BLOND bloŋ⁴d, stundom blon⁴d (blo'nder (pl.) WESTE, blå'nngd ALMQVIST, blå'nndr o. blå'nngdr (pl.) DALIN), sbst.¹, r. (m. MÖLLER (1790), LUNDELL m. fl.); best. -en; pl. -er.

[liksom holl., t. o. eng. blonde af fr. blonde, blond, spets, sannol. ellips af dentelle, blonde, (se BLOND, adj.). Anledningen till namnet torde vara råsilkets naturliga ljusgula färg]

[BLOND.sbst1 0]

(i sht förr) ett slags skir(a) spets(ar), urspr. af råsilke, senare äfv. af andra ämnen; vanl. i pl. DALIN Vitt. 5: 395 (c. 1753). Länge har skärmen af promenadhattarne .. lemnats bar; men nu sättes en temligen bred blond derpå. Konst- o. nyhetsmag. 1: 4 (1818). Blonderne äro .. silkesspetsar, som knyplas alldeles på samma sätt, som de andra. De äro endast lättare och lösare hållna. Sthms modejourn. 1848, s. 39. En brudslöja af blonder från 1832. Redog. f. Nord. mus. 1908, s. 22. jfr GIPYR-, GULD-, SILKES-, VADSTENA-, YLLE-BLOND m. fl.

Ssgr:

– BLOND-BARB.

– BLOND-BAVOLET. ( blonder-) (förr) ett slags mössa af blonder. N. journ. f. dam. 1856, s. 94.

– BLOND-FABRIKÖR.

– BLOND-GARNERING. ( blonder-) BLANCHE Banditen 471 (1848).

– BLOND-GARNITYR. (blonder-) N. journ. f. dam. 1861, s. 95.

– BLOND-KNYPPLERSKA.

– BLOND-KRAGE. ( blonder-) N. journ. f. dam. 1855, s. 149.

– BLOND-MANSCHETT. ( blonder-) Bouppteckn. fr. Växiö 1799.

– BLOND-MÖSSA. ( blonder- CARLÉN. blonders- DA) DA 1771, nr 25, s. 4. Sthms modejourn. 1847, s. 72. CARLÉN Skuggsp. 2: 417 (1865).

– BLOND-ROSETT.

– BLOND-RYSCH.

– BLOND-SLÖJA. ( blonder- ERICSON) Sthms modejourn. 1850, s. 16. ERICSON Fågelkås. 2: 27 (1907).

– BLOND-SPETS. ( blonder-) BLANCHE Bild. 3: 156 (1864).

– BLOND-TYLL. appreterad tyll som efterliknar blonder; oäkta blonder. Sthms modejourn. 1854, s. 22.

– BLOND-VOLANG.

– BLOND-ÄRM.

[jfr bilder-bok, nipper-ask o. d.]

(föga br.) :

– BLONDER-BAVOLET,

– BLONDER-GARNERING,

– BLONDER-GARNITYR,

– BLONDER-KRAGE,

– BLONDER-MANSCHETT,

– BLONDER-MÖSSA,

– BLONDER-SLÖJA,

– BLONDER-SPETS, se A.

(†):

– BLONDERS-MÖSSA, se A.