BISTÅND bi³~ston²d (bi'stånd WESTE), sbst.², n. ((†) m. HSH 31: 454 (1662)); best. -et; pl. (†) ==. ( be- G. I:s reg. 1: 160 (1523), Förspr. t. Rom. 5 b (NT 1526), Oxenst. brefv. 8: 24 (1630), CELSIUS G. I 306 (1792) m. fl. bl- o. PETRI 2 Förman. A 2 b (1528) osv. bij- O. PETRI Clost. B 3 b (1528), RUDBECKIUS Luther Cat. 151 (1667), 2 RARP 3: 377 (1723) m. fl. bie- G. I:s reg. 2: 163 (1525). by- Ärkeb. Abrahams räfst 54 (1596), N. Av. 28 febr. 1656, nr 1, s. 3 (s. 1: bijstånd) m. fl. -stand G. I:s reg. 3: 313 (1526), TEGEL G. I 2: 2 (1622), ARVIDI A 2 b (1651). -ståndt (-o-) G. I:s reg. 1: 160 (1523), BRAHE Kr. 15 (c. 1585), 2 RARP 3: 377 (1723)) (i sht i skriftspr.) hjälp, stöd, understöd, undsättning. Ati wille oss kome tiil .. biestondh med en gærd tijl .. wort krigxfolkx vphelle. G. I:s reg. 2: 163 (1525). Skaffa oss bijstånd j nödbenne, ty menniskiors hielp är fåfeng. Psalt. 60: 13 (Bib. 1541). Kunde thet ena lägret komma thet andra till vndsettning och bestond. SVART G. I 64 (1561). 5 wäldige örligsskiep .. som konung Hindrick i Engeland hade sent the lybbeske thill hielp och biståndt. BRAHE Kr. 13 (c. 1585). De ondhre Stenders enhellige bijståndh vnderstödh och vppebollen. RARP 2: 146 (1634). En wers om then Helge Andes bistånd til predikan. Handb. 1693, s. 44. Vtstreck tina hender och armar til then swagas och nödlidandes hielp och bistånd. SWEDBERG Ungd. 167 (1709). Emot förtryck och våld sitt bistånd han dig lemnat. LEOPOLD 1: 86 (1790, 1814) Hvad skola vi i denna belägenhet kalla till vårt bistånd . .? LEHNBERG Pred. 2: 283 (c. 1800). Nekar mig Himmeln hjelp, skall Akeron skänka mig bistånd. ADLERBETH Æn. 178. (1804, 1811) För den, till Gud om bistånd flyr. Ps. 1819, 211: 2. Hvad skulle vi förmå utan Guds bistånd? FRANZÉN Pred. 4: 157 (1844). Få, Erhålla, Njuta bistånd. ALMQVIST (1844). Med, utan ngns bistånd. CAVALLIN (1875); jfr a. Finns bistånd ej hos Gud, det finns i egen styrka. WIRSÉN Vis. 267 1899; yttradt vf Parsifal, när han bortvisats från den hel. Gralens borg). – särsk. a) i uttr. med, äfv. (förr vanl.) genom Guds bistånd o. d. Egenom gudz tilhiälp och bijstånd. LUDVIGSSON Norman 33 (c. 1550). Igenom Gudz thens alrehögstes nådige hielp och bistånd. RA 3: 89 (1593). Så snart en Menniskia gör boot och sigh genom then H. Andes bijstånd, bättrar och omwänder til Gud. MURÆUS Arndt 1: 283 (1647). Dhen nu genom Gudhs bijståndt erbållne fredens roliga .. åthniutande. 2 RARP 3: 377 (1723). Med Guds bistånd, och upplyste Mäns biträde. LINDBLOM Kat. 9 (1811). b) (numera föga br.) i uttr. göra ngn bistånd, äfv. gifva, stundom bevisa ngn sitt bistånd o. d., bistå l. hjälpa l. stödja l. understödja ngn. J villen göra hans nade altt bistånd med liff och magt. G. I:s reg. 4: 202 (1527). Gör migh bijstånd Herre min Gudh, hielp migh effter tina nådb. Psalt. 109: 26 (Bib. 1541). Att bon i förbemelte 14 åhr alzintedh förmåtte göra sin man någer hiälp och byståndh i husholdet. Ärkeb. Abrahams räfst 88 (1596). (Kristus vill) altijdh .. bewijsa Echtefolck sin Guddomlighe hielp och bijstånd. Handb. 1614, s. 35 b. Mannen må ock hustrun .. i thy fall (dvs. vid rättegång) bistånd giöra. RB 15: 1 (Lag 1734). Gifva, göra, lemna .. bistånd. DALIN (1850). Gif oss Ditt bistånd att i ro / Vår teg bevaha och vår tro. C. V. A. STRANDBERG 1: 163 (1860). c) (numera knappast br.) i uttr. hafva bistånd af ngn l. ngt, hafva l. få hjälp l. understöd af ngn l. ngt, hafva ett stöd i ngn l. ngt, understödjas af ngn l. ngt. Twrken .. haffuer merkeligit tilfelle vtwiide sin makt j cristindomen ther han bestand haffuer aff pawen. G. I:s reg. 3: 313 (1526). Hertogana .. wille gerna haffna honom (dvs. Torgils Knutsson) aff wäghen, för thet bijstond skul som konungen bade aff honom. o. PETRI Kr. 107 (c. 1540). (E. XIV) hade kunnet bekomme .. sådent ansendtiigh .. gifftermål, ther riket hade haft biståndh och styrke af. RA 2: 216 (1568). RUDBECKIUS Kyrkiost. 36 (c. 1635). d) (numera föga br.) i uttr. vara ngn till bistånd, hjälpa l. stödja l. understödja ngn. Jes. 30: 5 (Bib. 1541). Man och Qwinna .. skola wara hwar annan til Råd, Tröst och Bijstånd. Kyrkol. 15: 2 (1686). Håkan Jarl var Konung stenkil til ganska godt bistånd vid Cbristendomens befrämjande. DALIN Hist. 2: 20 (1750). STRINNHOLM Vas. 3: 235 (1823). e) (numera knappast br.) i uttr. (göra ngt) ngn till bistånd, (göra ngt) för att bistå l. hjälpa l. understödja ngn. I (Gustaf Trolle) .. bedrifwe edre saker mæt fortz .. eder .. tiil störste fördærff Med hwilke i förtage At ingin Man sig her wdinnan leggie kan Eder tiil Nogot bestondt. G. I:s reg. 1: 160 (1523). (Vi, Justitia, Pax o. Pallas) Hafwom altså funnit gott och gilt / At wii Hennes Mayestät / Til gott bijstånd, slå wår Boning ned / Här wid rijke Mälars Strand. STIERNHIELM Fred. 12 (1649). f) (†) om person: hjälp, hjälpare, stöd. Birger aff Bielbo war konung Erics största bestond i rikit, emoot alla them som olydoghe woro. O. PETRI Kr. 71 (c. 1540). (Margareta Lejonhufvud) var .. sin Herres.. trogna bistånd. DALIN Hist. III. 1: 432 (1761). jfr: Gud vare mitt bistånd. SAHLSTEDT (1773). – särsk. α) om juridiskt biträde, advokat. Infinna sig utan bistånd, sine advocato adesse. SCHULTZE Ordb. 4935 (c. 1755). jfr: Strax een är afsombnat och Hustrun lefwer efter, då skal hennes wärie eller bijståndh .. inventera alla Löösöhrer, som i förrådh finnas. RARP 4: 246 (1649). β) om hjälptrupper. (Konung Filip trodde) sigh hafwa affhendt .. them Romarom twenne store bijstånd. SCHRODERUS Liv. 413 (1626). Christjern skulle sända honom (dvs. Norrby) något bestånd. CELSIUS G. I 306 (1746, 1792) jfr: Konung Waldemar .. haffuer loffuat honom (dvs. Magnus Smek) stoort bijstond emoot hans owener. O. PETRI Kr. 133 (c. 1540).