© Svenska Akademien. SAOB spalt: B2754; tryckår: 1911
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
BISITTNING bi³~sit²ninŋ, r. l. f.; best. -en; pl. -ar. vbalsbst. till BISITTA. Lex.Linc. (1640). SCHULTZE Ordb. 4127 (c. 1755).
[BISITTNING 1]
1) till BISITTA l; numera bl. ngn gg om den fordom brukliga bröllopsceremonien "sängledning"; jfr BISÄTTNING l. Denna underliga, urgamla ceremoni, der brudparet i en rikt prydd stor säng, antingen i liggande ställning (deraf ordet biläger) eller sittande på sängkanten (deraf bisittning och bisättning) mottog bröllopsgästernas lyckönskningar. E. JACOBSSON i Meddel.fr. sv. slöjdfören. 1894, s. 78.
[BISITTNING 2]
2) (†) till BISITTA 2. Lagha tingh höllss .. i befalninghzmahns och Nempdens Nähruaru sampt Laghläsarens bisitningh. Ångerm dombref 1629, fol. 1. – konkretare. Bisittning eller bisittjare-sysla. LIND 1749; under beysitz).