BOMULL bωm³~ul² l. ³² r. l. f.; best. -en ³~²⁰ l. ³⁰² äfv. -n. [fsv. bomul, liksom d. bomuld sannol. af ett icke uppvisadt mnt. bomwulle, af bom, träd (se BOM, sbst.¹), o. wulle (se ULL), motsv. nt. boomwulle, holl. boomwol, mht. boumwolle, t. baumwolle]
[BOMULL 0]
hvit, mjuk, trådig ludd som omgifver fröna hos växtsläktet Gossypium Lin. Kemiskt ren bomull. Spinna bomull. Stoppa bomull i öronen. Var. rer. 19 (
1538).
The Araber .. bruka .. Papper aff Boomull giordt. KIÖPING Resa 39 (
1667).
Bomull (brukas,) til stopning i täcken. LINNÉ Sk. 389 (
1751).
Bland de textila råämnena intager bomullen den viktigaste platsen. 2 NF 3: 1053 (
1905).
Indien (är) bomullens hemland. Därs. Den mesta bomullen produceras i Texas, den bästa .. frambringas .. i Sydcarolina, Georgia och Florida. Rö NNHOLM Ekon. geogr. 284 (
1907). jfr
BORSYRE-,
CHARPI-,
FRISER-,
GLAS-,
KARBOLSYRE-,
KOLLODIUM-,
NITRO-,
RÅ-,
SALICYLSYRE-,
STOPP-,
SÅR-BOMULL m. fl. – särsk.
[BOMULL .a]
a) i uttr. det lägger sig l. ligger som bomull kring hjärtat, om mjuka, lättsmälta, behagligt verkande födoämnen, ss. gröt o. d., men äfv. om tilldragelser m. m. som verka behagligt på sinnet. MÖLLER (
1790).
Edra varma .. inbjudningar .. ligga oss som bomull omkring: hjertat. ATTERBOM (1839) i 2 Saml 11: 16. Det lägger sej som bomull kring hjertat, när du håller på så der (att deklamera). BLANCHE Våln. 432 (
1847).
Gröt lägger sig som bomull kring hjärtat. E. WIGSTRÖM (
1891)
i Landsm. VIII. 2:
92. [BOMULL .b]
b) bildl. (jr a), i allm. om ngt som verkar mjukt o. behagligt. Store herrar vilja hava .. (sanningen) i bomull helt sachta framburen. SCHERPING Cober 1: 194 (
1734).
Lifvet är inte sådant, att man alltid kan få ligga inbäddad i bomull. SANDBERG Hillevi 127 (
1912).
Öfverklassen (i London) .. stoppar figurligt taladt bomull i öronen för att slippa höra dånet af människovågen som brusar fram. VALLENTIN London 232 (
1912).
Dessa fakta visste V. .. att linda in i bomull. ESSÉN Vapenaffären 31 (1917).
[BOMULL .c]
c) elliptiskt för bomullstyg. Hon går i bomull, är klädd i bomull; rocken är fodrad med bomull. ALMQVIST (
1844). – jfr
REFORM-BOMULL m. fl.
[BOMULL .d]
d) i utvidgad anv., om annan växtprodukt som liknar bomull. WESTBECK Ytterl. underr. om bomull 17 1745;
om fröfjunet af jolsterpilen, Salix pen-' tandra Lin.). Bomull kan vinnas af vårt almänna träd Jolster. .. Likaledes kan et slags bomull vinnas af Allmåckan
(dvs. Epilobium angustifolium Lin.) och af Angsdun eller Ängull
(dvs. Eriophorum angustifolium Roth).
FISCHERSTRÖM 2: 304 (
1780).
Fröfjunet (af jolsterpilen), som fått namn af Svensk Bomull, ehuru äfven fabriker funnits i Tyskland för detta ämne. Sv. bot., nr 325 (1807). jr BOMULLSPOPPEL o. -TRÄD 3 samt TRÄ-BOMULL.
Ssgr (ofta elliptiska för ssgr med
BOMULLSGARN l. -TYG):
A
: (†)
B
–
BOMULLS-AFFALL ~²⁰, äfv.
~⁰².
SFS 1880,
nr 38, s. 20.
–
BOMULLS-ARTIKEL.
Maskinsydda bomulls- och linneartiklar, såsom skjortor, kragar, manchetter. SFS 1891,
nr 64, s. 59.
–
BOMULLS-ATLAS.
Konsto. nyhetsmag. 4: 8 (
1821).
Freja 1874,
s. 99.
–
BOMULLS-BAL.
bal l. packe af bomull. DA 1808,
nr 45, s. 2.
–
BOMULLS-BARON.
sarkastisk benämning på ägare af stora bomullsplantager; jr -KUNG. GHT 1895,
nr 214 B,
s. 2.
–
BOMULLS-BATIST.
Uppf b. 6: 367 (
1874).
–
BOMULLS-BUSKE.
buske af släktet Gossypium Lin. WIKFORSS 1804;
under baumwollenstaude).
HEDIN Fr. pol t. pol 1: 263 (1911).
–
BOMULLS-BYX l.
-BYXA. mest i pl.
Blårandiga bomullsbyxor. –
BOMULLS-BÖRS.
börsinstitution för affärer i bomull. LEWENHAUPT Med Reddy 91 (
1907).
–
BOMULLS-DAMAST.
Expos. af sv. slöjdprod. i Sthm 1847, s. 50.
–
BOMULLS-DRÄLL.
Hemslöjdsutst. i Sthm 1880,
s. 67.
–
BOMULLS-DUK.
[BOMULLS-DUK.ssg 1]
1) ( bords-, huvud- m. m.)duk af bomullstyg. SP 1779, s. 1138. En Flicka .. (med) en rutig Bomullsduk på huvudet. DA 1824, nr 9, s. 4. [BOMULLS-DUK.ssg 2]
2) (
numera bl. i fackmässigt spr.)
bomullsväfnad. En bädd, höljd af fin bomullsduk. V. F. PALMBLAD i Poet. kal. 1813, Suppl.
s. 204.
5,+00 m. brun impregnerad bomullsduk.
Tidn. f lev. 1907,
nr 16, s. 1.
–
BOMULLS-FABRIK.
fabrik för tillverkning af bomullstyger (o. andra varor af bomull). GJÖDING Kongsh. 149 (
1754).
–
BOMULLS-FABRIKANT.
person som fabricerar bomullstyger (o. andra varor af bomull). DALIN 1850.
–
BOMULLS-FABRIKATION.
fabrikation af varor af bomull. SVEDELIUS Statsk. 2: 72 (
1868).
–
BOMULLS-FABRIKÖR. (
numera knappast br.)
bomullsfabrikant. Vägv. gm Sthm 1807,
s. 6.
–
BOMULLS-FIBER.
Uppf b. 6: 367 (
1874).
–
BOMULLS-FILT.
Bouppteckn. fr. Växiö 1842.
LD 1909,
nr 49, s. 2.
-FILTER l.
-FILTRUM.
Tekn. tidn.
1871,
s. 106.
–
BOMULLS-FLANELL.
Freja 1881,
s. 20.
–
BOMULLS-FRÖ.
SPF 1822,
s. 101.
Bomullsfrö användes till oljepressning, och resterna, som äro rika på fett och protein, brukas såsom mjöl eller kakor till kreatursfoder. JUHLIN-DANNFELT (1888). –
BOMULLS-FRÖ-KAKA.
NF (
1877).
Jordnötskor, som jemte bomullsfrökakor äro våra proteinrikaste kraftfoderkakor. Tidskr. f landtm. 1897,
s. 127.
–
BOMULLS-FRÖ-MJÖL.
Bomullsmjölet utgör ett förträffligt gödningsämne. POST Oljev. 10 (
1898).
(Tillfodermedel som höja mjölkens fetthalt) kunna i första rummet räknas .. palmkaksmjöl samt .. bomullsfrömjöl.
LAHT 1911,
s. 643 –
BOMULLS-FRÖ-OLJA.
De vigtigaste bland .. (de torkande oljorna) äro: linoljan, .. bomullsfröoljan. Uppf. b. 5: 266 (
1874).
–
BOMULLS-FÄLB.
FFS 1886,
nr 37, s. 60.
–
BOMULLS-FÄRG.
till färgning af bomullsvaror använd färg. Tekn. tidskr. 1895,
K. s.
43 –
BOMULLS-FÄRG-ÄMNE.
Färgämnen .., hvilka .. lätt färga bomull och därför kallas substantiva eller direkta bomullsfärgämnen. 2 Uppf b. 8: 515 (1900). –
BOMULLS-FÖRKLÄDE ~⁰²⁰ l. ~²⁰⁰. SP 1782,
nr 103, s. 6.
–
BOMULLS-GANS.
N. journ. f dam. 1859,
s. 140.
–
BOMULLS-GARN.
SCHRODERUS Uss. D 1 b (
1626).
–
BOMULLS-GAS.
viss tygsort. Konsto. nyhetsmag. 3: 40 (
1821).
– (jfr
d)
BOMULLS-GRÄS. (
†)
växten Epilobium angustiolium Lin., mjölkgräs. KALM Västg. 279 (
1746).
Denna ört, som nu i allmänhet kallas Svenska Bomulls-gräset. J. O. HAGSTRÖM i VetAH 1750, s,
96.
–
BOMULLS-HALSDUK ~²⁰, äfv. ~⁰² F. A. BURMAN (1794) i Norrl. saml. 93.
–
BOMULLS-HERRSKAP.
(i Finl., knappast br.) halfherrskap. A. O. FREUDENTHAL i Förh. o. upps. 15: 40 (
1902).
–
BOMULLS-HÅR.
hår på bomullsfrö. Sv. mossk.-fören. tidskr. 1889,
s. 161.
-INDUSTRI.
SVEDELIUS Statsk. 2: 72 (
1868).
I slutet af 1700-talet begynte bomullsindustriens egentliga uppsving. ELFING Kulturv. 154 (
1895).
–
BOMULLS-KALSONGER, pl.
Expos. af sv. slöjdprod. i Sthm 1847,
s. 33.
–
BOMULLS-KANFAS.
DALIN 1850.
–
BOMULLS-KANTBAND ~²⁰, äfv. ~⁰². Priskur. fr. Cronquist 1898,
s. 30.
–
BOMULLS-KARDA.
Hush.-bibl. 1755,
s. 273.
–
BOMULLS-KASCHMIR.
Mag. f konst 1832,
s. 64.
–
BOMULLS-KJOL l.
-KJORTEL.
V. OXELGREN (
1774) i
Fataburen 1911,
s. 86.
–
BOMULLS-KLOT.
viss tygsort. Freja 1874,
s. 68.
–
BOMULLS-KLÄDER, pl.
KIö PING Resa 120 (
1667).
–
BOMULLS-KLÄNNING,
äfv. -KLÄDNING. U. OXELGREN (
c. 1790) i
Fataburen 1911,
s. 94.
–
BOMULLS-KNOPP.
sämsta affall af bomull vid dess beredning för spinning, mest användt till stoppning i sängkläder. GHT 1896,
nr 78 A, s. 1.
–
BOMULLS-KORDEROJ.
Hemslöjdsutst. i Sthm 1880,
s. 234.
–
BOMULLS-KRUT.
[enl.
BERZELIUS Årsber. t. VetA 1847, s.
325, bildadt i sv. ss. öfversättning af t.
schiesswolle; jfr eng.
cotton-powder, fr.
coton-poudre]
af bomull gm nitrering beredt sprängämne. Säkerligen har aldrig någon kemisk upptäckt varit ett så allmänt taleämne, som Schönbeins af bomullskrutet, under de sednare månaderne af 1846. BERZELIUS Årsber. t. VetA 1847,
s. 326.
Neddoppas med natronlut renad och torr bomull omkring 5 minuters tid i en blandning af rykande salpetersyra (2 vol.) och konc(entrerad) svafvelsyra (1 vol.) bildas s. k. bomullskrut eller pyroxylin. BLOMSTRAND Org. kemi 147 (1877). –
BOMULLS-KRUT-DURK ~⁰~² l. ~²⁰ SFS 1894,
Bih. nr 7, s.
16.
–
BOMULLS-KUNG.
person som intager en härskande ställning inom bomullsindustrien l. bomullshandeln; jfr -BARON. WENSTRÖM o. JEURLING (1891). –
BOMULLS-LASTING.
Freja 1880,
s. 134.
–
BOMULLS-LEVANTIN.
DA 1824,
nr 277, s. 3.
–
BOMULLS-LIK,
adj. Sv. mag. 1766,
s. 683.
–
BOMULLS-LITS.
N journ. f dam. 1860,
s. 78.
–
BOMULLS-LJUSGARN ~²⁰, äv. ~⁰². Oxenst. brefv. 11: 698 (1637). DA 1824,
nr 247, s. 10.
–
BOMULLS-LJUSVEKE ~⁰²⁰, äfv. ~²⁰⁰. DA 1824, ni
215, s.
8.
–
BOMULLS-LUMP.
ÅKERMAN Kem. teckn. 2: 431 (
1832).
–
BOMULLS-LÄRFTS-KJOL l.
-KJORTEL.
DA 1824,
nr 158, s. 7.
–
BOMULLS-MANUFAKTUR.
Linne och Bomulls Manufacturer. CELSIUS Hush.alm. 1743,
s. 33.
–
BOMULLS-MANUFAKTURVERK.
–
BOMULLS-MARKNAD.
SDS 1870,
nr 1, s. 3.
–
BOMULLS-MATTA.
SP 1779,
s. 1074.
–
BOMULLS-MOARÉ.
Bouppteckn. fr. Växiö 1864.
–
BOMULLS-MUSSLIN.
Sthms modejourn. 1847,
s. 72.
–
BOMULLS-NYSTAN.
nystan af bomullstråd l. -garn.
–
BOMULLS-NÄSDUK ~²⁰, äfv. ~⁰² Bouppteckn. fr. Rasboh. 1769.
SP 1781,
s. 696.
–
BOMULLS-ODLING.
Bot. notiser 1856,
s. 31.
–
BOMULLS-PAPPER.
af bomull l. bomullslump tillverkadt papper. Bomulls-papper ifrån år 1179. BJÖRNSTÅHL Resa 1: 496 (
1773).
Redan år 704 var beredning af bomullspapper Araberne bekant. BERZELIUS Kemi 4: 557 (
1827).
–
BOMULLS-PARAPLY.
En blårutig bomullsparaply. Bouppteckn. fv. Växiö 1825.
SvT 1852,
nr 27 s. 4.
–
BOMULLS-PARKUM.
Bouppteckn. fr. Växiö 1784. -PARKUMS
-GARN. (
förr) .
SP 1780,
s. 256. DA
1824,
nr 9.
s. 6.
–
BOMULLS-PATRON.
[BOMULLS-PATRON.ssg 2.a]
a) ägare af bomullsplantage(r). RYDQVIST Statsekon. betr. 67 (
1865).
(De nordamerikanska) sydstaternas bomullspatroner. WARBURG Rydberg 1: 309 (
1900).
[BOMULLS-PATRON.ssg 2.b]
b) En stor del af de förmögnare bönderna utgöras . . (i Frisla) som i Kinna och andra socknar i Mark af "bomullspatroner", väfnadsförläggare, som hafva en stor del af den fattigare befolkningen i sin tjenst. HÖJER Sv. 2: 1156 (
1879).
–
BOMULLS-PLANTA.
DALIN (
1850).
–
BOMULLS-PLANTAGE.
Oldendorp Evang. br. missionsarb. 2: 43 (
1788).
–
BOMULLS-PLYSCH.
Bouppteckn. fr. Växiö 1859.
–
BOMULLS-POPPEL.
Populus canadensis Moench o. andra besläktade poppelarter med bomullsartad fröludd. BECKMAN Amer. stud. I: 78 (
1883).
GREBST Ett år 26 (
1912).
–
BOMULLS-REM.
Jernk. annal. 1902,
s. 8.
–
BOMULLS-RENSARE.
a) person som rensar bomull. HEDIN Gm Khorasan 118 (
1892).
[BOMULLS-RENSARE.ssg 2.b]
b) maskin för rensning af bomull.
SDS 1895,
nr 2l2,
s. 3 –
BOMULLS-RENSNINGS-MASKIN.
–
BOMULLS-RIPS.
Freja 1885,
s. 118.
–
BOMULLS-ROCK.sbst1,
sbst.¹ rock a bomullstyg. NORDBERG C. XII 2: 10 (
1740).
–
BOMULLS-ROCK.sbst2,
sbst.² (
förr)
spinnrock för spinning af bomull. WESTBECK Under. om bomull 23 (1744). REMMER Theat. 2: 135 (
1815).
–
BOMULLS-SAMMET.
Posten 1768,
s. 367.
–
BOMULLS-SATÄNG,
äfv. -SATIN. Bouppteckn. fr. Växiö 1810.
Frej 1874,
s. 4.
–
BOMULLS-SCHAL.
DA 1824,
nr 8, s. 13.
–
BOMULLS-SKJORTA.
BELLMAN 2: 142, 149 (
1783).
–
BOMULLS-SNODD.
DA 1824,
nr 233, s. 6.
–
BOMULLS-SNÖRE.
Konsto. nyhetsmag. 5: 20 (1822).
–
BOMULLS-SPETS.
Svarta SilkeBomullsoch Ylespetsar. Priskur. fr. Cronquist 1898,
s. 20.
–
BOMULLS-SPINDEL.
tekn. spindel för spinning af bomull. 2 Uppf. b. 10: 421 (
1907).
–
BOMULLS-SPINNARE.
person som spinner bomull. ALMQVIST (
1844).
äfv. om ägare a bomullsspinneri. FORSSELL Stud. 2: 426 (
1888).
–
BOMULLS-SPINNERI.
[BOMULLS-SPINNERI.ssg 1]
1) (
föga br.)
bomullsspinning. FISCHERSTRÖM 2: 306 (
1780).
[BOMULLS-SPINNERI.ssg 2]
2) fabrik för bomullsspinning. HERMELIN Præs. i VetA 1773,
s. 82.
–
BOMULLS-SPINNING.
Uppf. b. 6: 375 (
1875).
–
BOMULLS-SPÅNAD.
[BOMULLS-SPÅNAD.ssg 1]
1) bomullsspinning. HERMELIN Præs. i VetA 1773,
s. 72.
[BOMULLS-SPÅNAD.ssg 9]
9) spunnen bomull. –
BOMULLS-STAD.
stad i hvilken bomull i stor utsträckning är föremål för fabriksverksamhet l. handel. SvT 1852, nr 17, s. 4. Manchester,.. den stora bomullsstaden. VALLENTIN London 450 (
1912).
–
BOMULLS-STAT.
stat i hvilken bomullsodling drifves i stor utsträckning. (Nordamerikanska) Söderns bomullsstater. 2 NF 19: 1182 (
1913).
–
BOMULLS-STRAMALJ.
Freja 1885,
s. 114.
-STRUMPA. (bomull-
SCHULTZE Ordb. 5137 (
c. 1755)).
–
BOMULLS-SUDD.
sudd af bomull. AHB 131: 98 (
1887).
–
BOMULLS-TAFT.
STRINDBERG Fagervik 301 (
1902).
–
BOMULLS-TISTEL.
tisteln Onopordon Acanthium Lin., hvars blad hafva bomullsaktig ludd; ulltistel, tistelborre. WAHLENBERG Flora sv. 505 (
1826).
–
BOMULLS-TOTT l.
-TOTTE.
STRINDBERG Tr. o. otr. 2: 184 (
1881,
1890)
–
BOMULLS-TRASSEL.
SFS 1862,
nr 22 s. 17.
–
BOMULLS-TRIKÅ.
[BOMULLS-TRIKÅ.ssg 1]
1) trikåväfnad af bomullsgarn. BESKOW Ber. om K. theat. 1832, Bil.
2,
s. 3.
[BOMULLS-TRIKÅ.ssg 2]
2) plagg af bomullstrikå i bet. 1. –
BOMULLS-TRYCKERI.
anstalt för tryckning af bomullstyger. DALIN 1850.
–
BOMULLS-TRÅD.
Kungör. ang. tullafg. 1 jan. 1794, s. A
2 a.
–
BOMULLS-TRÄ.
[BOMULLS-TRÄ.ssg 1]
1) [efter eng. cottonwood]
trä l. virke af bomullspoppel. Tekn. tidskr. 1873,
s. 82.
[BOMULLS-TRÄ.ssg 2]
2) (
numera nästan bl. i talspr.)
== -TRÄD. Ther stodo .. 3. Trää, thet eena ett BomulsTrää. KIÖPING Resa 58 (
1667).
SERENIUS (
1734;
under xylon).
–
BOMULLS-TRÄD.
[BOMULLS-TRÄD.ssg 1]
1) träd af släktet Gossypium Lin. MÖLLER 1745;
under coton).
Cattunseller Bomullsträdet (Gossypium hirsutum, barbadense &c). Oldendorp, Evang. br. missionsarb. 1: 180 (1786). WILHELM Där solen lyser 226 (
1913). särsk.
Gossypium arboreum Lin. ÖDMANN Str. saml. 6: 127 (1794). NF 2: 148 (
1876).
[BOMULLS-TRÄD.ssg 2]
2) träd af släktet Bombax Lin. l. närstående släkten. Bomulls-Träden, som äro Bombax pentandrum L., af 2:ne varieteter .. (o.) Bombax Ceiba L. WIKSTRÖM Årsber. t. VetA 1833,
s. 104.
G. HJELMERUS i
Verdandi 1891,
s. 34 (om Eriodendron anfractuosum DC, kapokträdet). Fröna
(hos Bombax Lin., Eriodendron DC) äro inbäddade i en tät hårmassa, hvarför dessa träd kallas bomullsträd, eng. silk-cottontree.
2 NF 4: 1372 (
1905).
[BOMULLS-TRÄD.ssg 3]
3) (
numera knappast br.)
i förb. svenska bomullsträdet, pilträdet Salix pentandra Lin., jolster, jolsterpil (jr BOMULL d). (Jolstern har) kallats Svenska Bomullsträdet. NYMAN Sv. växt. naturh. 2: 242 (
1868).
–
BOMULLS-TRÖJA.
GT 1788,
nr 139, s. 4 –
BOMULLS-TUSS.
AHB 123: 26 (
1885).
–
BOMULLS-TVILS.
Verdandi 1885,
s. 199 ("120").
–
BOMULLS-TYG.
af bomullsgarn väfdt tyg, i sht dräkt- l. foder- l. möbeltyg o. d. Kulörta, hvita, randiga, rutiga, blommiga, hemväfda bomullstyger. LINNÉ Västg. 123 (
1747).
–
BOMULLS-TYGS-KLÄNNING,
äfv. -KLÄDNING. N journ. f dam. 1861,
s. 87.
–
BOMULLS-TYLL.
N. journ. f dam. 1859,
s. 43 –
BOMULLS-TÄCKE.
med bomullstyg öfverklädt täcke. SPEGEL Tilsl. par. 135 (
1705).
–
BOMULLS-UNDERKLÄDER ~⁰⁰²⁰, pl.
Posten 1768,
s. 210 –
BOMULLS-VADD.
Hush.-bibl. 1755,
s. 270.
–
BOMULLS-VANTE.
U. OXELGREN (
1759) i
Fataburen 1911,
s. 80.
–
BOMULLS-VARA.
TROLLE-WACHTMEISTER Ant. 2: 153 (
1817).
–
BOMULLS-VARP.
varp af bomullsgarn. EKENMARK Lärob. 56 (
1847).
–
BOMULLS-VEKE.
veke af bomullsgarn. NORDBERG C. XII 1: 149 (
1740).
–
BOMULLS-VÄF.
[BOMULLS-VÄF.ssg 1]
1) väfräcka väfd af bomullsgarn. Giort en bomulsväf af 27 al(nar), rnti(g). U. OXELGREN (1768) i Fataburen 1911,
s. 84.
KINDBLAD (
1868).
[BOMULLS-VÄF.ssg 2]
2) == -VÄFNAD 2. ALMQVIST (
1844).
Kläder af .. bomullsväf. PT 1904,
nr 104 B,
s. 2.
–
BOMULLS-VÄFNAD.
[BOMULLS-VÄFNAD.ssg 1]
1) (
numera föga br.)
bomullsväfning. Han har .. lagt sig på bomulls-väfnaden. SP 1780,
s. 150.
PALMBLAD Lärob. i geogr. 189 (
1835).
KINDBLAD (
1868).
[BOMULLS-VÄFNAD.ssg 2]
2) af bomullsgarn väfdt tyg. Allahanda Bomulls, Linne och Ylle väfnader. Sv. saml. 1: 8 (i handl. fr. 1756).
–
BOMULLS-VÄFNADS-INDUSTRI.
C. G. STYFFE i
Frey 1850,
s. 173.
–
BOMULLS-VÄFNING.
verksamhet(en) att väfva tyger af bomullsgarn. NF 2: 842 (
1877).
LAHT 1899,
s. 26.
–
BOMULLS-VÄFSTOL ~²⁰, äfv. ~⁰². DA 1825,
nr 47, s. 4.
–
BOMULLS-VÄFVAR(E)-GESÄLL. (
förr)
SP 1780,
s. 660.
–
BOMULLS-VÄFVERI.
[BOMULLS-VÄFVERI.ssg 1]
1) (
föga br.)
bomullsväfning. A. RAPHAEL i
Ekon. samh. 2: 300 (
1897).
[BOMULLS-VÄFVERI.ssg 2]
2) anstalt l. fabrik för tillverkning af bomullsväfnader. LINNÉ' Västg. 123 (
1747). Under året
1834–1835 (anlades) Rydboholms mekaniska bomullsväfveri, det första i sitt slag i Sverige.
HÖJER Sv. 2: 1157 (
1879).
–
BOMULLS-VÄFVERSKA.
DA 1824,
nr 15, s. 8.
–
BOMULLS-VÄXT.
bomullsbärande växt, i sht växt af släktet Gossypium Lin. ALSTRÖMER Præs. i VetA 1745,
s. 17.
–
BOMULLS-ÖFVERDRAG ~⁰⁰². Möblerna med sitt rutiga bomullsöfverdrag. SUNDBLAD Med tusch 1: 159 (
1887).
–
BOMULLS-ÖRNGOTT ~²⁰, äfv. ~⁰². Amer. 20 (
1675).
–
BOMULLS-ÖRT.
bomullsväxt, särsk. Gossypium herbaceum Lin. MÖLLER (
1790).
WESTE (
1807) .
NF 2: 148 (
1876).