© Svenska Akademien. SAOB spalt: B4349; tryckår: 1923
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
BRUND-
brun³d~
, vanl.
brun³~
.
(
bru(h)n(n)-
1671–1873
)
[jfr ä. d.
brund(e)
, glöd, värme, brånad, motsv. nor. dial.
brund
, fnor.
brundr
; till
BRINNA
; jfr
BRÅNE
,
BRÅNAD
, äfvensom BRUNDA]
[BRUND- 0]
i ssgr: brunst-.
Ssgr
:
–
BRUND-BOCK
. (
†
)
(brunstig) bock.
SCHENBERG
(
1739
).
Lukta brundbock.
NORDFORSS
(
1805
).
HAHNSSON
(
1884
).
–
BRUND-GUMSE
. (
†
)
(brunstig) gumse.
SAHLSTEDT
(
1773
).
HAHNSSON
(
1884
).
–
BRUND-REN
.
(i bygdemålsfärgadt spr. i Norrl.) rentjur.
Landsm.
XVII. 1: 23
(
1671
).
DÜBEN
Lappl.
135
(
1873
).