. 3.

– (1, 2) BILDHUGGAR-MASKIN ~⁰². maskin för mångfaldigande af plastiska modeller. Den Wenzelska bildhuggaremaskinen, som skall reformera och revolutionera konstens och konstindustriens verld. AB(L) 1895, nr 274, s. 2. Den första bildhuggarmaskinen förekom på världsutställningen i Paris 1878 jämte piphufvuden med maskinskurna figurer. 2 Uppf. b. 8: 48 (1900).

– (1) BILDHUGGAR-MEJSEL ~²⁰. SCHULTHESS 1885.

– (2) BILDHUGGAR-MÄSTARE ~²⁰⁰. Läsn. f. folket 1897, s. 302.

– (2) BILDHUGGAR-RAM ~². (numera knappast br.) skulpterad l. snidad ram. Ett schillerie ned 3 englar hållande en blomsterkrans, med svart bildthuggareram. BÖTTIGER Drottningh. 128 (i handl. fr. 1719). Dessa Taflor .. bepryddes med Bildthuggare-Rammar mycket väl förgylte. GJÖDING Kongsh. 111 (1754).

– (1, 2) BILDHUGGAR-REDSKAP ~²⁰ l. ~⁰². SERENIUS 1734; under pick).

– (1) BILDHUGGAR-SKOLA ~²⁰.

[BILDHUGGAR-SKOLA.ssg 1]

1) skola för bildhuggare. Af målare- och bildhuggareskolans (i akademien för de fria konsterna i Sthm) lärjungar utgöra nu ofta de qvinliga tredjedelen. LUNDIN N. Sthm 500 (1889).

[BILDHUGGAR-SKOLA.ssg 2]

2) om konstriktning inom bildhuggeriet. Olika bildhuggareskolor uppstodo (under medeltiden) inom olika stift. H. HILDEBRAND i Ant. tidskr. 2: 356 (1869).

– (1, 2) BILDHUGGAR-VERK ~². (föga br.) bildhuggeri (se d. o. 1 c o. 2 b). (I Danmarks kyrka) hafwer .. warit mächta wackre stolar framme i Choret, af Eek med Bilthuggare wercke .. kånstige och wäl vtharbetade. PERINGSKIÖLD Mon. upl. 273 (1710). OEDMAN Bahusl. 316 (1746). (Bland de moderna arbetena i Nationalmuseets skulpturafdelning) äro i synnerhet Sergels bildhuggarverk af mycket intresse. LUNDIN N. Sthm 490 (1889).

– (2) BILDHUGGAR-VERKSTAD ~²⁰ l. ~⁰². ÖHRLANDER o. LEFFLER (1852). PT 1906, nr 270 A, s. 4. särsk. astr. om en viss stjärnbild på södra hemisfären. MELANDERHJELM Astr. 1: 60 (1795). Under det De la Caille vistades på Goda Hopps-Udden (år 1751–54), ökade han Södra Hemisphérens Constellationor med .. 13: .. (däribland) Bildthuggare-verkstaden. (Apparatus Sculptoris). KLINGWALL Uranogr. 51 (1810).