BRIGAD briga⁴d, r. l. f. best. -en; pl. -er. ( brigada NAv. 20/11 1657, s. [BRIGAD .5]
5) [jfr t. o. eng. brigade, af fr. brigade, ytterst af it. brigata]
[BRIGAD 1]
1) mil. inom armén: högre truppförband, i Sv. numera bestående af två infanteriregementen l. två kavalleribataljoner; förr äfv. om artilleriafdelning. ArkKrigH 2: 570 (
1632).
Trenne af den Svenska krigshären (under 30-åriga kriget) begagnade former för brigaduppställningen, hvilka .. blifvit kallade dubbla brigaden, brigaden och fjerdedels brigaden. VittAH 17: 343 (
1839,
1846)
ExInf. 1871,
s. 327. (I Stralsund) uppsattes
1792 .. ett ridande batteri, hvilket följande år under namn af brigad erhöll en ny organisation.
Krig 1808–09 1: 187 (
1890). jfr
ARTILLERI-,
DUBBEL-,
FJÄRDEDELS-,
HALF-,
INFANTERI-,
KAVALLERI-,
RYTTERI-BRIGAD m. fl.
[BRIGAD 2]
2) sjömil. om viss (större) stridsenhet inom flottan; i fråga om sv. förh. bl. (förr) inom skärgårdsflottan, om viss flottafdelning, större än bataljon (jfr BATALJON 2), men mindre än eskader. ReglTjArméensFl. 1796, s. 8. [BRIGAD 3]
3) i sht
mil. benämning på mindre arbetsstyrka l. arbetslag som är afdelad(t) för visst arbete (i sht vid befästningsverk o. d.). Arbetsstyrkan delas i brigader, hvardera bestående af 2 minörer .. och 2 handtlangare. Minörregl. 3 (
1883). jfr
ARBETS-,
BETONG-BRIGAD m. fl.
[BRIGAD 4]
4) [efter motsv. anv. i eng.]
om trupp l. kår l. skara som är mer l. mindre fast organiserad för strid(söfning) l. dyl.; jfr GOSSE-, SKAUT-BRIGAD m. fl. adjutant hos brigadchef. FoU 25: 119 (i handl. fr. c. 1786). SFS 1915, s.
1628.
–
BRIGAD-FÖRBAND.
truppförband bestående af en brigad.
TjReglArm. 1889,
s. 328.
–
BRIGAD-INTENDENT.
PT 1911,
nr 165 A, s. 2.
–
BRIGAD-KVARTERMÄSTARE ~⁰⁰²⁰⁰. Såsom brigadkvartermästare beordrar arméfördelningschef .. kapten ur något af brigadens regementen. PT 1916,
nr 6 A,
s. 2.
– (
2)
BRIGAD-MAJOR. (
förr)
major som förde befäl öfver en brigad i bet. 2. Cartel 30/4 1719, s. A
3 b. Herrar Officerare vid Svenska Escadern af Kongl. Armeens Flotta ..
(äro bl. a.) Öfverste-Lieuteriant .. Brigade-Major .. Majorer – - Capitainer.
SthmStCal. 1784,
s. 78.
Därs. 1790,
s. 86.
–
BRIGAD-VIS,
adv. (med) hvar brigad för sig, brigad efter brigad, efter brigader, i bri gader. LOENBOM Stenbock 4: 140 (
1765).
Avledn. –
BRIGADJÄR ,
i bet. 1 m., i bet. 2 m.||ig. ( bre- 1748. -dier 1708–1904. -dir 1711–1748) [jfr t. brigadier; af fr. brigadier]
[BRIGADJÄR.avl 1]
1) (förr) mil. brigadchef. HH 24: 98 (
1708).
PT 1918,
nr 124 A,
s. 3.
[BRIGADJÄR.avl 2]
2) (ngn gg i Finl.) == BRIGADÖR 2. FinBiogrHb. 863 (1898).
–
BRIGADÖR ,
i bet. 1 m., i bet. 2 m.||ig. ( bre- 1709. -dieur 1712) [BRIGADÖR.avl 1]
1) (†) == BRIGADJÄR 1. KKD 3: 110 (
1709).
UrFinlH II (
1712).
[BRIGADÖR.avl 2]
2) inom frälsningsarmen: officer med rang mellan öfverstelöjtnant och major. SD(L)
1905,
nr 60, s.
3. Hvarför o. därför 67 (
1908).