BISTÅND bi³~ston²d (bi'stånd WESTE), sbst.², n. ((†) m.
HSH 31: 454 (
1662)); best.
-et; pl. (
†)
==. ( be- G. I:s reg. 1: 160 (1523), Förspr. t. Rom. 5 b (NT 1526), Oxenst. brefv. 8: 24 (1630), CELSIUS G. I 306 (1792) m. fl. bl- o. PETRI 2 Förman. A 2 b (1528) osv. bij- O. PETRI Clost. B 3 b (1528), RUDBECKIUS Luther Cat. 151 (1667), 2 RARP 3: 377 (1723) m. fl. bie- G. I:s reg. 2: 163 (1525). by- Ärkeb. Abrahams räfst 54 (1596), N. Av. 28 febr. 1656, nr 1, s. 3 (s. 1: bijstånd) m. fl. -stand G. I:s reg. 3: 313 (1526), TEGEL G. I 2: 2 (1622), ARVIDI A 2 b (1651). -ståndt (-o-) G. I:s reg. 1: 160 (1523), BRAHE Kr. 15 (c. 1585), 2 RARP 3: 377 (1723)) [fsv. bistand, bestand, n., liksom d. bistand, r., sannol. af ett icke uppvisadt mnt. bistant, motsv. nt. bistand, m., holl. bijstand, m., t. beistand, m., till beistehen (se BISTÅ)]
[BISTÅND.sbst2 0]
(
i sht i skriftspr.)
hjälp, stöd, understöd, undsättning. Ati wille oss kome tiil .. biestondh med en gærd tijl .. wort krigxfolkx vphelle. G. I:s reg. 2: 163 (1525). Skaffa oss bijstånd j nödbenne, ty menniskiors hielp är fåfeng. Psalt. 60: 13 (
Bib. 1541).
Kunde thet ena lägret komma thet andra till vndsettning och bestond. SVART G. I 64 (
1561).
5 wäldige örligsskiep .. som konung Hindrick i Engeland hade sent the lybbeske thill hielp och biståndt. BRAHE Kr. 13 (
c. 1585).
De ondhre Stenders enhellige bijståndh vnderstödh och vppebollen. RARP 2: 146 (
1634).
En wers om then Helge Andes bistånd til predikan. Handb. 1693,
s. 44.
Vtstreck tina hender och armar til then swagas och nödlidandes hielp och bistånd. SWEDBERG Ungd. 167 (
1709).
Emot förtryck och våld sitt bistånd han dig lemnat. LEOPOLD 1: 86 (
1790,
1814) Hvad skola vi i denna belägenhet kalla till vårt bistånd . .?
LEHNBERG Pred. 2: 283 (
c. 1800).
Nekar mig Himmeln hjelp, skall Akeron skänka mig bistånd. ADLERBETH Æn. 178. (1804,
1811) För den, till Gud om bistånd flyr.
Ps. 1819,
211: 2.
Hvad skulle vi förmå utan Guds bistånd? FRANZÉN Pred. 4: 157 (
1844).
Få, Erhålla, Njuta bistånd. ALMQVIST (
1844).
Med, utan ngns bistånd. CAVALLIN (
1875); jfr
a. Finns bistånd ej hos Gud, det finns i egen styrka.
WIRSÉN Vis. 267 1899;
yttradt vf Parsifal, när han bortvisats från den hel. Gralens borg). – särsk.
[BISTÅND.sbst2 .a]
a) i uttr. med, äfv. (förr vanl.) genom Guds bistånd o. d. Egenom gudz tilhiälp och bijstånd. LUDVIGSSON Norman 33 (
c. 1550).
Igenom Gudz thens alrehögstes nådige hielp och bistånd. RA 3: 89 (
1593).
Så snart en Menniskia gör boot och sigh genom then H. Andes bijstånd, bättrar och omwänder til Gud. MURÆUS Arndt 1: 283 (
1647). Dhen nu genom Gudhs bijståndt erbållne fredens roliga .. åthniutande.
2 RARP 3: 377 (
1723).
Med Guds bistånd, och upplyste Mäns biträde. LINDBLOM Kat. 9 (
1811).
[BISTÅND.sbst2 .b]
b) (
numera föga br.)
i uttr. göra ngn bistånd, äfv. gifva, stundom bevisa ngn sitt bistånd o. d., bistå l. hjälpa l. stödja l. understödja ngn. J villen göra hans nade altt bistånd med liff och magt. G. I:s reg. 4: 202 (
1527).
Gör migh bijstånd Herre min Gudh, hielp migh effter tina nådb. Psalt. 109: 26 (
Bib. 1541).
Att bon i förbemelte 14 åhr alzintedh förmåtte göra sin man någer hiälp och byståndh i husholdet. Ärkeb. Abrahams räfst 88 (1596). (Kristus vill) altijdh .. bewijsa Echtefolck sin Guddomlighe hielp och bijstånd.
Handb. 1614,
s. 35 b. Mannen må ock hustrun .. i thy fall
(dvs. vid rättegång) bistånd giöra.
RB 15: 1 (Lag 1734).
Gifva, göra, lemna .. bistånd. DALIN (
1850).
Gif oss Ditt bistånd att i ro / Vår teg bevaha och vår tro. C. V. A. STRANDBERG 1: 163 (
1860).
[BISTÅND.sbst2 .c]
c) (
numera knappast br.)
i uttr. hafva bistånd af ngn l. ngt, hafva l. få hjälp l. understöd af ngn l. ngt, hafva ett stöd i ngn l. ngt, understödjas af ngn l. ngt. Twrken .. haffuer merkeligit tilfelle vtwiide sin makt j cristindomen ther han bestand haffuer aff pawen. G. I:s reg. 3: 313 (
1526).
Hertogana .. wille gerna haffna honom (dvs. Torgils Knutsson) aff wäghen, för thet bijstond skul som konungen bade aff honom. o. PETRI Kr. 107 (
c.
1540).
(E. XIV) hade kunnet bekomme .. sådent ansendtiigh .. gifftermål, ther riket hade haft biståndh och styrke af. RA 2: 216 (
1568).
RUDBECKIUS Kyrkiost. 36 (
c. 1635).
[BISTÅND.sbst2 .d]
d) (
numera föga br.)
i uttr. vara ngn till bistånd, hjälpa l. stödja l. understödja ngn. Jes. 30: 5 (Bib. 1541). Man och Qwinna .. skola wara hwar annan til Råd, Tröst och Bijstånd. Kyrkol. 15: 2 (
1686).
Håkan Jarl var Konung stenkil til ganska godt bistånd vid Cbristendomens befrämjande. DALIN Hist. 2: 20 (
1750).
STRINNHOLM Vas. 3: 235 (
1823).
[BISTÅND.sbst2 .e]
e) (
numera knappast br.)
i uttr. (göra ngt) ngn till bistånd, (göra ngt) för att bistå l. hjälpa l. understödja ngn. I
(Gustaf Trolle) .. bedrifwe edre saker mæt fortz .. eder .. tiil störste fördærff Med hwilke i förtage At ingin Man sig her wdinnan leggie kan Eder tiil Nogot bestondt.
G. I:s reg. 1: 160 (
1523).
(Vi, Justitia, Pax o. Pallas) Hafwom altså funnit gott och gilt / At wii Hennes Mayestät / Til gott bijstånd, slå wår Boning ned / Här wid rijke Mälars Strand. STIERNHIELM Fred. 12 (
1649).
[BISTÅND.sbst2 .f]
f) [jfr motsv. anv. i nt., holl. o. t.]
(
†)
om person: hjälp, hjälpare, stöd. Birger aff Bielbo war konung Erics största bestond i rikit, emoot alla them som olydoghe woro. O. PETRI Kr. 71 (
c. 1540).
(Margareta Lejonhufvud) var .. sin Herres.. trogna bistånd. DALIN Hist. III. 1: 432 (
1761).
jfr: Gud vare mitt bistånd. SAHLSTEDT (
1773). – särsk.
[BISTÅND.sbst2 .f.α]
α) om juridiskt biträde, advokat. Infinna sig utan bistånd, sine advocato adesse. SCHULTZE Ordb. 4935 (
c. 1755). jfr: Strax een är afsombnat och Hustrun lefwer efter, då skal hennes wärie eller bijståndh .. inventera alla Löösöhrer, som i förrådh finnas.
RARP 4: 246 (
1649).
[BISTÅND.sbst2 .f.β]
β) om hjälptrupper. (Konung Filip trodde) sigh hafwa affhendt .. them Romarom twenne store bijstånd. SCHRODERUS Liv. 413 (
1626).
Christjern skulle sända honom (dvs. Norrby) något bestånd. CELSIUS G. I 306 (
1746,
1792) jfr: Konung Waldemar .. haffuer loffuat honom
(dvs. Magnus Smek) stoort bijstond emoot hans owener.
O. PETRI Kr. 133 (
c. 1540).
Ssgr:
–
BISTÅNDS-FÖRBUND ³⁰~⁰². (knappast br.)
förbund för ömsesidigt bistånd. Bo ËTHIUS Nat. 236 (
1799).
–
BISTÅNDS-FÖRDRAG ~⁰². (knappast br.)
Bistånds eller gemensamt Skyddsfördrag. Bo ËTHIUS Nat. 128 (
1799).
HÖIJER Thukyd. 1: 73 (
1831).