BISAM bi⁴sam l. ³² (bi'samm DALIN), r. (m. DALIN (1850)); best -en. (bisem B. OLAVI 67 a (1578), KEMPE Proberugn 57 (1664) m. fl.) [liksom d.
bisam af t.
bisam (bisem, biesen), mht.
bisem, fht.
bisam(o), af mlat.
bisamum, sannol. af semit. urspr.; jfr hebr.
bāsām,
bese0306;m (se
BALSAM); jfr äfv.
DESMAN]
[BISAM 1]
1) benämning på vissa ss. läkemedel l. till parfymer använda starkt luktande ämnen; jfr DESMAN 1. [BISAM 1.a]
a) benämning på ett starkt luktande ämne som afsöndras i en pung bakom nafveln på hannarna af myskdjuret (Moschus moschiferus Lin.), mysk. Tagh .. Bisem itt hallft quintin. B. OLAVI 67 a (
1578).
Invärtes bruk af Bisam. I ryckningar, i starka och sinnet förvirrande hufvud-smärtor. Sv. Merc. 2: 316 (
1756).
Tonkinsk eller tibetansk bisam .. är den bästa, men dyraste sorten ... Siberisk bisam .. är en sämre och billigare sort ... För öfrigt skiljes mellan Bisam i pungar .. och redan uttagen Bisam. ÅSTRAND (
1855).
LINDGREN Läkem. (
1891,
1902) – i bild. Swerdet och Kriget luchtar dem (
dvs. de okristna) först, som idel Bisem och Ambra, men sidst luchtar det såsom Asa foetida, Diefwuls Treck.
KEMPE Krigspersp. 33 (
1664).
[BISAM 1.b]
b) (
föga br.)
benämning på ett starkt luktande ämne som afsöndras i två körtlar mellan anus o. könsdelarna på sibetkatten, sibet. (EKENBERG o.) LANDIN 953 (
1894).
[BISAM 2]
2) benämning på pälsverk som beredes af vissa starkt myskluktande djurs skinn, i sht skinn af Myogale moschata Brndt (se BISAM-NÄBBMUS) o. Fiber zibethicus Cuvier (se BISAM-RÅTTA 2). Pelsfoder i Bisam. SDS 1895,
nr 533, s. 3. jfr
SJÄL-,
SPETSBISAM.
Ssgr (i allm. till
1). .
1: o Ssgrna beteckna i allmänhet djur, växter o. kemiska preparat hvilka gm sin lukt påminna om bisam (se
1. – 2:o Till de flesta nedan anförda ssgrna finnas direkta motsvarigheter med
DESMAN l.
MYSK ss. första ssgsled.
–
BISAM-AND ³⁰~². [jfr t. bisamente]
== -ANKA. NF (
1877).
–
BISAM-ANKA ~²⁰. benämning på den brasilianska, i Europa numera tämligen vanliga andarten Anas moschata Lin., bisamand, myskand, turkisk anka l. and. Uppf b. 3: 367 (
1873).
–
BISAM-BLOMMA ~²⁰. [BISAM-BLOMMA.ssg 1]
1) bisamblomster. PONTÉN Blomsterodl. (
1866).
[BISAM-BLOMMA.ssg 2]
2) växten Hibiscus Abelmoschus Lin.
–
BISAM-BLOM-SPRIT ~⁰~² l. ~²⁰. till -BLOMMA ²: spritlösning på bisamfrön. AHB 55: 33 (
1871).
–
BISAM-BLOMSTER ~²⁰. [jfr t. bisamblume]
växten Centaurea moschata Lin; jfr -BLOMMA (1. LINDGREN Trädg. 6: 50 (
1876).
SVENSSON Flora 711 (
1893).
–
BISAM-BUK ~². [eg. elliptiskt för BISAMRÅTT-BUK; jfr -RYGG]
pälsverk vanl. af hvitgrå (vackert silfverglänsande) färg hvilket erhålles af bukskinnet på Myogale moschata (se -NÄBBMUS) l. Fiber zibetbicus (se -RÅTTA 2). Manspelsar med foder af Bisambuk och besats af .. Bisamrygg. Cirkulär fr. D. Forsells Söner & C:o 1896.
–
BISAM-DJUR ~². idisslaren Moschus moschiferus Lin., myskhjort, myskdjur. ANDERSSON Frem. ord (
1845,
1857).
Konv.-lex. (
1857).
NF 11: 624 (
1887).
–
BISAM-ESSENS ~⁰² essens som till sina väsentliga beståndsdelar utgör en spritlösning på bisam (se d. o. 1.
AHB 54: 41 (
1871).
–
BISAM-FRÖ ~². frö af växten Hibiscus Abelmoschus Lin.; jfr -KORN. CRONQUIST (
1879).
De fordom såsom medel mot kramp och ormbett prisade Bisamfröna .. ingå i beredningen af flere parfymer i Orienten. NF 6: 1194 (
1883).
–
BISAM-HANDSKE ~²⁰. (enst.)
med mysk parfymerad handske. Bisamhandskar buro alla, / Han allena riddarhandsken. OSCAR II I. 2: 13 (1859, 1886; t. bisamhandschuh).
–
BISAM-KNOPP ~². (förr)
liten kula l. dosa att förvara välluktande ämnen i; jfr DESMANSKNAPP 1. BJÖRKMAN (
1889).
(Gördelns) ena ände .. afslutas (ofta) med en kula eller en päronformad bisamknopp. 2 Uppf b. 6: 544 1904;
i fråga om 1600o.
1700-talens hofdräkter).
–
BISAM-KÅL ~². [jfr t. bisamkohl]
benämning på en förr odlad myskluktande art af växtsläktet Brassica Lin. Bisamkål räknas .. bland de bästa Kålsorter, men den är så kinkig för köld. FISCHERSTRÖM 3: 86 (
c. 1785).
LINDERHOLM Handlex. f. landthush. (
1802).
–
BISAM-LUKT ~². mysklukt. NISBETH Handelslex. 117 (
1867).
–
BISAM-NÄBBMUS ~²⁰ l. ~⁰². (individ l. art af) mullvads: släktet Myogale Cuvier, hvars två kända arter äro Myogale moschata Brndt, rysk desman l. desmansråtta (jfr -RÅTTA 1), o. Myogale pyrenaica Geoffr.; desmansnäbbmus; jfr -SPETSMUS. ÅSTRAND 1: 67 (
1855).
Bisamnäbbmössen (Myogale) äro i sjelfva verket ännu mera vattendjur än sjelfva vattennäbbmössen. 1 Brehm 1: 297 (
1874).
NF 3: 1095 (
1879).
–
BISAM-OXE ~²⁰. benämning på den hufvudsakligen i arktiska Nordamerika o. på Grönland förekommande idisslaren Ovibos moschatus Gmelin, hvilken intager en mellanställning mellan fårsläktet o. oxsläktet; myskoxe. LINDERHOLM Handlex. f. landthush. (1802). Bisamoxen bebor ödsliga mossar och berg i arktiska Amerika. 1 Brehm 1: 525 (
1874).
–
BISAM-PUNG ~². bakom nafveln på hannen af myskdjuret befintligt pungformigt körtelorgan hvari mysk afsöndras, myskpung. Bisampungen hos Moschusdjuret. DALMAN Årsber. t VetA 1827,
s. 78.
Oförfalskade bisampungar. ÅSTRAND 1: 67 (
1855).
–
BISAM-PÄLS ~². päls l. pälsverk af bisamnäbbmusens (Myogale moschata) l. bisamråttans (Fiber zibethicus) skinn. Vi se detta år Bisampelsarne isynnerhet omtyckta. N. journ. f dam. 1858, s. 11. Zibetråttans pels utgör en vigtig handelsartikel (bisampels). NF 18: 233 (
1894).
–
BISAM-ROS ~². (individ af) rosarten Rosa moschata Mill., hvilken odlas företrädesvis i sydliga Asien o. i Nordafrika o. där användes vid beredning af rosenolja o. rosenvatten. Rebau Naturh. 2: 100 (
1879).
–
BISAM-RYGG ~². [eg. elliptiskt för BISAMRÅTT-RYGG; jfr -BUK]
pälsverk vanl. af rödbrun färg hvilket erhålles af ryggskinnet på Myogale moschata (se -NÄBBMUS) l. Fiber zibethicus (se -RÅTTA 2). Cirkulär fr. D. Forsells Söner & C:o 1896; se under -BUK).
–
BISAM-RÅTTA ~²⁰. [BISAM-RÅTTA.ssg 1]
1) (individ af) mullvadsarten Myogale moschata Brndt (se -NÄBBMUS). ÅSTRAND 1: 67 1855;
i bet.
1 o.
2.
Ryska Bisamråttan .. luktar starkt af Bisam ell(er) mysk, som afsöndras ur körtlar vid svansroten. Konv.-lex. (1857). HOLMGREN Skand. däggdj. 112 (
1865,
1887)
NF 3: 1095 (
1879).
[BISAM-RÅTTA.ssg 2]
2) [jfr eng. muskrat]
(individ af) den i Nordamerika vanliga sorkarten Fiber zibethicus Cuvier, myskråtta, sibetråtta. NF (
1877).
Den (i Nordamerika) vidt utbredda, på alla passande lokaler allmänna bisam- eller bäfverråttan, "the musk-rat". STUXBERG (o. FLODERUS) Djurv. 3: 271 (
1909).
[BISAM-RÅTTA.ssg 3]
3) [namnet beror antagl. på djurets öfverensstämmelse till utseende o. lefnadssätt med den amerikanska bisamråttan]
(individ af) den i Australien lefvande gnagaraten Hydromys chrysogaster Geoffr., träskråtta, sumpråtta. Vid floder, mera sällan vid hafskusterna, lefver Australiens största gnagare, kolonisternas bisamråtta .., som mäter 60 cm. i längd, frånräknadt den 30 cm. långa svansen. STUXBERG (o. FLODERUS) Djurv. 2: 539 (
1902).
–
BISAM-RÅTT-SKINN ~⁰~² l. ~²⁰. särsk. till -RÅTTA 1 o.2; jfr -SKINN. Bisamråttskinn komma i stor mängd från Petersburg och Archangel samt från Canada. ÅSTRAND (
1855).
–
BISAM-SKINN ~². == -RÅTT-SKINN. SPF 1852,
s. 292.
NISBETH Handelslex. (
1867).
PETERSSON Varors tullbehandl. (
1893).
–
BISAM-SPETSMUS ~²⁰ l. ~⁰². [jfr t. bisamspitzmaus]
(
mindre br.)
bisamnäbbmus. NISBETH Handelslex. 117 (
1867).
–
BISAM-SPRIT ~². sprit som tillsatts med bisam (se d. o. 1, mysksprit; jfr -ESSENS. AHB 55: 32 (
1871).
–
BISAM-SVIN ~². individ l. art af det i Amerikas skogar lefvande nafvelsvinsläktet, Dicotyles Cuvier, hvilket kännetecknas bl. a. af en körtelöppning på ryggen hvarur en stinkande vätska flyter; särsk. om den ena af de båda arterna, Dicotyles labiatus Cuvier, mysksvin. Konv.-lex. (1857). NF (
1877).
–
BISAM-TINKTUR ~⁰². tinktur som hufvudsakligen består af en spritlösning på bisamfrön; jfr -BLOM-SPRIT, LEUFVENMARK Vin. o. spir. 1: 105 (
1869).
–
BISAM-TVÅL ~². tvål i hvilken bisam (se d. o. 1) ingår ss. den viktigaste aromatiska beståndsdelen o. som därför har bisamlukt. AHB 55: 14 (
1871).
–
BISAM-ÖRT ~². [BISAM-ÖRT.ssg 1]
1) (individ l. art af) växtsläktet Mimulus Lin.; särsk. Mimulus moschatus Dougl., myskblomster. LINDGREN Trädg. 6: 158 (
1876).
[BISAM-ÖRT.ssg 2]
2) == -BLOMMA 2.
–
BISAM-ÖRTFRÖ -⁰~² ~²⁰.
till -ÖRT ²: bisamfrö. AHB 54: 92 (
1871).