© Svenska Akademien. SAOB spalt: B4211; tryckår: 1922
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
BRIGAD briga⁴d, r. l. f. best. -en; pl. -er. ( brigada NAv. 20/11 1657, s.
[BRIGAD .5]
5)
[jfr t. o. eng. brigade, af fr. brigade, ytterst af it. brigata]
[BRIGAD 1]
1) mil. inom armén: högre truppförband, i Sv. numera bestående af två infanteriregementen l. två kavalleribataljoner; förr äfv. om artilleriafdelning.
ArkKrigH 2: 570 (1632). Trenne af den Svenska krigshären (under 30-åriga kriget) begagnade former för brigaduppställningen, hvilka .. blifvit kallade dubbla brigaden, brigaden och fjerdedels brigaden. VittAH 17: 343 (1839, 1846) ExInf. 1871, s. 327. (I Stralsund) uppsattes 1792 .. ett ridande batteri, hvilket följande år under namn af brigad erhöll en ny organisation. Krig 1808–09 1: 187 (1890). jfr ARTILLERI-, DUBBEL-, FJÄRDEDELS-, HALF-, INFANTERI-, KAVALLERI-, RYTTERI-BRIGAD m. fl.
[BRIGAD 2]
2) sjömil. om viss (större) stridsenhet inom flottan; i fråga om sv. förh. bl. (förr) inom skärgårdsflottan, om viss flottafdelning, större än bataljon (jfr BATALJON 2), men mindre än eskader. ReglTjArméensFl. 1796, s. 8.
[BRIGAD 3]
3) i sht mil. benämning på mindre arbetsstyrka l. arbetslag som är afdelad(t) för visst arbete (i sht vid befästningsverk o. d.). Arbetsstyrkan delas i brigader, hvardera bestående af 2 minörer .. och 2 handtlangare. Minörregl. 3 (1883). jfr ARBETS-, BETONG-BRIGAD m. fl.
[BRIGAD 4]
4)
[efter motsv. anv. i eng.]
om trupp l. kår l. skara som är mer l. mindre fast organiserad för strid(söfning) l. dyl.; jfr GOSSE-, SKAUT-BRIGAD m. fl.
Ssgr (i allm. till 1):
BRIGAD-ADJUTANT.
adjutant hos brigadchef. FoU 25: 119 (i handl. fr. c. 1786). SFS 1915, s. 1628.
BRIGAD-CHEF.
BRIGAD-FÖRBAND. truppförband bestående af en brigad.
TjReglArm. 1889, s. 328.
BRIGAD-INTENDENT. PT 1911, nr 165 A, s. 2.
BRIGAD-KVARTERMÄSTARE ~⁰⁰²⁰⁰. Såsom brigadkvartermästare beordrar arméfördelningschef .. kapten ur något af brigadens regementen. PT 1916, nr 6 A, s. 2.
BRIGAD-LÄKARE.
– (2) BRIGAD-MAJOR. (förr) major som förde befäl öfver en brigad i bet. 2. Cartel 30/4 1719, s. A 3 b. Herrar Officerare vid Svenska Escadern af Kongl. Armeens Flotta .. (äro bl. a.) Öfverste-Lieuteriant .. Brigade-Major .. Majorer – - Capitainer. SthmStCal. 1784, s. 78. Därs. 1790, s. 86.
BRIGAD-VETERINÄR.
BRIGAD-VIS, adv. (med) hvar brigad för sig, brigad efter brigad, efter brigader, i bri gader. LOENBOM Stenbock 4: 140 (1765).
Avledn.
BRIGADJÄR , i bet. 1 m., i bet. 2 m.||ig. ( bre- 1748. -dier 1708–1904. -dir 1711–1748)
[jfr t. brigadier; af fr. brigadier]
[BRIGADJÄR.avl 1]
1) (förr) mil. brigadchef.
HH 24: 98 (1708). PT 1918, nr 124 A, s. 3.
[BRIGADJÄR.avl 2]
2) (ngn gg i Finl.) == BRIGADÖR 2. FinBiogrHb. 863 (1898).
BRIGADÖR , i bet. 1 m., i bet. 2 m.||ig. ( bre- 1709. -dieur 1712)
[BRIGADÖR.avl 1]
1) () == BRIGADJÄR 1.
KKD 3: 110 (1709). UrFinlH II (1712).
[BRIGADÖR.avl 2]
2) inom frälsningsarmen: officer med rang mellan öfverstelöjtnant och major. SD(L) 1905, nr 60, s. 3. Hvarför o. därför 67 (1908).