BROMBÄR brom³~bä²r l. ~bæ²r, ngn gg äfv. ⁴~¹, n.; best. -et; pl. ==. ( brom- VarR 57 (1538: brombere trä) osv. bram- FRANCKENIUS Spec. F 3 b (1638), FRIES. brand- (brann-) FRANCKENIUS Spec. E 3 b (1659), WISTRÖM Hels. 11 (1874). -ber varR 57 (1538: brombere trä). Anm. Den i åtskilliga ordböcker angifna formen brumbär, mestadels anförd ss. förekommande i Dalarna, torde bero på en uppgift hos UGGLA Diss. 44 (1734), där emellertid bland "Corrigenda" formen uppgifves vara tryckfel för bram-) [jfr sv. dial. brambär, brombär, d. brombær, ä. d. brambær, mnt. bramber, holl. brambezie (hvaraf fr. framboise), eng. broom o. bramble, t. brombeere, mht. brămber, fht. brămberi, till mnt. brame, mht. brăme, fht. brămo, törnbuske. Växten torde hafva fått sitt namn efter sina taggiga grenar. Formen brand- torde vara en folketymologisk omtydning af bram-; möjl. föreligger dock här sv. dial. brand, svedjefall (jfr
NOREEN VS 4: 85, äfvensom
BRINN-,
BRÄNN-BÄR)]
[BROMBÄR 0]
benämning på (frukten af) åtskilliga arter af släktet Rubus Lin., i sht Rubus fruticosus Lin., björnbär, o. Rubus idæus Lin., vildhallon; jfr BRINGBÄR, BRINK-, BRINN-, BRÄNNBÄR. MÅNSSON Ört. 344 1628;
om rubus fruticosus Lin.).
FRANCKENIUS Spec. F 3 b
1638;
om rubns cæsius Lin., blåhallon).
I Frankrike brukas .. Brombären at dermed färga det hvita Muscat-vinet rödt. FISCHERSTRÖM 2: 67 1780;
om bären af Rubus fruticosus Lin.). FRIRS
Ordb. (c. 1870). jfr
ÅKER-BROMBÄR.
Ssgr A
(
†):
B
(
†):
–
BROMBÄRE-TRÄ.
brombärsbuske. VarR 57 (
1538).
Linc. 1640;
under rubus).
C
–
BROMBÄRS-BUSKE.
( -bär- FRANCKENIUS) FRANCKENIUS Spec. F 3 a 1638; om rubus cæsius Lin.). SAHLSTEDT 1773; om rubus fruticosus Lin.).