BOCKHORN bok³~hω²rn, n.; best. -et; pl. == ( bocka- B. OLAVI 45 a (1578), ENESTRÖM Finvedsb. 149 (1910). bocke- BERCHELT Pest. ors. D 6 a (1589), LIVIN Kyrk. 118 (1781). bocks- FRANCKENIUS Spec. C 2 a (1638), SYNNERBERG (1815). bock- RUDBECK Hort. bot. 56 (1685) osv.) [fsv. bukkahorn, bukshorn, motsv. d. bukkehorn, holl. bokshoorn, t. bockshorn]
[BOCKHORN 1]
1) [jfr motsv. anv. i fsv., d., holl. o. t.]
horn af bock. B. OLAVI 45 a (
1578).
(Mot pesten) rökie (några) .. hwar Morghon j theras Huus .. medh Bockehorn, och ther medh haffue the, och theras Folck warit frij aff Pestilentzien. BERCHELT Pest. ors. D 6 a (1589). Röken aff Bockehorn fördrifwer Ormar. I. ERICI Colerus 2:153 (c. 1645). – särsk.
om bockhorn användt ss. musikinstrument. LIVIN Kyrk. 118 (
1781).
Finns i Dalarnes härbrän ett bockhorn / som har kvar sina läten från förr! KARLFELDT Flora 30 (
1906).
Djurhornet (kohornet eller bockhornet), det instrument, på hvilket sedan urminnes tider vallåtarnes egendomliga locktoner utförts. SDS 1914,
nr 228 s. 3.
[BOCKHORN 2]
2) benämning på vissa växter. [BOCKHORN 2.a]
a) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.; namnet är föranledt af de hornformigt böjda fruktbaljorna]
(
†)
växten Trigonella fænum græcum Lin., grekisk hö, hornklöfver. FRANCKENIUS Spec. C 2 a (
1638).
MELIN Gr.-sv. ordb. 1853;
under τῆλις).
[BOCKHORN 2.b]
b) [jfr t. gemshorn, fr. cornaret; namnet är föranledt af växtens tvåhornade förkapsel]
växt af släktet Martynia Lin. LILJA Flora ö. odl. vext. 92 (
1839).
SVENSSON Sv:s kulturv. 429 (1893). [BOCKHORN 2.c]
c) [jfr t. hornkümmel, fr. cumin cornu; namnet är föranledt af växtens hornformiga frökapsel]
(
†)
växten Hypecoum procumbens Lin. RUDBECK Hort. bot. 56 (
1685).
[BOCKHORN 3]
3) [namnet är föranledt af mjöldrygans bockhornsliknande from]
(i bygdemålsfärgadt spr., föga br.) mjöldryga, mjölöka. A. M. WÅHLIN i VetAH 1771,
s. 38 ENESTRÖM Finvedsb. 149 (
1910)
Ssgr:
–
BOCKHORNS-FRÖ. särsk.
till 2 a. AHB 54:92 (
1871).
LINDGREN Läkem. (
1902).
–
BOCKHORNS-GRÄS. (
numera knappast br.)
== BOCKHORN 2 a. Gif .. (får som hafva hosta) litet fænum fræcum, eller Båckhorns gräs. ALSTRÖMER Får. 40 (
1727).
–
BOCKHORNS-KLÖFVER.
[jfr t. bockhornsklee]
(
knappast br.)
== BOCKHORN 2 a. Uppf. b.. 5:205 (
1874).
–
(1 slutet) BOCKHORNS-LÅT.
–
(1 slutet) BOCKHORNS-MUSIK.