BOLMAN bω³l~man² m.; best. -mannen; pl. -män; se för öfr. MAN, m. ( bole- G. I:s reg. 11: 331 (1537), LEINBERG Skolv. 1: 246 (1581))

[fsv. bolman; till BOL 7]

[BOLMAN 0]

(i fråga om ä. finl. förh.) person som inom ett "bol" uppbar kronans skatt; jfr FJÄRDINGSMAN. Efft(er) höst tinget .. liggia .. (landsfogden o. hans män en) natt hoos lendsmanen och .. (två) nett(er) hoos huar boolman. Hist. handl. XI. 1: 16 (1530). Then menige almoge, bliffve utoff länsmän ech boolman medt monge dagzvercker .. betungede. G. I:s reg. 23: 415 (1552). Fougten haffver upburit K. M:ttz årlige schatt aff bönderne, hvilkit alt skeer igenom ländzmännerne och boolmennerne. TEITT Klagomålsreg. 270 (1555). Bolmännen eller fjerdingskarlarna, såsom de äfven benämnas, hvilka (i Nyslotts län på 1500-talet) af bolet eller fjerdingen uppburo kronans skatter. ROSENBORG Jordbeskattn hist. 91 (1860). SCHYBERGSON Finl. hist. 1: 212 (1887).

Ssgr:

– BOLMANS-BAST. jfr -RÄNTA. FH 3: 242 (1555).

– BOLMANS-DÖME. The köpe sigh bodhe lendzmandz och bolmandz döme. BtFH 3: 309 (1555?).

– BOLMANS-GÄDDA,

– BOLMANS-HAFRE,

– BOLMANS-HUMLE,

– BOLMANS-KORN,

– BOLMANS-LAMM,

– BOLMANS-PUNDKÖTT,

– BOLMANS-RÅG. jfr -RÄNTA. FH 3: 242 (1555).

– BOLMANS-RÄNTA, skatt i penningar l. naturaprodukter som uppbars af bolman. Handl. Finl. kam. förh. 1: 38 (1540). (Fogden skall låta uppskrifva) länndzmanndz och bolmanndz rentan. G. I:s reg. 26: 20 (1556).

– BOLMANS-SALT. jfr -RÄNTA. FH 3: 242 (1555).

– BOLMANS-SKATT. == -RÄNTA. Bolmansskatten utgick (i Tavastland på 1500-talet) .. under tjugu skilda skattetitlar. ROSENBORG Jordbeskattn. hist. 68 (1860).

– BOLMANS-SMÖR. jfr -RÄNTA. FH 3: 242 (1555).

– BOLMANS-SÄD. jfr -RÄNTA. TEITT Klagomålsreg. 331 (1557).

– BOLMANS-TAXA. == -RÄNTA. FH 4: 136 (1556).

– BOLMANS-TJÄRA. jfr -RÄNTA. FH 3: 242 (1555).