BLAGGARN blag³~ga²rn, äfv. blag³~gar²n (bla'ggarn (blăggārn) WESTE), förr äfv. BLÅGARN,
n.; best. -et. ( blaggar(n) G. I:s reg. 1: 153 (1523) osv. blagarn Hist. handl. XI. 1: 144 (1530), SAHLSTEDT (1773), AHRENBERG Anor 169 (1891: blagarnsväf), E. LÖNNBERG i Fauna o. flora 2: 294 (1907: Blagarnsrockan) m. fl. blågarn BtFH 3: 230 (1549: blogarn), Ångerm. dombok 1641, fol. , S. AGRELL (1710) i Karol. krig. dagb. 5: 157 (: blågarns byxor), WAHLSTRÖM Exk.fauna 102 (1861: blågarnsrocka) m. fl.) [fsv. blagarn, sv. dial. blag(g)arn, blågarn, d. dial. blåggarn (Bornholm, ESPERSEN), af bla, blå, sg. till BLÅR, o. GARN. I formerna med -å- har det fsv. långa -a- regelbundet bevarats långt o. öfvergått till -å-, medan det i formerna med -a-, sannol. på grund af att accenten låg på senare ssgsleden, förkortats o. därigenom bevarat sin kvalitet]
jfr BLÅN- o. BLÅR-GARN. [BLAGGARN 1]
1) (numera mindre br.) blångarn. Ja kan wäfwa Wammal å (dvs. af) Blaggarn. Tidfördrijf B
4 b (
c. 1695).
MÖLLER (1790). LINDFORS (
1815).
ALMQVIST 1844;
angifvet ss. stundom brukadt i denna anv.).
CAVALLIN (
1875).
WENSTRÖM o. HARLOCK (
1904). – särsk.
[BLAGGARN 1.a]
a) i förb. bast och blaggarn, se BAST sbst.¹, I ¹ a (jfr 2 a). [BLAGGARN 1.b]
b) bildl. Thå mnn thet med liuset beseer, / Migh tycker, at the haffwe fast meer / Blaggarn än silke spunnit. HUND 327 (
c. 1605).
[BLAGGARN 2]
2) mycket groft, i allm. tvåskaftadt tyg af blångarn; jfr SKÄKTEFALLS-VÄF. (1) aln blaggar
(värd) .. i
(dvs. 1) ortiige.
G. I:s reg. 1: 153 (
1523).
The Rijka (lapparna) bruka dubbla tiäll när stort owäder och slagg ähr, dhet ena af waldmar och det andra af blaggarn. S. RHEEN (1671) i Landsm. XVII. 1: 15.
Efter .. 1. Marck Linblår (räknas) 3. alnar Blaggarn. SALANDER Gårdsf. 66 (
1727).
Allmogen har, år 1772, förtullat til försälgning .. 7525 alnar Blaggarn. HERMELIN Præs. i VetA 1773,
s. 76.
Musikanterna .. (voro) klädda i .. byxor af gult blaggarn. CEDERBORGH JP 34 (
1819).
Karlarne buro närmast skjortan, som vanligtvis var af blågarn .., en väst. LOVÉN Folkl. 21 (
1847).
2 NF 3: 803 (
1905). – särsk.
[BLAGGARN 1.a]
a) (
fordom)
ss. betalningsmedel i förb. vadmal och blaggarn (jfr 1 a). Med Walmar och Blaggarn kan man wäl betala / Sin Gäld(,) plär man säija, om man thet haar fala. TÖRNEWALL E 4 b (
1694).
[BLAGGARN 1.b]
b) (
numera knappast br.)
hos Syr. 40: 4 (se nedan) o. i uttr. bildade efter detta bibelställe mer l. mindre bildl. för att beteckna en tarflig o. torftig fattigmansdräkt; vanl. i motsättning till (dräkt af) siden, sammet o. d.
Här (på jorden) är alltijdh sorgh, fruchtan (osv.) .., Så wel när then som silke och krono bär, som när then ther j grofft blagarn klädd är. Syr. 40: 4 (Bib.
1541; LUTHER: einen groben Kittel,
Vulg.: crudo lino,
Sept.: ὠμόλινον).
Knapt lyckan blaggarn och grof säckwäf oss tillstäder. Fånge 67 (
c. 1710). Kan icke den ene uti sit blaggarn vara lika väl förvarad emot köldens våldsamhet, som den andre i sit siden och sammet?
NOHRBORG 946 (
c. 1765).
Råheten under tyllen och vigognen (har) erhållit .. en förevändning, att dela utan skam samma hemligt älskade njutning med råheten under kommisset och blaggarnet. LEOPOLD 5: 134 (
c. 1820).
Ssgr (i allm. till
2):
A
(
†):
–
BLAGGARN-TÄCKE.
Han har en ärbar .. Willia, / som för en SkarlakSäng, tar gement Blaggar-Täkke. WARNMARK Epigr. B 2 b (
1688).
B
–
BLAGGARNS-BORDDUK ³⁰~²⁰ l. ~⁰² (fordom) HAGSTRÖM Herdam. 3: 279 (cit. fr. 1609).
–
BLAGGARNS-BUSSARONGER ~¹⁰²⁰, pl. (
förr)
Han är klädd i hvita Gardets Musikant-uniform. Hon – i blå blaggarns busaronger. ALMQVIST Drottn. j. 159 (1834). –
BLAGGARNS-BYXOR ~²⁰, pl.
jfr -HOSOR. Ångerm. dombok 1641,
fol. . Om sommaren hafva de
(dvs. männen i Rättvik) 4-skäftiga blaggarnsbyxor.
LINNÉ Ungd. 2: 250 (
1734).
Kom nu hunger å dyr ti, sa pojken, feck ett par blaggarnsbyxor. Uppland 2: 422 (
1908).
–
BLAGGARNS-DJUR. (
†)
bildl.: obetydlig, fattig person som ej har råd att hålla sig med kläder af annat än blaggarn; jfr BLAGGARN 2 b. Ja minsta blaggarns-djur förstår sig på en Thron. DALIN Vitt. 4: 229 (
1743).
–
BLAGGARNS-HOSOR ~²⁰, pl. (bygdemålsfärgadt) jfr
-BYXOR. Jag var skolast, men mitt mod blef knäckt / under bördan af formler och glosor. / Nu vill jag byta pedantens dräkt / mot landtliga blaggarnshosor.
KARLFELDT Vildm. 7 (
1895).
–
BLAGGARNS-KJORTEL ~²⁰. LINNÉ Ungd. 2: 250 (
1734).
Barbro .. gick .. ut i ladugården, sedan hon kastat en blaggarnskjortel öfver sin prydliga dräkt. LÖNNBERG Holmfr. 51 (
1895).
– (jfr
2 b)
BLAGGARNS-KLÄDER ~²⁰, pl.
Folk .. af alla slags vilkor, alt ifrån sammets til blaggarns kläder. DALIN Arg. 1: 91 (
1733,
1754)
–
BLAGGARNS-KLÄNNING ~²⁰. särsk. (†)
dräkt af blaggarn. I Neapel ser man i denne dag femtio tusende menniskior .. icke mer äga på jorden, än hälften af en blaggarns klädning. DALIN Montesquieu 118 (
1755).
–
BLAGGARNS-LAKAN ~²⁰. Vg. fornm. tidskr. I. 8– 9: 87 (
i handl. fr. 1554).
DA 1793,
nr 57, s. 3.
Mjölnarens piga, Johanna; hade inte att vänta så mycket som ett blaggarnslakan i hemgift. BONDESON Glimm. 35 (
1892).
–
BLAGGARNS-ROCKA ~²⁰ zool. (individ af) fiskarten Raja lintea Fries, hvitrocka. B. F. FRIES i VetAH 1838,
s. 157 (
angifvet ss. br. i Bohuslän).
E. LÖNNBERG i
Fauna o. flora 2: 294 (
1907).
–
BLAGGARNS-SJÄL. (
†)
föraktlig, låg, futtig själ; jfr BLAGGARN 2 b. BERGKLINT Vitt. 37 (
1772).
–
BLAGGARNS-SKJORTA ~²⁰. (I Enontekis bära männen) En bulldans- eller blaggarns Sjorta. E. J. GRAPE i VetAH 1803,
s. 272.
– (
1)
BLAGGARNS-SPÅNAD ~²⁰. MEURMAN (
1846).
–
BLAGGARNS-TRASA ~²⁰. Kökspigan snor sin bästa blaggarnstrasa / Kring flottig hals och klänger upp på väggen / Att glo på honom. HAGBERG Shaksp. 1: 147 (
1847).
– (
1)
BLAGGARNS-TRÅD ~². LEOPOLD 5: 160 (
c. 1820).
–
BLAGGARNS-TRÖJA ~²⁰. Man ser .. alltid med missnöje en illa sydd grof blaggarnströja på en skön flicka. L. HAMMARSKÖLD (
1806) hos
HJÄRNE Dag. f.drabbn. 228.
–
BLAGGARNS-VAR ~². Bolster med blagarns war. FH 4: 288 (
1556).
–
BLAGGARNS-VÄF ~². == BLAGGARN 2. (Till Söderhamn har 1752 inkommit) Bulldan och blaggarnsväf == 110350 alnar.
Sv. saml. 1: 12 (
i handl. fr. 1756).
AHRENBERG Anor 169 (
1891).
LUNDELL (
1893) .
–
BLAGGARNS-ÖFVERROCK ~²⁰⁰ l. ~⁰⁰². JUSLENIUS (1745).