BORSTE bor³ste², r. l. m.; best. -en; pl. -ar; äfv. (numera bl. i Finl.) BORSTA, r. l. f.; best. -an; pl. -or. ( borsta SCHRODERUS Dict. 2 (c. 1638), Bouppteckn. fr. Växiö 1807 (: Klädborsta, Skoborsta); jfr BERGROTH Finlandssv. 60 (1917). börsta LINNÉ Diet. 2: 41 (c. 1750: med börsta). burste Växiö donkyrk. räk. 1690, s. 659 (: dambburste). borst BELLMAN Skr. Ny saml. 2: 296 (c. 1780: kryddbodborst; i vers), ENVALLSSON Storm. aft. 3 (1793: sopborst)) [fsv.
borste; jfr d.
børste, mnt.
borste, t.
bürste, äfvensom mnt. o. holl.
borstel; afl. af
BORST, sbst.¹, sannol. under infiytande från t.]
[BORSTE 1]
1) verktyg bestående af en i allm. vid ett skaft l. en skifva af trä l. ben l. ngt annat lämpligt ämne fäst samling af borst l. dyl. (t. ex. tagel, rotfibrer, metalltrådar osv.) o. i sht afsedt för putsning l. rengöring från damm l. smuts l. för påstrykning af färg l. klister o. d. SCHRODERUS Dict. 2 (
c. 1638).
Kläden twålas med Twåål, eller affsoopas med en borsta eller klädeqwast. DENS. Comenius 581 (
1639).
Svängda borstar. Uppf b. 6: 549 (
1874).
Sedan han lagt borstar och kam ifrån sig tänkte han icke mer på hur han såg ut. BENEDICTSSON Fru M. 338 (
1887). – jfr
BAD-,
BON-,
BORDS-,
BUTELJ-,
CYLINDER-,
DAMM-,
DISK-,
FLASK-,
FROTTER-,
FÄRG-,
FÖNSTER-,
GLAS-,
GRYT-,
HATT-,
HÅR-,
KAKELUGNS-,
KLOSETT-,
KLÄDES-,
LAMP-,
LIM-,
LIN-,
MASKIN-,
MUSTASCH-,
MÅLAR(E)-,
NAGEL-,
PANEL-,
RAK-,
ROT-,
RYKT-,
SAMMETS-,
SILFVER-,
SILKES-,
SKAFT-,
SKO-,
SKRUBB-,
SKUR-,
SKÄGG-,
SOP-,
SPÄNN-,
STÅLTRÅDS-,
TAGEL-,
TAMBUR-,
TAND-,
TJÄR-,
TVÄTT-,
VAGNS-BORSTE m. fl. – särsk.
[BORSTE 1.a]
a) i sht förr (nästan bl. i Sthm) ss. skylt för kryddbod använd (långskaftad, cylindrisk) borste (kanonviskare). HALLSTRÖM Vilsna fåglar 123 (1894). jfr
KRYDDBODS-,
SKYLT-BORSTE. . Bruket af kanonviskaren ss. kryddbodsskylt antages leda sitt ursprung från ngn historisk tilldragelse; jfr
SvD(N) 1920,
nr 37, s. 8, nr 38, s. 9,
nr 43, s. 8.
[BORSTE 1.b]
b) elektrotekn. på dynamoelektrisk maskin: (mer l. mindre borstliknande, af bleck, metalltråd l. kol bestående) släpkontakt som för strömmen till l. från ledningen. Tekn. tidskr. 1888,
s. 100. Jernk. annal.
1896,
s. 49. jfr
DYNAMO-BORSTE.
[BORSTE 1.c]
c) bildl., på djur l. växt: tofs l. samling af hår l. borst l. dyl. som liknar en borste. MARKLIN Illiger 72 (
1818).
Faun-apan .. igenkännes på en .. svart hårkrans, som på hjessan delar sig i två likt horn utstående borstar. NF 10: 1558 (
1886). Ur ..
(blomkronorna) trängde fram en liten borste af ståndare.
LAGERLÖF Länkar 138 (
1894). – särsk. (
föga br.)
bot. kortgrenigt blomknippe som liknar en borste l. pensel. Borste, Blomtofs (Fasciculus) består af flera tätt förente, raka, och lika långa blommor. FISCHERSTRÖM 2: 119 (
1780).
[BORSTE 2]
2) i namn på vissa växter som mer l. mindre likna en borste. [BORSTE 2.a]
a) tisteln Cirsium heterophyllum (Lin.) All., borsttistel, brudborste, gullborste. LINNÉ Västg. 235 (
1747).
DYBECK Runa 1845,
s. 72 (från Dalsl.).
[BORSTE 2.b]
b) i ssgrna BERG-, KÄRLEKS-, RING-, VENEBORSTE m. fl. gm afklappning med borste taget aftryck (i sht korrekturafdrag).
Tekn. tidn. 1871,
s. 313.
–
BORST-BINDNING.
tillverkning af borstar; borstbinderi. SD(L) 1896,
nr 449, s. 16.
–
(1 b) BORST-BRYGGA.
på dynamomaskin: anordning för uppbärande af borsthållare. Tekn. tidskr. 1901,
M. s. 36.
–
BORST-CYLINDER.
tekn. med en l. flera borstar besatt cylinder; jfr -VALS. PASCH Årsber. t. VetA 1827, s. 93. Tekn. tidskr. 1874, s. 75. –
BORST-FABRIK.
Gotl. läns tidn. 1852,
nr 46, s. 2.
–
BORST-GRAN.
skogsv. gran som på grund af de öfre hufvudgrenarnas o. de gröfre sidogrenarnas täta o. korta förgrening liknar en borste. Skogsv.-fören. tidskr. 1909, Fackupps. s. 223.
–
BORST-HÅLLARE,
r. l. m. [BORST-HÅLLARE.ssg 1]
1) till 1: borsthängare. [BORST-HÅLLARE.ssg 2]
2) till 1 b: på dynamomaskin: maskindel som trycker "borsten" (l. "borstarna") mot kollektorn. Tekn. tidskr. 1888,
s. 100.
–
BORST-HÅLLAR(E)-BRYGGA.
till -HÄLLARE 2: borstbrygga. Tekn. tidskr. 1902,
M. s. 56.
–
BORST-HÄNGARE,
r. l. m. ställning att hänga borstar på. –
BORST-INDUSTRI.
Uppf b. 6: 547 (
1874).
–
(1 b) BORST-KOL.
kol till "borste" på dynamomaskin. –
BORST-LIK,
adj. ² (jfr sp. ³98⁰) som liknar en borste.
–
BORST-LIKNANDE,
p. adj. ² (jfr sp. ³98⁰).
–
BORST-MAKARE. (
numera knappast br.)
borstbindare. LIND 1749;
under borsten-binder).
–
BORST-MÖGEL.
[jfr senlat. aspergillum, stänkborste, vigvattenskvast]
mögelsvampen Aspergillus Mich., som liknar en borste. NYMAN Bot. 227 (
1864).
–
BORST-SKIFVA.
tekn. jfr -TRISSA. ALMROTH Karmarsch 568 (
1839).
Borstskifvor, hvilka bestå af ett slags på vanligt sätt bunden cirkulärborste, användes för finsmergling och polering af sätthärdade jernarbeten, såsom ljussaxar, eldsatser, trensarbeten m. m. Jernk. annal. 1846, s. 309. –
BORST-TISTEL.
tisteln Cirsium heterophyllum (Lin.) All., brudborste, gullborste, borste (se d. o. 2 a). LILJEBLAD Flora 278 (
1792).
–
BORST-TRISSA.
(slip)trissa som i periferien är försedd med borste. ALMROTH Karmarsch 467 (
1839).
–
BORST-TRÄ.
trästomme l. insättningsträ till borste. LAT 1871,
s. 177.
Borstträna levereras till fabriken färdigtillskurna i vederbörlig form. 2 Uppf. b. 8: 594 (
1900).
–
BORST-TYP. särsk.
skogsv. : typ af grenar som är utmärkande för borstgranen. De olika grentyperna (hos granen) uppdelas i band-, plan-, borst- och kamtypen. Bot. notiser 1910,
s. 195.
–
BORST-VALS.
tekn. med borstar beklädd vals (i allm. afsedd för transport- l. rengöringsändamål); jfr -CYLINDER. PASCH Årsber. t. VetA 1827,
s. 93.
–
BORST-VÄSKA.
jfr -FODRAL. Freja 1885,
s. 141.
–
BORST-ÄMNE.
material för tillverkning af borstar. Piassava (borstämne). SFS 1902,
nr 134, s. 16.
B
(
†):
–
BORSTE-VISP.
borstliknande visp, viska. RISINGH Landb. 46 (
1671).