BISTÅ bi³~stå² (bi'stå WESTE), v. -r,
-stod,
-stodo, -stått, (föga br.)
-stådd (
WIDERSTRÖM Smollet Random
1: 19 (
1824)); förr ngn gg BISTÅNDA, -stånden; se för öfr. STÅ, STÅNDA, v. vbalsbst. -STÅENDE;
-STÅNDARE (se
BISTÅNDARE, sbst.¹),
-STÅNDERSKA (se d. o.); jfr
BISTÅND sbst.² (bistå o.
PETRI 1 Post. 35 a (
1528) osv. bistånda Polit. vis.
48, Fosz
310 (
1621),
ALMQVIST 1844;
betecknadt ss. ej mycket br.) m. fl.)
[fsv.
bistanda, liksom d.
bistå, ä. d. äfv.
bistunde, efter mnt.
bistan, motsv. holl.
bijstaan, t.
beistehen; jfr lat.
assistere; se
BI-, prefix¹
1]
– jfr
STÅ BI.
[BISTÅ 1]
1) [jfr motsv. anv. i fsv., d., mnt., holl. o. t.; se
BI-, prefix¹
1 d]
(
i sht i skriftspr.)
stå vid (ngns) sida, stå (ngn) bi, hjälpa l. stödja l. understödja (ngn som är i behof af hjälp). Gudh .. hielper och bijståår j alle ångest och nödh. O. PETRI 1 Post. 35 a (
1528).
Så tacke och lofve vi then alzmechtigeste Gudh, at ban oss .. medh sin milde gåfvor och faderlige hielp altidh nådeligen bistådt, beskyddet och beskermet hafver. RA 1: 678 (
1560).
(Konungen) tarff .. Råd, Embetzmän och Höfdingar som honom bijstå. STIERNMAN Riksd. 892 (
1634).
Hans ära är .. at bistå den fattige och at göra allom godt. DALIN Arg. I: 236 (
1733,
1754) Om nu någon .. ville bistå mig allenast med
1000 Daler, så kunde jag kommo på fötter igen. Därs. 2: 292 (
1734,
1754)
Städs de eviga sjelfva dig (Akilles) bistå. JOHANSSON Hom. II. 21: 215 (
1848).
Bistå .. med råd och dåd. CAVALLIN (
1875).
Så länge nu kriget varade mellan Sauls hus och Davids hus, bistod Abner kraftigt Sauls hus. 2 Sam. 3: 6 (
öfv. 1904).
[BISTÅ 2]
2) [se BI-, prefix¹ 1 d]
(
föga br.)
med sakobj.: understödja. Så talade den Ädle; men hans ifver / Af ingen bistods. J. G. OXENSTIERNA 4: 186 (
1815).
Den ene bistår den andras orättfärdighet, och de dela vinsten. FRANZÉN Pred. 5: 44 (
1845).
[BISTÅ 3]
3) [se BI-, prefix¹ 1 d (o. e)]
(
†)
ej svika, uppehålla, stå (ngn) bl. Länge bijstod .. hans styrcka honom emot Fienderne. EHRENADLER Tel. 77 1723;
fr. soutint).
[BISTÅ 4]
4) [se BI-, prefix¹ 1 e]
(
†)
intr.: stå bi, räcka till. Då krafterne .. ej vilja bistå längre vid utöfning af det Embete och den Beställning jag innehafver. Växiö domk. akt. 1798,
nr 105.